1.Den grundläggande bestämmelsen om vad som kan godtas som apport egendom (ABL 2:2) fick sin första egentliga materiella utformning vid införandet av 1975 års aktiebolagslag, men överensstämde därvid med gällande praxis. Apportegendomen måste vara eller antas vara av nytta för bolagets verksamhet. Den skall vara användbar i bolagets rörelse och objektivt sett ha påtaglig betydelse för bolagets verksamhet (se prop. 1975:103 s. 293). Ett minimikrav är att apportegendomen är av sådan karaktär att den kan redovisas som tillgång i bolagets balansräk ning. Däremot är inte säkert, att varje tillgång som allmänt sett kan redo visas som tillgång i bolagets balansräkning kan utgöra apportegendom (varom mera nedan). I det följande skall först diskuteras vad som kan utgöra apportegendom, och därefter värderingen av densamma, även om frågorna i vissa situationer givetvis kan sammanfalla.s. 484
2.För det första kan antecknas, att det saknar betydelse att apportegen domen utgörs av en tillgång av likvid karaktär (utan att vara pengar); egendomen kan ändå icke godkännas som apportegendom, om den icke är till nytta för bolagets verksamhet. Vill en aktietecknare betala med andra likvida medel än kontanter, förefaller det vara en onödig omgång att administrera apporttillskottet medelst en tillämpning av samtliga apportbestämmelser, i stället för att likvidera tillgången och omvandla denna till kontanter för användning i ett kontanttillskott.s. 484
3.Kravet på nytta vid fullgörandet av apporttillskottsplikten utesluter också enligt förarbetena (prop. 1975:103 s. 293) föremål som har karak tären av personligt lösöre. I övrigt får man vid prövningen av om en till gång är av nytta eller icke utgå ifrån det i bolagsordningen upptagna verksamhets/öremålet. (Enligt Danielsson, Aktiekapitalet s. 145, är verksamhetsföremålet vid apporttillskott tvingande till förmån för bor genärerna.) Ingenting hindrar givetvis att detta verksamhetsföremål utvidgas genom en bolagsordningsändring till att omfatta även förut sedd apportegendom, men som bekant förutsätter bolagsordningsändringar beslut med kvalificerad majoritet. Det är också fullt legitimt att ett bolags verksamhet tar en helt ny inriktning, t.ex. med hänsyn till en marknadsutveckling, och att i samband därmed en apportemissions. 484
4.92s. 484
5.3. Apporttillskottspliktens fullgörande genomförs för den nya verksamhetsinriktningen. Även en sådan apportemission förutsätter emellertid i sådant fall en bolagsordningsändring.s. 485
6.Vid tolkningen av föreskriften om verksamhetsföremålet i syfte att fastställa om apportegendomen är av nytta för bolagets verksamhet, måste sannolikt samma marginal medges som vid prövningen av grän serna för bolagsledningens befogenhet med verksamhetsföremålet som utgångspunkt. Rättsfallet NJA 1987 s. 394 synes härvidlag möjligen kunna tolkas så, att endast om en viss transaktion ”uppenbart” är i strid med verksamhetsföremålet, den får anses ligga utom ramen för bolags ledningens befogenhet. (Fallet tar primärt sikte på ändamålet med en ideell förenings verksamhet, men av domskälen synes följa, att det sak nas principiella skäl att i här aktuellt hänseende skilja mellan en verk samhets föremål och ändamål; i vart fall görs i domskälen ingen tydlig sådan distinktion.) Det sagda förutsätter givetvis en objektiv bedömning och hindrar inte (vad som uttalats i förarbetena, prop. 1975:103 s. 293), att egendomen har en påtaglig betydelse för bolagets verksamhet.s. 485
7.Vidare kan i enlighet med vad som ovan berörts konstateras, att en tillgång som kan upptas i bolagets balansräkning i vart fall normalt kan utgöra apportegendom, dock att så inte alltid nödvändigtvis är fallet. Av tillskottspliktens utformning följer t.ex., att en fordran hos de apporttill skott spliktiga aktietecknarna icke är duglig som tillskottsobjekt. Ett godtagande av sådan apportegendom skulle stå i strid med bestämmel serna om kontanttillskottsplikten och de därtill hörande begränsning arna för bolaget att i samband med bildning eller tillskottsemission lämna kredit. Däremot torde det inte finnas hinder för fordran hos annan än aktietecknare upptas som apportegendom (varvid vid värde ringen skall prövas, om gäldenären är betalningsduglig). Det är emeller tid oklart om en sådan fordran måste vara förfallen och om så är fallet, varför inte kravet ställs, att aktietecknaren i stället för att tillskjuta apportegendom inkasserar betalning för fordringen för användning i samband med ett kontanttillskott. Det skulle måhända kunna hävdas, att en fordring materialiserad i ett skuldebrev, som icke kan göras gällande vid anfordran, utan först efter en längre tidsperiod, i själva verket inne bär ett medgivande av kredit. I annat fall kan här förutses avsevärdas. 485
8.93s. 485
9.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten kringgåendemöjligheter i det att t.ex. en aktieägare till utomstående gäldenär utfärdar ett skuldebrev i utbyte mot ett av gäldenären utfärdat skuldebrev, vilket sedan aktietecknaren använder vid fullgörandet av sin apporttillskottsplikt.s. 486
10.Samtidigt förefaller det vara högst naturligt i samband med överlå telse av rörelse innefattande ett större antal fordringar (på grund av finans-, leasing- eller konsultverksamhet m.m.), att sådana fordringar utgör apportegendom, oavsett att de inte omedelbart förfaller till betal ning. Detsamma synes gälla det fallet där apportegendomen utgörs av rättigheter, och där de korresponderande skyldigheterna inte omedelbart skall fullgöras. Här uppkommer emellertid många svåra gränsdragningsfrågor. Kontanttillskottsplikten och apporttillskottsplikten är dess utom inte helt kongruenta. Allt medan kontanttillskottet skall fullgöras, förutsätts vid apporttillskott endast att apportegendomen tillförs bola get. Exemplet ovan med fordringen skulle kunna vidgas enligt följande (jfr Danielsson, Aktiekapitalet s. 143 ff.). Om istället för ett betalningsåtagande (oavsett hur detta materialiseras), aktietecknaren åtar sig att utföra arbete eller tillhandahålla tjänster, måste apportegendomen odugligförklaras enligt i vart fall 1995 års tillägg till ABL 2:2. Ställningsta gandet ligger för övrigt i linje med tidigare rättspraxis. Danielsson (ibi dem) har uttryckt saken så, att en bakomliggande, allmän princip kan skönjas, enligt vilken ett ”tillskott icke kan vara fullgjort med ett obli gatoriskt åtagande". Även om åtagandet formaliseras i ett avtal, och detta tillhandahålls bolaget, kan icke tillskottet anses vara i sig fullgjort eller tillfört bolaget. Apporttillskott av denna karaktär brister således i två led.s. 486
11.Saken är emellertid mer komplicerad än så. I lagtexten (ABL 2:2, 1 st., sista meningen) görs ingen skillnad mellan aktietecknares och andras ”åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst”. Det förefaller vara avsett, att stadgandet skall träffa alla sådana åtaganden, oavsett vem som är prestationsskyldig. Tillämpningssvårighetema kan emellertid i vissa fall bli väsentliga. Några exempel skall anges i det föl jande.s. 486
12.94s. 486
13.3. Apporttillskottspliktens fullgörande 1. Om aktietecknaren själv i en särskild förbindelse, som upprättass. 487
14.vid apporttillskottets genomförande, åtar sig att utföra arbete ellers. 487
15.tjänst motsvarande hela eller del av teckningsbeloppet, måste meds. 487
16.all säkerhet förbindelsen betecknas som oduglig som apporttills. 487
17.skott. Förbindelsen är i förevarande hänseende närmast att jäms. 487
18.ställa med ett sedvanligt skuldebrev. För frågan om apportegendos. 487
19.mens duglighet som apporttillskott torde det sakna betydelse oms. 487
20.krediten regleras genom penningbetalningar eller utförandet avs. 487
21.arbete eller tjänst. Grundprincipen om kontanttillskott måste ocksås. 487
22.gälla apportegendom, oavsett att tillskottet sker med annat äns. 487
23.pengar. Den inom näringslivet icke helt ovanliga formen förs. 487
24.apporttillskott i samband med nyemission av aktier, enligt vilkens. 487
25.aktietecknaren i avtal åtar sig att tillhandahålla annonsplatser ochs. 487
26.andra mediatjänster under en längre tid, innebär ingenting annat äns. 487
27.ett fullgörande av tillskottsplikten på kredit och är därför otjänligs. 487
28.som apporttillskott. Enligt ett sådant obligationsrättsligt grundats. 487
29.åtagande är bolaget på samma sätt som vid sedvanlig kredit ”beros. 487
30.ende av tillskottsgivarens vilja och förmåga att stå för sitt åta-s. 487
31.gande”(se Danielsson, Aktiekapitalet s. 143 och Karlgren, Stiftels. 487
32.seurkund s. 27). 2. Något mer komplicerad blir bilden när aktietecknarens åtagandes. 487
33.knyts till annan, mera substantiell apportegendom. Fråga kan t.ex.s. 487
34.vara om immateriella eller industriella rättigheter (patent, knows. 487
35.how, etc.), blivande sådana eller helt enkelt utrustning, varss. 487
36.användning kräver sakkunskap, utbildning eller motsvarande. Oms. 487
37.så t.ex. aktietecknaren tillhandahåller en ännu icke patenterad upps. 487
38.finning, eller en tillverkningsmetod, som kan vara skyddad soms. 487
39.företagshemlighet, och vidareutvecklingen, implementeringen,s. 487
40.m.m. av uppfinningen eller metoden förutsätter medverkan avs. 487
41.aktietecknaren under en längre tidsperiod, är det ju inte uteslutet atts. 487
42.en sådan förbindelse i obligationsrättsligt bindande form kans. 487
43.utgöra en del av en duglig apportegendom. Odugligförklaras åtas. 487
44.gandet, kan den övriga apportegendomen komma att helt saknas. 487
45.värde. Det står å andra sidan klart, att det ekonomiska värdet förs. 487
46.bolaget av apportegendomen i sin helhet i ett sådant fall är beros. 487
47.95s. 487
48.Ill. Den aktiebolagsrättsliga tillskotts pliktens. 488
49.ende av tecknarens vilja och förmåga att fullgöra sitt åtagande. Dets. 488
50.synes också vara svårt för en revisor att hävda, att apportegendos. 488
51.men såvitt gäller åtagandena tillförts bolaget.s. 488
52.3. Om emellertid exemplet omedelbart ovan utvecklas därhän, atts. 488
53.aktietecknaren som ett led i fullgörandet av tillskottsplikten ocksås. 488
54.tecknar ett anställningsavtal med bolaget, innebärande bl.a. atts. 488
55.aktietecknaren med en uppsägningstid om t.ex. 3 månader åtar sigs. 488
56.att tillhandahålla de efterfrågade tjänsterna tills vidare, komplicerass. 488
57.saken ytterligare. Någon principiell skillnad i jämförelse med situs. 488
58.ationen i punkten 2 ovan föreligger visserligen icke. Att åtagandets. 488
59.tar sig formen av ett konsultavtal, anställningsavtal eller annan förs. 488
60.bindelse, borde rimligen inte ha någon betydelse för frågan om åtas. 488
61.gandets duglighet som apportegendom. Samtidigt är det uppenbart,s. 488
62.att varje utnyttjande av och ekonomiskt värde i tillgångar av ifrågas. 488
63.varande slag, men även annan utrustning i form av tillverkningsma-s. 488
64.skiner, motorfordon, etc. är beroende av att någon fullgör ett åtas. 488
65.gande enligt avtal. Om denne ”någon” icke kan vara aktietecknarens. 488
66.själv, synes den distinktion som görs mellan aktietecknaren ochs. 488
67.andra bli en smula artificiell. För det fall det ratio som upprätthållers. 488
68.principen om att ett obligationsrättsligt grundat åtagande av akties. 488
69.tecknaren inte kan gälla som apportegendom är, att bolaget blirs. 488
70.beroende av tillskottsgivarens vilja och förmåga att stå för sitt åtas. 488
71.gande, borde samma ratio gälla personliga åtaganden av andra äns. 488
72.aktietecknare enligt avtal. Någon arbetsplikt föreligger ju inte, oavs. 488
73.sett om åtagandet tar sig uttryck i konsult- eller anställningsavtal.s. 488
74.Ytterst sanktioneras åtagandet av ett skadeståndsansvar. Med häns. 488
75.syn till att anställdas skadeståndsansvar är begränsat, torde skade-s. 488
76.ståndssanktionen ha större betydelse vid aktietecknarens underlås. 488
77.tenhet att utanför anställningsförhållande fullgöra sitt åtagande.s. 488
78.Aktietecknarens personliga åtagande skulle därför teoretiskt setts. 488
79.kunna ha ett högre ekonomiskt värde än ett åtagande enligt anställs. 488
80.ningsavtal.s. 488
81.Danielssons uttalande (Aktiekapitalet s. 143), att ett tillskott intes. 488
82.får vara beroende av ”tillskottsgivarens vilja och förmåga att stå förs. 488
83.sitt åtagande”, kan visserligen tolkas så att endast aktietecknarnass. 488
84.96s. 488
85.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 489
86.(tillskottsgivamas) egna åtaganden är uteslutna som apportegens. 489
87.dom eller delar därav. Av hans framställning i övrigt framgår emels. 489
88.lertid, att han överhuvudtaget icke har övervägt ändamålsenlighes. 489
89.ten av den distinktion som här ifrågasätts. Danielsson (pp. cit.s. 489
90.s. 144) nöjer sig med att konstatera, att det saknas anledning atts. 489
91.skilja mellan vederbörande aktietecknares egen och annan akties. 489
92.tecknares förbindelse. En aktietecknares revers blir sålunda intes. 489
93.användbar såsom medel att fullgöra tillskottsplikt genom att övers. 489
94.lämnas för detta ändamål av annan aktietecknare. Måhända börs. 489
95.intentionsdjupet i Danielssons uttalande bedömas mot bakgrunds. 489
96.därav. Mot det sagda kan emellertid anföras, att Danielssons unders. 489
97.låtenhet att diskutera distinktionen är medveten: Systematiken i dets. 489
98.Danielsson kallar sammanskottsmönster och tillskottsplikt föruts. 489
99.sätter, att aktietecknarnas (tillskottsgivamas) egna åtaganden förs. 489
100.klaras som odugliga som apportegendom. (Se om sammanskottss. 489
101.mönster, Danielsson, op. cit. s. 23 ff.)s. 489
102.Enligt min mening måste man emellertid skilja mellan tillskotts-s. 489
103.pliktens subjekt, dvs. aktie tecknarna och deras rättighetsinneha-s. 489
104.vare, å ena sidan, och det sätt på vilket tillskottsplikten skall fullgös. 489
105.ras av dessa subjekt, å den andra. Det råder inget tvivel om atts. 489
106.tillskottsplikten skall fullgöras av aktietecknarna. Det förhållandets. 489
107.att aktietecknaren (tillskottsgivaren) har att slutligt svara för till-s. 489
108.skottspliktens fullgörande enligt det för tillskottsplikten avseddas. 489
109.sanktionssystemet (varom mera nedan) hindrar givetvis inte att tills. 489
110.skottsplikten faktiskt fullgörs av annan än aktietecknaren.s. 489
111.Den omtalade distinktionen kan ej heller upprätthållas på kvitt-s. 489
112.ningsrättsliga grunder, enär enligt ABL 2:10 kvittning av skuld pås. 489
113.grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget i samband meds. 489
114.aktieteckning är förbjuden. Sålunda gäller att, om tillskottspliktens. 489
115.icke fullgjorts på grund av kvarhängande åtaganden av allehandas. 489
116.slag, fullgörande icke kan ske genom kvittning mot aktietecknaress. 489
117.fordran hos bolaget. Kvittningsregeln har i allmänhet motiveratss. 489
118.med att tillskottsfordringar hos aktietecknare i händelse av bolagetss. 489
119.insolvens skall komma alla bolagsborgenärerna till del, och atts. 489
120.således aktietecknare icke som sådana i bolagets konkurs skalls. 489
121.97s. 489
122.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 490
123.genom kvittning få en fördelaktigare position i en konkurs äns. 490
124.övriga borgenärer. (Kvittningsregelns berättigande har satts ifrågas. 490
125.och i Lagförslaget har kvittningsregeln utmönstrats. Dessa frågors. 490
126.behandlas nedan.) 4. Komplikationsgraden ökar än mer när apportegendomen utgörs avs. 490
127.rörelse. Under antagandet t.ex. att rörelsen huvudsakligen består avs. 490
128.immateriella rättigheter, konsultverksamhet, varaktiga kundrelatios. 490
129.ner, samt en nyckelanställd person, som också är aktietecknare,s. 490
130.synes rörelsen och aktietecknaren så intimt sammanlänkade, att des. 490
131.utgör varandras livselixir, varför rörelsens fortbestånd och värde ärs. 490
132.helt avhängigt av aktietecknarens framtida medverkan. Ett ickes. 490
133.ovanligt fall torde vara att rörelsen i en enskild firma tillskjuts etts. 490
134.aktiebolag som betalning för aktierna. Skall tillskottsplikten is. 490
135.sådana fall anses vara fullgjord, trots att bolaget är beroende av till-s. 490
136.skottsgivarens vilja och förmåga att stå för åtagandet att kvarbli is. 490
137.rörelsens ”tjänst”? Gör det någon skillnad om rörelsen överlåts avs. 490
138.en juridisk person, vars ledande befattningshavare är oumbärlig förs. 490
139.rörelsens fortbestånd och utveckling? Problematisk blir sakens. 490
140.också om rörelsen innehåller fordringar hos företagsledaren, soms. 490
141.också är aktietecknare, eller hos andra, eller om rörelsens huvuds. 490
142.sakliga värde ligger i avtalsrättigheter, vars värde är beroende avs. 490
143.aktietecknarens eller andra personers vilja och förmåga att fullgöras. 490
144.sina skyldigheter.s. 490
145.Om apportegendomen ”bolagiseras”, och således utgörs avs. 490
146.aktier, skulle väl de flesta bedömare anse att aktierna distanseratss. 490
147.så långt från bolagets tillgångar i form av fordringar, rättigheter,s. 490
148.etc. att några tillämpningssvårigheter i vad avser tillskottspliktenss. 490
149.fullgörande inte borde uppkomma. Men vad gäller om aktiebolas. 490
150.gets huvudsakliga värde är tillgångar i form av fordringar, rättighes. 490
151.ter, m.m. eller uteslutande konsultverksamhet med en god kunds. 490
152.bas? (Aktiebolagets fordringar hos aktieägarna eller närstående tills. 490
153.dessa - ehuru penninglån eller säkerhet till dessa är förbjudna - ärs. 490
154.inte nödvändigtvis ogiltiga).s. 490
155.Är aktietecknarna fysiska personer, och utgörs apportegendos. 490
156.men av aktier i enmans- eller fåmansbolag, föreligger ett myckets. 490
157.98s. 490
158.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 491
159.nära samband mellan aktietecknaren, aktierna och aktiebolaget.s. 491
160.Om aktietecknaren är en juridisk person, försvagas säkerligen dettas. 491
161.samband i många fall, förutsatt att den juridiske personen icke är etts. 491
162.enmans- eller fåmansägt holdingbolag. För det fall t.ex. annons-s. 491
163.tjänsterna i exemplet i 1 p. ovan enligt ett bindande avtal skulles. 491
164.”bolagiseras” och avtalsrättigheterna utgöra aktiebolagets huvuds. 491
165.sakliga tillgång, skall då aktierna i detta bolag betecknas som lagligs. 491
166.apportegendom? Utvecklas exemplet ytterligare så, att ett störres. 491
167.rörelsedrivande aktiebolag för apportändamål bildar ett dotterbos. 491
168.lag, vilket förutom tillgångar motsvarande aktiekapital innehars. 491
169.avtalsrättigheter av nämnt slag, står det då fritt för moderbolaget atts. 491
170.använda aktierna i dotterbolaget som betalning för aktier i t.ex.s. 491
171.apportemissioner? Aktierna har säkerligen ett ekonomiskt värde,s. 491
172.de kan tillföras emittentbolaget och sakrättsligt skyddas mot akties. 491
173.tecknarens borgenärer. Det besvärliga är att göra en principiellts. 491
174.godtagbar skillnad mellan avtalsrättigheterna och aktierna soms. 491
175.apportegendoms. 491
176.Aktiernas värde står ju som bekant inte bara i relation till befints. 491
177.lig substans utan också bl.a. till förväntningarna om framtidas. 491
178.avkastning, räntans utveckling, etc.. Sådana förväntningar grundass. 491
179.åtminstone delvis icke sällan på rätt till framtida prestationer. Is. 491
180.detta avseende är det ingen skillnad mellan förväntningarna på etts. 491
181.patents avkastning och den avkastning som avtalsrättigheter (is. 491
182.licens-, anställnings-, konsult-, distributions-, förlagsavtal, etc.)s. 491
183.förutses ge. När ett aktiebolags tillgångar huvudsakligen består avs. 491
184.fordringar, såsom t.ex. i ett finans- eller leasingbolag (kapitalmarks. 491
185.nadsbolag), kan ifrågasättas om ett apport- eller kontanttillskotts. 491
186.föreligger. Aktier bokas visserligen upp i balansräkningen som tills. 491
187.gång med värde (förutsatt förstås att fråga icke är om egen aktie),s. 491
188.men bokfört värde motsvarar i regel anskaffningsvärdet, som i sins. 491
189.tur normalt är den historiska köpeskillingen för aktierna; och ens. 491
190.väsentlig del av denna köpeskilling är framtidsrelaterad. Detsammas. 491
191.gäller när aktier lämnas som apporttillskott. Även fordringar upptass. 491
192.till anskaffningsvärdet och blir stundom föremål för ned- ellers. 491
193.avskrivning beroende på gäldenärens betalningsförmåga. Det förs. 491
194.99s. 491
195.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskotts pliktens. 492
196.hållandet att apportegendom av visst slag har ekonomiskt värde,s. 492
197.och kan utgöra en tillgång i bolagets balansräkning, utesluter pås. 492
198.intet sätt att egendomen är oduglig som apporttillskott.s. 492