1.I det följande skall några följdfrågor som uppkommer i belysningen av de ovan gjorda slutsatserna behandlas i korthet, i första ledet avtals rättslig verkan av ett aktiebolagsrättsligt prospekt, i andra ledet giltig heten av olika former av emissionsgarantier i samband med prospekt eller tillskottsemissioner i allmänhet.s. 12
2.När enligt ABL 4:18 ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier, teckningsrätter eller de finansiella instru ment som framgår av ABL 5 kap. eller ABL 7:27, föreligger skyldighet att upprätta emissionsprospekt. (Se även beträffande överlåtelse av bolagets egna aktier ABL 7:21.) Undantag görs bl.a. för emissioner under 300.000 kronor. De lagstadgade prospektkraven återfinns i ABL 4:20-26, men även i lagen (1991:980) om handel med finansiella instru ment och lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet. (se även Finansinspektionens föreskrifter om prospekt, 1995:21). De sistnämnda lagarna vidgar prospektkravet till att omfatta börsintroduktion och senare inregistreringar av nyemitterade fondpapper. Denna prospektlag stiftning har successivt avpassats till EG:s prospektdirektiv (se t.ex. 80/ 390/EEG, men numera 2001/34/EG och 89/298/EEG; ett nytt direktiv förslag föreligger). Finansinspektionen har till uppgift att efter Reger ingens bemyndigande utforma de närmare föreskrifterna om prospekt innehåll. I Lagförslaget föreslås prospektbestämmelserna samlas utan för aktiebolagslagen i lagen om handel med finansiella instrument och lagen om börs- och clearingverksamhet. I syfte att bolagsledningens och revisors ansvar enligt de aktiebolagsrättsliga skadeståndsbestämmelserna (ABL 15:1-2) också skall omfatta prospektbrister, föreslås skadeståndsbestämmelserna i Lagförslaget 26:1-2 utvidgas med en hänvis ning till sistnämnda lagar. (Det får anses oklart om uttrycket ”denna lag” i ABL 15:1 innefattar annan lagstiftning än ABL, t.ex. sådan lag till vil ken ABL hänvisar i övrigt, se dock af Sandeberg op. cit. s. 114.)s. 12
3.189s. 12
4.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 13
5.Skadeståndsansvaret enligt ABL 15 kap. avser företrädesvis ren förmögenhetsskada. Det förutsätter inte att skadan hänför sig till kontrakts förhållande. För det fall aktiebolaget skall göras ansvarigt för brister i prospekt, blir inte bestämmelserna i ABL 15 kap. direkt tilllämpliga. Det är inte klarlagt, huruvida en analog tillämpning av bestämmelserna - t.ex. ”enligt grunderna för ABL 15 kap.” (se RH 1984:28) - är möjlig (se härom t.ex. Samuelsson, Information och ansvar s. 266 ff. och 273 ff., som tycks ställa sig positiv härtill; jfr dock Kleineman, Ren förmögenhetsskada s. 307 f.). Självfallet kan principalansvar enligt skade ståndslagen 3:1 förekomma. Ett utomobligatoriskt, bolagets prospekt ansvar synes närmast vila på ansvar för ren förmögenhetsskada enligt skadeståndslagen 2:4. I övrigt får bolaget skadeståndsansvar för pro spektbrister grundas på avtal, ”kontraktsliknande” eller pre-kontraktuella förhållanden, inklusive doktrinen om culpa in contrahendo.s. 13
6.Såsom konstaterats ovan, kan enligt gällande rätt ett aktiebolag emel lertid icke bli skadeståndsansvarigt på kontraktsrättslig eller kontrakts liknande grund för prospektbrister eller över huvud på grund av informationsbrister i samband med vissa erbjudanden. (Undantaget är möjli gen det fall då bolaget överlåter eller förvärvar egna aktier eller - av uppenbara skäl - aktier i annat bolag, jfr NJA 1936 s. 527.) Av samma skäl som motiverar denna frihet från skadeståndsansvar, kan skadeståndsskyldighet ej heller aktualiseras på utomobligatoriska grunder (jfr Karlgren SvJT s. 202). För den händelse s.k. starka ogiltighetsgrunder undantagsvis ändå kan göras gällande, förefaller i vart fall ett bolagets utomobligatoriska ansvar för skada som orsakas av brottslig verksam het kunna upprätthållas.s. 13
7.Ett skadeståndsansvar för aktiebolaget för informationsbrister på kontraktsrättslig grund vid tillskottsemissioner synes icke utan vidare kunna förenas med synen på aktieteckningen som ett formalavtal. Med de formkrav som ställs på aktieteckningen kan skilda preliminärer i form av prospekt och dylikt knappast avtalsrättsligt ges bindande ver kan. I ett sådant perspektiv kan prospektet icke ses som ett bindande anbud, utan på sin höjd som en allmän ”uppfordran” till aktieteckning. Om sedan prospektet efter uppfyllande av formkrav blir avtalsinnehåll helt eller delvis, kan ett bolagets skadeståndsansvar för prospektbristers. 13
8.190s. 13
9.12. Avtals rättslig verkan av prospekt samt giltigheten av prospekt i princip vara inomobligatoriskt. Av slutsatserna ovan om gällande rätt följer emellertid, att varken ogiltighet (på svaga grunder) eller skadstånd kan komma ifråga vid aktieteckning. Vad ovan anförts om utfäs telser och garantier före aktieteckningen avser uteslutande andra avtals parter än bolaget (se avsnitt 9 ovan och jämför NJA 1918 s. 394). Avgö rande för utgången i RH 1995:57, där enligt hovrätten ett erbjudande till en bestämd krets avseende annat än aktier (konvertibla skuldebrev med vinstandel) var bindande, synes inte uteslutande ha varit att erbjudandet riktades till en bestämd krets (dvs. en förutsättning för ett bindande anbud), utan också att för de ifrågavarande finansiella instrumenten icke uppställs särskilda formkrav, (af Sandeberg, op. cit. s. 266, tycks inte ha uppmärksammat sistnämnda förhållande.)s. 14
10.Det sagda innebär bl.a. att ett prospekt för aktieteckning icke ens kan betecknas som ett bindande anbud när det riktas till en bestämd adres satkrets. af Sandebergs slutsats av undersökningen av denna fråga i monografin ”Prospektansvaret” (s. 267), att ”aktieteckning grundar ett rättsförhållande” mellan aktietecknare och bolaget, blir tämligen intet sägande mot bakgrund av det anförda. Det förhållandet, att ett prospekt för aktieteckning avtalsrättsligt icke kan kvalificeras som ett bindande anbud har måhända sedan mindre praktisk betydelse: Visserligen är ett aktiebolag icke aktiebolags- eller avtalsrättsligt skyldigt att fullfölja ett erbjudande enligt ett prospekt för aktieteckning, ej heller enligt prospekt för andra ändamål, om detta riktas till en obestämd krets, men de reella konsekvenserna i form av bad will och svårigheter inför framtida erbju danden utgör ett starkt avhållande moment i vad avser återkallelse. De omständigheter som prövades i Aktiemarknadsnämndens uttalande 2000:20 är illustrerande.s. 14
11.Uttalandet gällde ett av Perstorp Intressenter AB (kontrollerat av IndustriKapital AB) den 10 april 2000 offentligtgjort erbjudande om förvärv av samtliga aktier och konvertibla skuldebrev utgivna av Pers torp AB. Fråga var således inte om ett emissionserbjudande. Adressat kretsen var emellertid så obestämd, att erbjudandet rättsligt icke kunde kvalificeras som ett bindande anbud. Erbjudandet var dessutom villkorat i skilda hänseenden, bl.a. av att erbjudandet ”accepterades” i stipu lerad utsträckning, att erforderliga myndighetstillstånd, häribiand tills. 14
12.191s. 14
13.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten stånd av konkurrensmyndigheter, erhölls, och under rubriken ”Finan siering” dessutom att finansieringen av förvärvet inte omintetgjordes på grund av att målbolagets (dvs. Perstorp AB:s) verksamhet och finan siella ställning i väsentlig omfattning påverkades negativt innan erbju dandet fullföljdes. Det för erbjudandet gällande prospektet innehöll samma villkor.s. 15
14.På grund av EG-kommissionens fördjupade konkurrensprövning för längdes anmälningsperioden vid tre tillfällen, och slutligen till den 29 september 2000. Den 28 september 2000 meddelade Perstorp Intressen ter AB att erbjudandet inte skulle fullföljas, bl.a. med hänvisning till att förutsättningarna för erbjudandet ”väsentligt förändrats”. Härvid åbero pades företrädesvis ovannämnda finansieringsvillkor om väsentligt negativ påverkan av målbolagets verksamhet och finansiella ställning. Efter anmälningsperiodens utgång informerade Perstorp Intressenter i ett separat pressmeddelande av den 2 oktober 2000 bl.a. att förvärvsfinansieringen på grund av den negativa utvecklingen i målbolaget inte längre ”var tillgänglig”. Vad Perstorp Intressenter AB på så sätt tillkän nagav förefaller i princip ha varit verklighetsförankrat, men prövades inte särskilt av Aktiemarknadsnämnden.s. 15
15.De frågor som Aktiemarknadsnämnden hade att pröva i anledning av anmälan kretsade inte kring erbjudandets eller prospektets avtalsrättsligt bindande karaktär, utan fastmera huruvida återkallelsen, grunderna härför och ovan omtalade finansieringsvillkor var förenliga med god sed på aktiemarknaden.s. 15
16.Enligt Aktiemarknadsnämnden är det en allmän utgångspunkt, att en budgivare har rätt att avbryta ett erbjudande om ett villkor ej är uppfyllt. God sed på aktiemarknaden kräver emellertid att ett beslut om ett sådant avbrott grundas på en närmare prövning, innebärande att budgi varen ”noga överväger betydelsen av att ett uppställt villkor inte upp fylls och prövar om det som hänt motiverar att budet avbryts”. Vidare kan, enligt vad Aktiemarknadsnämnden betecknar som en ”allmän lojalitetsprincip” vid kontraktuella och pre-kontraktuella förhållanden, god sed anses kräva, att budgivaren aktivt undersöker möjligheten att själv bidra till att villkoret uppfylls, särskilt om ett avbrytande av budet är - eller skulle kunna uppfattas vara - till budgivarens fördel. Vidare kons. 15
17.192s. 15
18.12. Avtalsrättslig verkan av prospekt samt giltigheten av prospekt staterade Aktiemarknadsnämnden att ett finansieringsvillkor av i ären det aktuellt slag, nämligen att budet villkoras av att förvärvsfinansieringen kvarstår vid tidpunkten för affärens genomförande, i och för sig var godtagbar såsom varande tillräckligt preciserat och objektivt. Aktie marknadsnämnden kritiserade emellertid Perstorp Intressenter för att dels i sitt första pressmeddelande av den 28 september 2000 inte ha varit tillräckligt tydligt beträffande bolagets inställning till fullföljandet av erbjudandet, dels att bolaget i förhållande till de finansiärer som återta git sina kreditlöften på grund av den negativa utvecklingen i Perstorp AB inte försökt att förhindra återtagandet, erhålla krediterna på modi fierade villkor eller vidta någon annan åtgärd för att rädda erbjudandet. I sistnämnda hänseende fann Aktiemarknadsnämnden att Perstorp Intressenter AB inte ”visat”, att bolaget ”tillgodosett den lojalitetsplikt som från synpunkten av god sed på aktiemarknaden måste gälla för en budgivare i den uppkomna situationen”. Det centrala i Aktiemarknadsnämndens uttalande synes följaktligen vara, att god sed på aktiemarkna den uppfylls genom ett iakttagande av en allmän lojalitetsplikt mot dem till vilka erbjudandet riktas.s. 16
19.En allmän lojalitetsprincip i kontraktuella och pre-kontraktuella för hållanden av det slag som Aktiemarknadsnämnden till stor del grundar ovan refererade uttalande på, motsvarande vad som uppfattas som god sed på aktiemarknaden, har väl knappast vunnit någon stadga i svensk doktrin eller rättspraxis. Domskälen i NJA 1990 s. 745 synes inte kunna ge stöd för en så omfattande aktivitetsplikt som Aktiemarknadsnämn den innefattar i lojalitetsprincipen (se Kleineman i JT 1991/92 s. 132 ff.). Den underlåtenhet att underrätta förhandlingsmotparten som förekom i fallet motsvaras möjligen av Perstorp Intressenters otydliga information i det första pressmeddelandet. Den i förhållande till nämnda rättsfall utsträckta lojalitetsprincipen i pre-kontraktuella rättsförhållanden som Aktiemarknadsnämnden ger uttryck för i sitt uttalande kan måhända bäst förklaras av att fråga var om att fastställa eller utveckla god sed på aktiemarknaden och icke att pröva bolagets skadeståndsskyldighet.s. 16
20.Till frågan om ett prospekts eller i övrigt offentligt erbjudandes avtalsrättsligt bindande verkan ger de ifrågavarande uttalandet inget extra. För det fall det antas, att ett offentligt erbjudande avseende förs. 16
21.193s. 16
22.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten värv av aktier (till skillnad från aktieteckning) i vissa situationer, t.ex. när adressatkretsen är mera bestämd (se t.ex. André, Marknadsföringsansvar s. 421 ff.), är avtalsrättsligt bindande, är det inte uteslutet att en sådan slutsats kan läggas till grund för större krav på budbolaget. Å andra sidan förefaller i vart fall i det refererade uttalandet Aktiemarknadsnämnden inte fästa något utslagsgivande avseende vid denna avtalsrättsliga fråga; god sed på aktiemarknaden och den allmänna lojalitetsprincip som Aktiemarknadsnämnden hänvisar till medför såvitt kan förstås väsentligt mera långtgående skyldigheter för budbolaget än vad en rimlig avtalstolkning av budvillkoren ger vid handen.s. 17
23.Vid aktieteckning torde således prospektet i sig inte grunda kon traktsförhållande. Om bolaget överhuvudtaget skall göras skadeståndsskyldigt för prospektbrister, måste därför ett sådant ansvar grundas på principerna om culpa in contrahendo (pre-kontraktuellt ansvar) eller skall - om emissionen fullgörs - prospektet ses som en del av avtalet. Vid tilllämpningen av dessa principer måste också beaktas, att i allmän het utrymmet för skadestånd kan vara mera begränsat än i kontraktsför hållanden, med utgångspunkt i det negativa kontraktsintresset. Återigen måste understrykas, att gällande rätt i princip utesluter skadeståndan svar för bolaget för brister i emissionsprospektet oberoende av om skadeståndsskyldigheten grundas på kontraktsrättsliga, pre-kontraktuella eller helt utomobligatoriska förhållanden.s. 17
24.I den sist givna belysningen kan möjligen Aktiemarknadsnämndens uttalande 2000:20 ges en särskild relief. Tyngdpunkten i den fråga som prövades av Aktiemarknadsnämnden, såsom den formulerats av anmä larna, var om Perstorps Intressenters ”återtagande av det offentliga erbjudandet” var förenligt med god sed på aktiemarknaden. Enligt frå geformuleringen innefattades inte explicit frågan, huruvida Perstorps Intressenters eventuella avtalsavvikelse (dvs. frångåendet av ett visser ligen villkorat men bindande avtal avseende förvärv av aktier) stod i överensstämmelse med avtalsvillkoren. Det får emellertid antas att denna fråga konsumerades av den mera allmänna frågan, som Aktie marknadsnämnden hade att ta ställning till, dvs. om återkallandet av erbjudandet var förenligt med god sed. Under alla förhållanden ligger den slutsatsen nära till hands, att avvikelsen visserligen var avtalsenlig,s. 17
25.194s. 17
26.12. Avtalsrättslig verkan av prospekt samt giltigheten av prospekt men i strid med god sed på aktiemarknaden. Såvitt gäller frågeformule ringen i Aktiemarknadsnämndens uttalande 2000:20 måste skiljas mel lan god sed på aktiemarknaden vad gäller prospektinnehållet som sådant, varvid principen om culpa in contrahendo eller andra principer i pre-kontraktuella förhållanden kan bli tilllämpliga, uppfyllandet av åtagandena däri och avtalsrättsliga skyldigheter; föreligger ett bindande avtal är ansvaret kontraktsrättsligt grundat.s. 18
27.Ståndpunkten, att aktiebolaget inte kan göras skadeståndsskyldigt för prospektbrister eller andra fel i samband med emissioner, erbjudanden, etc. för, såsom ovan konstaterats (med undantag av överlåtelse av egna aktier, och möjligen förvärv av sådana, vilka emellertid inte underkastas prospektkrav), också med sig att bolaget icke kan göras ersättningsskyldigt på grund av prospekt- eller emissionsgarantier, s.k. indemnities och liknande åtaganden gentemot tecknare eller förvärvare. Skadeståndsskyldigheten kan inte substitueras av en ersättningsskyldighet av i princip samma rättsliga innebörd, även om den senare är beloppsbegränsad. Grundsatsen kan emellertid inte tillämpas urskiljningslöst. Förhållandena in casu kan vara sådana, att ett bolagsåtagande i vart fall delvis har rättsverkan. En emissionsgaranti kan, allt efter omständighe terna, vara avsedd att täcka samtliga informationsbrister, inklusive fel i prospekt, bilagor härtill, om faktiska eller prognosticerade förhållan den, eller endast avse vissa, specifika förhållanden. Garantin kan omfatta all tillfogad skada eller endast delar därav eller vara beloppsbegränsad. Den kan givetvis vara villkorad på olika sätt. I regel får den anses vara underkastad svensk rätt. I praktiken utfärdas ofta garantier i den mån svensk lag så medger. Om annat inte föreskrivits, får garantin anses begränsad till s.k. ursprungliga fel, hänförliga till viss tidpunkt, och sålunda ej inbegripa avvikelser på grund av senare inträffade omständigheter, låt vara att den gränsdragningen stundom kan vara deli kat. Bevisbördan för att en avvikelse inte är ursprunglig skall måhända åvila garanten.s. 18
28.I praktiken synes garantierna utfärdas i separata förbindelser eller s.k. side-letters. Existensen av garantier förefaller ytterst sällan påverka registreringsmöjlighetema eller förutsättningarna härför.s. 18
29.195s. 18
30.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten 1. Om ett publikt aktiebolag i eller i samband med ett emissions-s. 19
31.prospekt enligt ABL 4:18 utfärdar en emissionsgaranti, avsedd atts. 19
32.medföra ersättningsskyldighet för bolaget vid förekomsten av pros. 19
33.spektbrister i stället för eller jämte styrelsen, synes en sådan emiss. 19
34.sionsgaranti enligt gällande principer inte kunna ges rättsverkan.s. 19
35.Detsamma får anses gälla emissionsprospekt avseende skuldebrevs. 19
36.eller optionsbevis enligt ABL 5:16 eller vinstandelsbevis enligts. 19
37.ABL 7:27. Någon principiell skillnad bör inte föreligga beträffandes. 19
38.prospektkrav enligt annan lagstiftning (lagen 1991:980 om handels. 19
39.med finansiella instrument och lagen 1992:543 om börs- och clea-s. 19
40.ringverksamhet), oaktat eventuell oklarhet om styrelsens skade-s. 19
41.ståndsskyldighet enligt ABL 15:1 vid brister i sådana prospekts. 19
42.(dvs. frågan om uttrycket ”denna lag” även innefattar sistnämndas. 19
43.lagar). 2. Vad ovan i 1 p. sagts om emissionsgarantier och liknande åtagans. 19
44.den gäller givetvis också i det fallet där ett publikt bolag utfärdar ens. 19
45.garanti i samband med att en aktieägare i ett sådant bolag genoms. 19
46.bolaget erbjuder marknaden aktier. Detsamma gäller skuldebrev,s. 19
47.optionsbevis och vinstandelsbevis enligt ABL 5:16 och T.Z1. 3. Vid överlåtelse av egna aktier med prospektkrav enligt ABL 7:21s. 19
48.förefaller NJA 1936 s. 527 innebära att bolaget kan göras skade-s. 19
49.ståndsskyldigt, varför också prospektgarantier borde kunna gess. 19
50.rättsverkan. Vid förvärv av egna aktier saknas prospektkrav, mens. 19
51.skadeståndsskyldighet för bolaget kan likväl föreligga och erbjus. 19
52.dandegarantier eller liknande ges rättslig verkan. 4. När ett privat aktiebolags erbjudande inom ramen för vad som ärs. 19
53.medgivet i ABL 1:4 är förenat med ett åtagande i samma syfte soms. 19
54.enligt 1 p. ovan, bör detta inte ha större rättsverkan än publikas. 19
55.aktiebolags garantier. Detsamma torde gälla vid olovlig inbjudans. 19
56.till allmänheten, dvs. utöver vad ABL 1:4 medger, och i strid meds. 19
57.straffbestämmelsen i ABL 19:1. Enligt förarbetena (prop.s. 19
58.1975:1385 s. 86 f.) är straffsanktionen inte kombinerad med ens. 19
59.ogiltighetspåföljd (en sådan har inte ansetts lämplig med hänsyn tills. 19
60.”godtroende förvärvare”, men inte ens förvärv i ond tro träffas avs. 19
61.ogiltighet; Lagförslaget innebär ingen ändring i denna del). Ens. 19
62.196s. 19
63.12. Avtalsrättslig verkan av prospekt samt giltigheten av prospekts. 20
64.ogiltighetspåföljd skulle uppenbarligen kunna få allvarliga konses. 20
65.kvenser, särskilt som skadeståndskrav icke med framgång kan riks. 20
66.tas mot bolaget. Erbjudanden enligt 3 p. ovan har för privata bolags. 20
67.mindre praktisk betydelse, men i den mån sådana förekommer -s. 20
68.och är giltiga - gäller vad i 3 p. ovan anförts om garantier i sambands. 20
69.med erbjudandena. 5. Vid erbjudanden om aktieteckning, förvärv, etc. till allmänhetens. 20
70.förekommer regelmässigt att erbjudandebolaget överväger atts. 20
71.utfärda garantier gällande prospektets riktighet till förmån för meds. 20
72.verkande värdepappersinstitut (s.k. emissionsinstitut eller unders. 20
73.writers). Aktiebolagskommittén har i betänkandet SOU 2001:1s. 20
74.(s. 265 f.) uppmärksammat det problematiska kring sådana garantiers. 20
75.enligt gällande rätt, och till synes företrädesvis av det skälet föres. 20
76.slagit införandet av bestämmelser om ett bolagets skadeståndsskyl-s. 20
77.dighet. När värdepappersinstitut (svenska eller utländska) medvers. 20
78.kar i offentliga erbjudanden, förbinder sig de i regel att teckna ellers. 20
79.förvärva samtliga (eller delar av) de aktier eller andra finansiellas. 20
80.instrument som är i fråga. Ett naturligt motkrav härvidlag är atts. 20
81.erbjudandebolaget utfärdar en prospektgaranti, eller s.k. indemnity,s. 20
82.avsedd att täcka institutens ansvar mot investerarna. Ett ansvar avs. 20
83.detta slag för erbjudandebolagets informationsbrister synes aktuas. 20
84.liseras i första hand i anglosachsiska rättssystem. Det säger sigs. 20
85.självt att om svenska aktiebolag inte kan bindas vid sådana garans. 20
86.tier, kan värdepappersinstitutens medverkan (och kapitalanskaffs. 20
87.ning) förhindras, försvåras eller fördyras. Det förhållandet att bolas. 20
88.get via olika mellanhänder åläggs skadeståndsskyldighet är intes. 20
89.ägnat att ändra på den ovan givna slutsatsen, att bolagets garantiers. 20
90.saknar rättsverkan. 6. Vid prövningen av garantiers rättsverkan enligt 5 p. ovan syness. 20
91.Aktiebolagskommittén ha fäst avgörande avseende vid dens. 20
92.omständigheten att värdepappersinstituten momentant ges en ställs. 20
93.ning av aktieägare när de t.ex. garanterar en emission. Enligt mins. 20
94.mening saknar det principiellt sett betydelse om instituten agerars. 20
95.som återförsäljare av aktier (och därmed momentant är aktieägare),s. 20
96.kommissionärer, förmedlare eller mellanhänder i annat avseende;s. 20
97.197s. 20
98.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 21
99.rättsverkan av de garantier som bolaget utfärdar till förmån för mels. 21
100.lanhänderna, och innebärande ersättningsskyldighet i förhållandes. 21
101.till dessa, avsedda att absorbera mellanhändernas eventuella skade-s. 21
102.ståndsskyldighet gentemot investerarna på grund av informations-s. 21
103.brister i samband med erbjudandet, kan knappast växla med mels. 21
104.lanhändernas status i nyssnämnda hänseende. Utslagsgivande förs. 21
105.bolagets skadeståndsskyldighet torde i stället vara bolagsgarantier-s. 21
106.nas syfte och faktiska effekt. Det är sedan en annan sak att det verks. 21
107.liga behovet av en emissionsgaranti kan variera beroende på oms. 21
108.institutet enligt institutlandets lag skall betecknas som aktieägare -s. 21
109.och säljare därav - eller ej: Om institutlandets lag föreskrivit atts. 21
110.institutet är skadeståndsskyldigt för informationsbrister oberoendes. 21
111.av kontraktsförhållande (för erbjudandebolagets vållande), är dets. 21
112.naturligt att anpassa emissionsgarantin härtill. I det omvända förs. 21
113.hållandet, dvs. där institutets skadeståndsskyldighet är betingad avs. 21
114.eget vållande på kontraktsrättslig grund, kan en emissionsgarantis. 21
115.till förmån för ett institut som ej vidareförsäljer aktier förefalla onös. 21
116.dig. Gränsdragningen i ansvarshänseende är dock ofta nog probles. 21
117.matisk.s. 21
118.7. Om syftet med en emissionsgaranti, eller åtagande med motsvas. 21
119.rande rubricering eller innehåll, inte primärt är att bolaget skall varas. 21
120.ersättningsskyldigt för den skada som kan uppkomma på grund avs. 21
121.prospektbrister m.m., utan att bolaget skall svara för att de erbjudnas. 21
122.aktierna inte underskrider en viss kursnivå, synes generellt sett åtas. 21
123.gandet inte kunna ges större rättsverkan än vad som avser garantier.s. 21
124.En sådan ”kursgaranti” synes till sina praktiska konsekvenser has. 21
125.samma funktion som prospektgarantier i allmänhet. Rättsläget ärs. 21
126.måhända ett annat, där kursgarantin lämnas vid en apportemissions. 21
127.(däremot knappast vid en riktad kontantemission eller kvittningse-s. 21
128.mission). Avsikten med en sådan kursgaranti i samband meds. 21
129.apportemission, där t.ex. apportegendomen består av aktier, kans. 21
130.ofta vara att garantera en viss köpeskilling, oberoende av emittent-s. 21
131.bolagets eventuella ersättningsskyldighet vid informationsbrister.s. 21
132.Aktiebytet förenas icke sällan med ett aktietecknarnas åtagande, atts. 21
133.icke inom viss tid avhända sig aktierna på marknaden. Syfte meds. 21
134.198s. 21
135.12. Avtals rättslig verkan av prospekt samt giltigheten av prospekts. 22
136.sistnämnda blockering är allt som oftast att förhindra kurspåverkans. 22
137.genom ett avhändande inom viss tid från aktiebytet. Det förefallers. 22
138.naturligt att de presumtiva aktietecknarna vid ett sådant förhållandes. 22
139.låter blockeringen motvägas av en kursgaranti. Att sedan kursgas. 22
140.rantin kan ha andra, sekundära ändamål i vissa fall kan inte uteslus. 22
141.tas.s. 22
142.Bedömningen av rättsverkan av en kursgaranti har många aspeks. 22
143.ter. För det första får förmodas, att kursgarantin, blockeringsklau-s. 22
144.sulen, m.m. innefattas i ett avtal som träffas före aktieteckningen.s. 22
145.Parterna till ett sådant avtal är de presumtiva aktietecknarna ochs. 22
146.emittentbolagets ägare, helt eller delvis. Det får förutsättas atts. 22
147.ägarna förbinder sig att tillse att bolaget utfärdar en kursgaranti is. 22
148.enlighet med vad som avtalats. För det fall bolaget skall vara part is. 22
149.avtalet ifråga, torde de formkrav som uppställs för aktieteckningens. 22
150.medföra, att ömsesidig bundenhet förutsätter att avtalet träffass. 22
151.simultant med aktieteckningen (t.ex. i bolagsstämmoprotokolls. 22
152.enligt ABL 4:8, 3 st.). Det sagda vilar på slutsatsen ovan, att etts. 22
153.avtal om aktieteckning i förhållande till bolaget inte är bindandes. 22
154.förrän formkraven uppfyllts (jfr NJA 1918 s. 394).s. 22
155.För det andra kan det vid en talan mot bolaget på grund av kurss. 22
156.garantin ofta vara förenat med stora svårigheter att identifiera ochs. 22
157.särskilja den skada som sammanhänger med en kursnedgång pås. 22
158.grund av mera allmänna förhållanden, till skillnad från en sådans. 22
159.skada som orsakats av informationsbrister före eller vid aktietecks. 22
160.ningen från bolagets sida. Fråga är om skadeståndsrättslig kausalis. 22
161.tet och konkurrerande skadeorsaker. Om en kursnedgång orsakass. 22
162.av sådana förhållanden som täcks av bolagets informationsskyldigs. 22
163.het i prospekt eller eljest, blir en kursgaranti ett medel för skade-s. 22
164.ståndsskyldighet. För det fall däremot kursnedgången i allt väsents. 22
165.ligt kan hänföras till efterföljande, yttre förhållanden som intes. 22
166.omfattas av informationsskyldigheten, synes garantin i rättsligts. 22
167.hänseende inte utan vidare kunna likställas med en bolagets skade-s. 22
168.ståndsskyldighet eller ovannämnda emissionsgarantier. Här föres. 22
169.ligger emellertid svåra gränsdragningsfrågor.s. 22
170.199s. 22
171.IIL Den aktiebolagsrättsliga tillskott spliktens. 23
172.För det tredje skulle mot tanken att ge en kursgaranti giltighets. 23
173.kunna invändas, att vad som gäller om bolagets skadeståndsskyl-s. 23
174.dighet också - i vart fall analogivis - skall gälla kursgarantier, ickes. 23
175.minst på grund av nyssnämnda gränsdragningssvårigheter vad gäls. 23
176.ler skadeorsaker. Enligt min mening är emellertid detta att föra anas. 23
177.login alltför långt ifrån det grundläggande syftet med principen oms. 23
178.bolagets befrielse från skadeståndsansvar. Såsom har berörts ovan,s. 23
179.är det trots allt inte så ”uppenbart” som gjorts gällande i doktrinens. 23
180.(se t.ex. Karlgren, SvJT 1938 s. 201), att det som i ovan behandlads. 23
181.rättspraxis har befunnits gälla om ogiltighet av aktieteckning, etc.s. 23
182.också generellt skall gälla bolagets skadeståndsskyldighet. En ogils. 23
183.tighet av t.ex. en aktieteckning får antas i regel få långt större ekos. 23
184.nomiska konsekvenser för bolaget och dess borgenärer än en skas. 23
185.deståndsskyldighet, som ju skall motsvara en skada, vilken ickes. 23
186.alltid nödvändigtvis korresponderar med hela teckningsbeloppet.s. 23
187.Det är alls icke givet att de subtila och ytterst delikata rättspolitiskas. 23
188.övervägandena för och emot ogiltighet skall ges samma utfalls. 23
189.ifråga om en kursgaranti, särskilt som denna har ett annat syfte ochs. 23
190.fyller en annan funktion. (Jfr de värdesäkringsklausuler som diskus. 23
191.teras - och befinns i princip giltiga - av Borgström, Om konvertiblas. 23
192.obligationer och andra finansieringsformer s. 58 ff.) En konsekvens av att Lagförslaget om bolagets skadeståndsskyldighet införs är att ovan nämnda emissionsgarantier i princip får full rättslig verkan, förutsatt att skadeståndsansvaret grundas på - som det måste uppfattas - brister i obligatoriska prospekt i den mening som ovan redo visats. Vad som skall gälla skadeståndsskyldighet vid informationsbrister vid privata bolags emissioner och erbjudanden, samt emissionsga rantier i samband därmed, är dock oklart; möjligen skall gällande principer om utesluten skadeståndsskyldighet och avsaknad av rättsver kan för emissionsgarantier fortsatt vara tillämpliga. Vidare omfattar Lagförslaget, såsom ovan nämnts, icke skada som uppkommit på sekundärmarknaden på grund av informationsbrist i prospekt eller eljest. För sådan skada kan bolaget icke göras ansvarigt; på motsvas. 23
193.200s. 23
194.13. Särskilt om kvittningsemission rande sätt kan emissionsgarantier avsedda att täcka sådan skada inte ges rättsverkan.s. 24