4 · Partsförhållandet och jävs situationerna

1.Vad sedan gäller de i ABL 8:20, 28 och 31,2 st., föreskrivna jävssituationerna föreligger jäv i första hand när fråga är om ”avtal mellan sty­ relseledamoten [den verkställande direktören, särskilda firmateckna­ ren] och bolaget”. Det förutsätts att ställföreträdaren personligen är part i avtalet med bolaget. (Huruvida avtalet har två eller flera parter saknar betydelse.) Ställföreträdaren skall således handla i eget namn och för egen räkning. Bestämmelsen är direkt eller analogivis tillämplig på det förhållandet där ställföreträdaren handlar i eget namn men för annans räkning t.ex. i egenskapen av kommissionär. För det fall emellertid ställföreträdaren handlar i annans namn och för annans räkning, är inte den första punkten i jävsbestämmelsen tillämplig, utan fråga är i stället om ställföreträdarjäv enligt den tredje punkten. Det sagda gäller, mutatis mutandis, i fall av ensidiga rättshandlingar.s. 83

2.260s. 83

3.4. P artsförhållandet och jävs situationernas. 84

4.Vid handläggningen av en fråga om avtal mellan bolaget och tredje man föreligger enligt den andra punkten i jävsbestämmelserna jäv endast om ställföreträdaren i frågan har ”ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets” (s.k. intressejäv). Denna jävsbestämmelse tar främst sikte på fråga om avtal med närstående fysiska eller juridiska personer till ställföreträdaren. Det förutsätts emellertid att fråga är om ett ”väsentligt” intresse. Det förefaller också vara naturligt att intresset skall vara av ekonomisk karaktär. Ett klassiskt exempel på detta är NJA 1982 s. 1, där ett befogenhetsöverskridande befanns vara för handen när en styrelseledamot (tillika särskild firmatecknare) utfärdade ett skulde­ brev till förmån för sin hustru (som befanns vara i ond tro om befogenhetsöverskridandet och jävet). Varken lagen eller dess förarbeten läm­ nar emellertid besked om vad som skall avses med ”väsentligt” intresse, men det får antas att endast sådant som är av obetydligt intresse faller utanför jävsbestämmelsen. Ledstjärnan bör städse vara kravet för en ställföreträdare att undvika intressekonflikter och att verka lojalt för bolaget. Såsom avgörande får också betecknas ställföreträdarens sub­ jektiva intresse i en fråga, som i och för sig skall vara av någon ekono­ misk betydelse.s. 84

5.Det kan föreställas, att många fall av tvivel kan uppkomma i jävsliknande förhållanden om nu aktuell jävsbestämmelses tillämpningsom­ råde, vari olika variabler gör sig gällande, häribiand närståendeförhål­ landet mellan ställföreträdaren och den tredje mannen, huruvida det föreligger ett väsentligt intresse, konflikten med bolagets intressen, etc. Det är naturligtvis att rekommendera, att redan vid misstanke om intres­ sejäv en ställföreträdare avstår från att handlägga den eventuellt jävsgrundande frågan, men vad som sedan slutgiltigt skall gälla vid en pröv­ ning i domstol om jävsbestämmelsens tillämplighet kan inte på grund av dessa variabler med lätthet förutses. Skall t.ex. tredje mans innehav av en icke obetydlig minoritetspost i ett bolag vara tillfyllest för att konsti­ tuera ett väsentligt intresse? Vad skall gälla om tredje mans intresse i ett bolag, vari ställföreträdarens nära släkting har en anställning som t.ex. verkställande direktör eller mellanchef, och den lön sagda position betingar är delvis provisionsbaserad och på grund av ett avtal kan för­ väntas öka väsentligt? När ”kan” ett intresse komma i konflikt meds. 84

6.261s. 84

7.V. Jävsregler bolagets intressen? Ordvalet synes ge vid handen, att det är tillräckligt att intresset typiskt sett är av en sådan karaktär att det är ägnat att komma i konflikt med bolagets intressen, men även här föreligger bety­ dande avgränsningssvårigheter. Det är t.ex. inte alls uteslutet, att ett avtal mellan bolaget och tredje man är av så stor vikt för bolaget, eller av sådan samarbetskaraktär, att någon egentlig intressekonflikt inte är för handen, trots att bolagets motpart ägs av en ställföreträdare eller av närstående till denne. I många fall kan ställföreträdarens intresse av naturliga skäl, eller till och med nödvändighet, sammanfalla med bola­ gets, t.ex. när ställföreträdaren äger aktier i, eller har en fordran hos, bolaget självt (se om just detta exempel Skarstedt, Allmänna aktiebo­ lagslagen, Stockholm 1972 s. 211 f. med hänvisning till förarbetena till 1910 års aktiebolagslag). Den ifrågavarande intressejävsbestämmelsen lämnar emellertid ett stort utrymme för svåra bedömningsfrågor: Hur många aktier, eller hur stor andel av dessa i det bolag som utgör en bli­ vande motpart i avtalsförhållandet skall en ställföreträdare äga för att intresset skall vara väsentligt? Hur stor skall en fordran vara hos mot­ parten? Vad skall gälla när aktier, fordran, etc. innehas av närstående fysiska eller juridiska personer?s. 85

8.Med så påtagliga bedömningssvårigheter förefaller ställföreträdarens lojalitets- och vårdnadsplikt erfordra, att i varje fall av tvivel ställföre­ trädaren avstår från att deltaga i handläggningen av frågan. Ett ytterli­ gare exempel av svårbedömd karaktär nämns av Ahman (s. 781), gäl­ lande avtal som ingås av t.ex. verkställande direktör med andra ställfö­ reträdare, företrädesvis styrelseledamöter om olika förmåner. Det får härvid förutsättas, att det är fråga om andra förmåner än sådana som sammanhänger med styrelsearvode eller vad som i övrigt följer av sty­ relseuppdraget (jfr diskussionen ovan om gränsdragningen mellan sty­ relsearvode och ersättning för konsulttjänster.) Med bortseende ifrån svårigheterna att utan vidare urskilja sådana ”förmåner” som icke är uppdragsrelaterade, kan ifrågasättas om den verkställande direktörens ”beroendeförhållande” till ”överordnade” bolagsfunktionärer konstitu­ erar ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Visserligen kan en enskild styrelseledamot påverka den verkställande direktörens anställningsförhållanden och främst ekonomiska villkor, men besluts. 85

9.262s. 85

10.4. P artsförhållandet och jävs situationerna härom tas i allmänhet av styrelsen som kollektiv och mera sällan av enskilda ledamöter på grundval av styrelsens delegation. Det är emel­ lertid inte uteslutet att t.ex. i det fall där en styrelseledamot, som har sty­ relsens uppdrag att förhandla fram de ekonomiska villkoren för den verkställande direktören, instruerar denna att i stället för styrelseleda­ moten träffa avtal i bolagets namn och för bolagets räkning med ett av styrelseledamoten delägt bolag, den verkställande direktören beroende­ förhållande i vad avser anställningsvillkoren kan grundlägga en jävssituation. Vid prövningen av frågan, huruvida väsentlighetsrekvisitet är uppfyllt eller icke, får hänsyn säkerligen tas till inte endast mera objek­ tiva bedömningsgrunder, utan också subjektivt präglade förhållanden. Innebörden härav är att vid prövningen skall beaktas inte bara vad som typiskt sett är av väsentligt intresse, utan också vad som är av sådant intresse på grund av omständigheterna i det enskilda fallet. Att sedan ogiltighetspåföljden inte alltid kan göras gällande med hänvisning till sistnämnda omständigheter, hindrar inte att ställföreträdaren i fråga kan göras ansvarig för en bolagets skada på grund av befogenhetsöverskridandet. (Jfr Ahman s. 782, som talar om ett hänsynstagande till ”speci­ ella preferenser”.) Däremot skall en objektiv tolkning ske när det skall fastställas, huruvida ett visst intresse kan strida mot bolagets intressen. Avgörande härvid är inte om en sådan intressekonflikt faktiskt förelig­ ger, utan om konflikten objektivt eller typiskt sett kan föreligga, dvs. om en ställföreträdares väsentliga intresse är ägnat att stå i strid med bola­ gets intressen.s. 86

11.En tredje jävssituation regleras i ABL 8:20, 3 p. och avser avtal mel­ lan bolaget och en juridisk person, som styrelseledamoten (den verkstäl­ lande direktören eller den särskilda firmatecknaren) ensam eller tillsam­ mans med någon annan får företräda. Den jävsregeln infördes den 1 januari 1998 i samband med ändringarna av ABL 8 och 9 kap. I förar­ betena (prop. 1997/98:99 s. 95 f. och 217 f.) nämns följande exempel: En styrelseledamot i ett kreditföretag, som också är styrelseledamot i ett industriföretag, kan icke delta i handläggningen av frågan om lån av kreditföretaget, när denna fråga skall tas upp i industriföretagets sty­ relse. En person som är styrelseledamot i ett bolag och samtidigt i ett annat, som är underleverantör till det förstnämnda bolaget, kan intes. 86

12.263s. 86

13.V. Jävsreglers. 87

14.handlägga fråga om avtal mellan dessa bolag. I de båda exemplen är sty­s. 87

15.relseledamoten förhindrad att delta i handläggningen av frågorna helts. 87

16.oavsett om han i det andra bolaget har befattat sig med samma fråga.s. 87

17.Avgörande är att det typiskt sett finns risk för att ställföreträdaren inte is. 87

18.tillräcklig utsträckning tillvaratar bolagets intressen när en sådan intres­s. 87

19.sekonflikt föreligger.s. 87

20.Lagtexten lämnar emellertid utrymme för oklarhet på åtminstone ens. 87

21.punkt. Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1997/98:99 s. 217) fårs. 87

22.man intrycket, att styrelseledamot alltid är jävig i fall såsom i exemplens. 87

23.ovan. Lagtexten förefaller emellertid ge ett annat besked. Finns såledess. 87

24.bara en eller två styrelseledamöter i bolaget, är bestämmelsen tillämpligs. 87

25.i denna del. Vad som skall gälla om styrelsen har tre eller flera ledamö­s. 87

26.ter, där tre eller flera i förening tecknar bolagets firma, är ej direkt reg­s. 87

27.lerat i bestämmelsen. Den ordalydelse som begagnats i lagtexten, dvs.s. 87

28.”någon annan” i singularis, leder till slutsatsen, att om styrelseledamo­s. 87

29.ten endast tillsammans med andra ledamöter får företräda bolaget, kans. 87

30.ej jäv uppkomma. Ett sådant resultat är svårt att motivera och kan ej hel­s. 87

31.ler vara avsett. Lagförslaget innebär ingen ändring av ordalydelsen i härs. 87

32.diskuterad del. Ändamålsskäl talar för att jäv föreligger vid varje till­s. 87

33.fälle, där styrelseledamot i ett bolag också är ställföreträdare i ett annat,s. 87

34.oavsett om styrelseledamoten tillsammans med annan eller andra ägers. 87

35.företräda bolaget, allt givetvis förutsatt att den fråga som skall handläg­s. 87

36.gas är att kvalificera som en jävsfråga (dvs. handläggning av fråga oms. 87

37.avtal, se ovan). Det bör också uppmärksammas, att begreppet ”avtal”s. 87

38.skall här ges den vida innebörd som omtalats ovan, dvs. innefattandes. 87

39.även ensidiga rättshandlingar.s. 87

40.Bestämmelsen om företrädarjäv för befattningshavare i ”juridiskas. 87

41.personer” omfattar också utländska företag, allt förutsatt att jävet görss. 87

42.gällande mot någon i ett svenskt aktiebolag. Utgångspunkten härvid ärs. 87

43.den svenska definitionen av begreppet ”juridisk person”. För det falls. 87

44.således en styrelse i ett svenskt aktiebolag skall besluta eller eljest hand­s. 87

45.lägga en fråga om avtal eller avtalsliknade rättshandling med ett företags. 87

46.i USA, skall de befattningshavare i det svenska aktiebolaget som ocksås. 87

47.företräder det amerikanska bolaget, såsom styrelseledamöter, verkstäl­s. 87

48.lande direktör eller särskild firmatecknare, anses jäviga att delta i hand­s. 87

49.264s. 87

50.4. Partsförhållandet och jävs situationerna läggning av frågan, om det amerikanska företaget är att beteckna som en juridisk person enligt svenska principer härom. En ytterligare förut­ sättning är att befattningshavaren i frågan äger företräda det andra, dvs. i förevarande exempel det utländska företaget, ”ensam eller tillsam­ mans med någon annan”. Återigen skall de svenska principerna om företrädarskap och fullmaktsförhållanden vara grundläggande.s. 88

51.En viss oklarhet föreligger emellertid om innebörden av begreppet ”företräda”. Frågan kan ställas, huruvida samtliga befattningshavare som i ett eller annat avseende äger företräda en juridisk person skall omfattas, inklusive sådana personer som har ställningsfullmakt på grund av avtalsrättsliga (och ej endast aktiebolag srättsliga) principer härom. Eftersom bestämmelsen inte endast tar sikte på aktiebolag utan alla former av juridiska personer, ävensom handelsbolag och dess mot­ svarigheter i andra rättssystem, kan kategorin av befattningshavare inte anses vara begränsad till styrelseledamöter, särskilda firmatecknare och verkställande direktörer, utan får också anses omfatta bolagsmän, fullmaktshavare, men även andra som eljest på grund av fullmakt eller sin ställning äger företräda den juridiska personen. I själva bestämmelsen kvalificeras inte begreppet ”företräda”, varför varje form av fullmakt som ger en person rätt att företräda den juridiska personen ensam eller tillsammans med annan är tillräcklig. Bestämmelsen om företrädarjäv kan således bli tillämplig om ställföreträdaren i det svenska aktiebolaget är mellanchef eller chef på lägre nivå, eller eljest äger företräda den ”konkurrerande” juridiska personen i begränsad utsträckning. Exempli­ fieringen i förarbetena (prop. 1997/98:99 s. 217) kan knappast verka styrande såsom tolkningsdatum; den tar sikte på företrädare för juri­ diska personer i egenskap av styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare. Den här gjorda tolkningen ger till resultat en vid tillämpning av jävsbestämmelsen ifråga; en sådan tillämpning förefaller emellertid vara ändamålsenlig. Samtidigt får antas, att företrädarkretsen inte kan utsträckas till att omfatta varje person med ställ­ ningsfullmakt oavsett ställning i den juridiska personen. En rimlig utgångspunkt är nämligen, att en sådan person typiskt sett har någon möjlighet att åtminstone påverka den fråga som är föremål för hand­ läggning och att en sådan fråga ligger inom ramen för befattningshava­s. 88

52.265s. 88

53.V. Jävsregler rens kompetens att företräda den juridiska personen. Som ovan påtalats, saknar det emellertid betydelse att befattningshavaren ifråga inte fak­ tiskt sett befattar sig med frågan.s. 89

54.I jävsbestämmelsemas andra stycke stadgas undantag dels för sådana aktiebolag som ägs direkt eller indirekt av en enda person, dels, beträf­ fande bestämmelsen om företrädarjäv, för företag i samma koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Det första undantaget har behandlats ovan. Det andra undantaget gäller uteslutande bestämmelsen om företrädarjäv. I första hand undantas den situationen där den andra juridiska personen är ett företag inom en och samma koncern. (Beträf­ fande koncemdefinitionen se avsnitt II ovan). Såsom har framgått av den ovan givna analysen av koncemdefinitionen, förutsätter denna att moderbolaget är ett svenskt aktiebolag. Om så är fallet, kan företrädar­ jäv icke föreligga beträffande samtliga i koncernen ingående juridiska personerna, oavsett associationsform och säte (i Sverige eller utlandet). Härutöver undantas emellertid företrädare för juridiska personer i koncernliknande konstellationer, dvs. utan att moderbolaget är ett svenskt aktiebolag. Om ”koncernen” i denna vida mening sammanlänkas av en ekonomisk förening, stiftelse, handelsbolag eller annan juridisk person i Sverige eller i utlandet, eller till och med om ”koncernen” samman­ binds av en fysisk person i en s.k. oäkta koncern, oavsett var denna per­ son har sitt hemvist och oavsett medborgarskap, är bestämmelsen om företrädarjäv inte tillämplig på befattningshavare som äger företräda två eller flera företag inom ”koncernen” eller företagsgruppen i samma fråga om avtal. Ratio legis för denna undantagsbestämmelse är självfal­ let, att mellan företag i samma koncern eller koncernliknande företags­ grupp i allmänhet saknas skäl att antaga, att det föreligger en intresse­ konflikt. Därmed kan emellertid inte helt uteslutas att sådana konflikter kan uppkomma. I fall av ett extralegalt jäv av aktuellt slag förefaller det emellertid verklighetsfrämmande med ogiltighets- eller skadeståndspåföljder på grund av befogenhetsöverskridande.s. 89

55.266s. 89

56.5. Särskilt bemyndigandes. 90