Allmänt om apportbestämmelserna
1.Såsom framgått ovan, kan tillskottsplikten fullgöras antingen med kon tanter eller med apportegendom. Utgångspunkten är att apporttillskotts plikten kan fullgöras med allt av värde (för bolaget), som ej utgörs av kontanter. Av tillskottspliktens utformning följer sedan vissa begräns ningar. Apporttillskottet kringgärdas av en lång rad bestämmelser av materiell och administrativ karaktär. Ytterst syftar regelsystemet om apporttillskottsplikten att skydda bolagets borgenärer (i andra hand dess aktieägare bl.a. genom upprätthållande av likabehandlingsprincipen - likhetsgrundsatsen). Här följer några exempel på apportbestämmelser (listan gör icke anspråk på att vara uttömmande): 1. Huvudbestämmelsen om apporttillskott återfinns i ABL 2:2. Om is. 480
2.samband med bolagsbildning en aktie skall kunna tecknas med rätts. 480
3.eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar, ellers. 480
4.med rätt eller plikt för bolaget att överta egendom mot annat veds. 480
5.erlag än aktier, får värdet på apportegendomen inte sättas högre äns. 480
6.88s. 480
7.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 481
8.det verkliga värdet för bolaget. Fråga skall vara om ett ekonomiskts. 481
9.värde. 2. Av samma bestämmelse följer, att apportegendom icke kan utgörass. 481
10.av annan egendom än sådan som är eller kan antas bli till nytta förs. 481
11.bolagets verksamhet. Vidare kan apportegendom icke utgöra åtas. 481
12.gande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst. (Den sists. 481
13.nämnda bestämmelsen infördes den 1 januari 1995 i samband meds. 481
14.anpassningen av ABL till EU-rätten, i detta fall artikel 7 i det andras. 481
15.bolagsdirektivet, det s.k. kapitaldirektivet.) 3. Enligt ABL 2:3,2 st., första meningen, skall i stiftelseurkunden vids. 481
16.bolagsbildningen anges bestämmelse om apport, och enligt 3 st.s. 481
17.skall stiftelseurkunden innehålla en redogörelse för de omständigs. 481
18.heter som kan vara av vikt vid bedömandet av apportegendomenss. 481
19.värde. Härvid skall bl.a. anges det värde till vilket apportegendos. 481
20.men beräknas komma att tagas upp i balansräkningen och antalets. 481
21.aktier eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen. Skrifts. 481
22.ligt avtal om apporttillskott, eller kopia därav, skall innefattas i stifs. 481
23.telseurkunden, om inte hänvisning till avtalet skett däri med uppgifts. 481
24.om var avtalet hålls tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtals. 481
25.skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden. 4. När apportegendomen utgörs av rörelse, skall enligt ABL 2:3, 4 st.,s. 481
26.balans- och resultaträkningar avseende rörelsen under de senastes. 481
27.två räkenskapsåren innefattas i stiftelseurkunden, eller i vart fall -s. 481
28.med en hänvisning i urkunden - hållas tillgängliga. Härutöver skalls. 481
29.upplysning ges i stiftelseurkunden om rörelsens resultat under tidens. 481
30.därefter, eller i vart fall under de senaste två räkenskapsåren. 5. Iakttas inte vad som ovan redovisats i punkterna 3-4 ovan, ärs. 481
31.avtalsbestämmelsen ifråga utan verkan mot bolaget (se ABL 2:3,s. 481
32.sista stycket). 6. De handlingar enligt ovan till vilka hänvisas i stiftelseurkundens. 481
33.skall genom stiftarnas försorg hållas tillgängliga för aktietecknarnas. 481
34.under minst en vecka före konstituerande stämma på plats soms. 481
35.angivits i kallelsen (se ABL 2:7, 3 st.). Vidare skall på den konstis. 481
36.tuerande stämman stiftelseurkunden och handlingar till vilkens. 481
37.denna hänvisar framläggas av stiftarna (se ABL 2:7, sista stycket).s. 481
38.89s. 481
39.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten 7. Som en förutsättning för registrering enligt ABL 2:9 av ett nybildats. 482
40.bolag gäller bl.a. enligt 3 p., att all apportegendom skall vara tills. 482
41.förd bolaget, vilket enligt 4 p. i samma stadgande skall följas av etts. 482
42.yttrande av auktoriserad eller godkänd revisor om att tillförsel hars. 482
43.skett. Vidare skall av samma yttrande framgå, att apportegendomens. 482
44.i stiftelseurkunden inte åsatts högre värde än det verkliga värdet förs. 482
45.bolaget (en slags negativ försäkran) och att egendomen är eller kans. 482
46.antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet skall revisorns. 482
47.vidare beskriva apportegendomen och ange vilken metod soms. 482
48.använts vid värderingen av denna. Särskilda svårigheter att upps. 482
49.skatta värdet av egendomen skall antecknas. 8. I ABL 2:9, 1 st., förbjuds kvittning av skuld på grund av aktietecks. 482
50.ning mot fordran hos bolaget i samband med bolagsbildning. 9. Av ABL 4:2 följer - e contrario - att aktieägarnas företrädesrätts. 482
51.icke gäller vid apportemissioner. 10. Vid nyemission skall enligt ABL 4:6 bestämmelse om apport, ellers. 482
52.att aktie skall tecknas med kvittningsrätt eller eljest med villkor,s. 482
53.upptagas i beslutet om nyemission. Enligt andra stycket i sammas. 482
54.stadgande skall styrelsen avge en redogörelse för de omständighes. 482
55.ter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegens. 482
56.domen. Vad som sagts ovan i punkterna 3-4 skall härvid äga mots. 482
57.svarande tillämpning. Styrelsens redogörelse skall sedan granskass. 482
58.av en eller flera revisorer, som har att avge ett skriftligt yttrandes. 482
59.över granskningen. Yttrandet skall vara av samma karaktär soms. 482
60.ovan i punkten 7, dock att i ABL 4:6, 3 st., inte ges en full motsvas. 482
61.righet till ABL 2:9, 2 st., 4 p.: Så t.ex. stadgas i ABL 4:6 ingentings. 482
62.om värderingsmetod och värderingssvårigheter . Det kan emellers. 482
63.tid antas, att dessa frågor upptas i styrelsens redogörelse, varövers. 482
64.revisor har att yttra sig. Det kan tilläggas att enligt ABL 4:6, 4 st.,s. 482
65.annan än bolagets revisor kan utses till apportrevisor. 11. Förslaget till beslut om nyemission innefattande redogörelse av stys. 482
66.relse och revisors yttrande enligt ovan skall hållas tillgängligt förs. 482
67.aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämman. Förslagets. 482
68.med ett sådant innehåll skall också framläggas på stämman. Vad nus. 482
69.90s. 482
70.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 483
71.sagts om apportegendom gäller också apport i form av utnyttjandes. 483
72.av kvittningsrätt. 12. Även vid tillskottsemission gäller allmänt, att kvittning av skuld pås. 483
73.grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget icke får ske (ABLs. 483
74.4:11). Emellertid medges undantag, när en bestämmelse om sådans. 483
75.kvittning upptagits i beslutet om nyemission. Om bolagets bundnas. 483
76.egna kapital före emissionen uppgår till minst SEK 1 miljon, kans. 483
77.också styrelsen medge kvittning. Dock får sådant medgivande ejs. 483
78.lämnas, om det skulle vara till skada för bolaget eller dess borgenäs. 483
79.rer. 13. För registreringen av emissionen förutsätts enligt ABL 4:12, 4 p.,s. 483
80.att apportegendomen tillförts bolaget, och enligt 5 p., att revisor ytts. 483
81.rat sig däröver. 14. Vad som ovan redovisats som föreskrifter för apport vid tillskottses. 483
82.mission i ABL 4:4, 6 och 11 gäller också vid emission av konvers. 483
83.tibler och skuldebrev med option (ABL 5:3, 5 och 7, 2 st.). Apportbestämmelsernas huvudsakliga syfte är att tillförsäkra, att vad som tillförs bolaget i form av apportegendom värdemässigt (ekono miskt värde) minst motsvarar det tecknade beloppet, det korresponde rande aktiekapitalet eller ökningen därav. För att en ökning av bolagets tillgångsmassa motsvarande aktiekapitalökningen inte skall vara illuso risk, förutsätts vid såväl nybildning som vid tillskottsemission, att apportegendomen faktiskt tillförts bolaget. Revisor skall i yttrande intyga att så har skett. Härtill kommer de bestämmelser som avser att tillse, att apportegendomen inte övervärderas och att denna är till nytta för bolaget. Apportbestämmelserna skyddar såväl borgenärer som aktietecknare och andra existerande eller blivande aktieägare. Bestäm melserna är tvingande. Styrelsen har huvudansvaret för att nämnda för utsättningar uppfylls. Det åligger styrelsen att ta fram underlag för sin redogörelse. Revisorns uppgift är av verifierande natur.s. 483
84.91s. 483
85.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 484
Godtagbar apportegendom
1.Den grundläggande bestämmelsen om vad som kan godtas som apport egendom (ABL 2:2) fick sin första egentliga materiella utformning vid införandet av 1975 års aktiebolagslag, men överensstämde därvid med gällande praxis. Apportegendomen måste vara eller antas vara av nytta för bolagets verksamhet. Den skall vara användbar i bolagets rörelse och objektivt sett ha påtaglig betydelse för bolagets verksamhet (se prop. 1975:103 s. 293). Ett minimikrav är att apportegendomen är av sådan karaktär att den kan redovisas som tillgång i bolagets balansräk ning. Däremot är inte säkert, att varje tillgång som allmänt sett kan redo visas som tillgång i bolagets balansräkning kan utgöra apportegendom (varom mera nedan). I det följande skall först diskuteras vad som kan utgöra apportegendom, och därefter värderingen av densamma, även om frågorna i vissa situationer givetvis kan sammanfalla.s. 484
2.För det första kan antecknas, att det saknar betydelse att apportegen domen utgörs av en tillgång av likvid karaktär (utan att vara pengar); egendomen kan ändå icke godkännas som apportegendom, om den icke är till nytta för bolagets verksamhet. Vill en aktietecknare betala med andra likvida medel än kontanter, förefaller det vara en onödig omgång att administrera apporttillskottet medelst en tillämpning av samtliga apportbestämmelser, i stället för att likvidera tillgången och omvandla denna till kontanter för användning i ett kontanttillskott.s. 484
3.Kravet på nytta vid fullgörandet av apporttillskottsplikten utesluter också enligt förarbetena (prop. 1975:103 s. 293) föremål som har karak tären av personligt lösöre. I övrigt får man vid prövningen av om en till gång är av nytta eller icke utgå ifrån det i bolagsordningen upptagna verksamhets/öremålet. (Enligt Danielsson, Aktiekapitalet s. 145, är verksamhetsföremålet vid apporttillskott tvingande till förmån för bor genärerna.) Ingenting hindrar givetvis att detta verksamhetsföremål utvidgas genom en bolagsordningsändring till att omfatta även förut sedd apportegendom, men som bekant förutsätter bolagsordningsändringar beslut med kvalificerad majoritet. Det är också fullt legitimt att ett bolags verksamhet tar en helt ny inriktning, t.ex. med hänsyn till en marknadsutveckling, och att i samband därmed en apportemissions. 484
4.92s. 484
5.3. Apporttillskottspliktens fullgörande genomförs för den nya verksamhetsinriktningen. Även en sådan apportemission förutsätter emellertid i sådant fall en bolagsordningsändring.s. 485
6.Vid tolkningen av föreskriften om verksamhetsföremålet i syfte att fastställa om apportegendomen är av nytta för bolagets verksamhet, måste sannolikt samma marginal medges som vid prövningen av grän serna för bolagsledningens befogenhet med verksamhetsföremålet som utgångspunkt. Rättsfallet NJA 1987 s. 394 synes härvidlag möjligen kunna tolkas så, att endast om en viss transaktion ”uppenbart” är i strid med verksamhetsföremålet, den får anses ligga utom ramen för bolags ledningens befogenhet. (Fallet tar primärt sikte på ändamålet med en ideell förenings verksamhet, men av domskälen synes följa, att det sak nas principiella skäl att i här aktuellt hänseende skilja mellan en verk samhets föremål och ändamål; i vart fall görs i domskälen ingen tydlig sådan distinktion.) Det sagda förutsätter givetvis en objektiv bedömning och hindrar inte (vad som uttalats i förarbetena, prop. 1975:103 s. 293), att egendomen har en påtaglig betydelse för bolagets verksamhet.s. 485
7.Vidare kan i enlighet med vad som ovan berörts konstateras, att en tillgång som kan upptas i bolagets balansräkning i vart fall normalt kan utgöra apportegendom, dock att så inte alltid nödvändigtvis är fallet. Av tillskottspliktens utformning följer t.ex., att en fordran hos de apporttill skott spliktiga aktietecknarna icke är duglig som tillskottsobjekt. Ett godtagande av sådan apportegendom skulle stå i strid med bestämmel serna om kontanttillskottsplikten och de därtill hörande begränsning arna för bolaget att i samband med bildning eller tillskottsemission lämna kredit. Däremot torde det inte finnas hinder för fordran hos annan än aktietecknare upptas som apportegendom (varvid vid värde ringen skall prövas, om gäldenären är betalningsduglig). Det är emeller tid oklart om en sådan fordran måste vara förfallen och om så är fallet, varför inte kravet ställs, att aktietecknaren i stället för att tillskjuta apportegendom inkasserar betalning för fordringen för användning i samband med ett kontanttillskott. Det skulle måhända kunna hävdas, att en fordring materialiserad i ett skuldebrev, som icke kan göras gällande vid anfordran, utan först efter en längre tidsperiod, i själva verket inne bär ett medgivande av kredit. I annat fall kan här förutses avsevärdas. 485
8.93s. 485
9.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten kringgåendemöjligheter i det att t.ex. en aktieägare till utomstående gäldenär utfärdar ett skuldebrev i utbyte mot ett av gäldenären utfärdat skuldebrev, vilket sedan aktietecknaren använder vid fullgörandet av sin apporttillskottsplikt.s. 486
10.Samtidigt förefaller det vara högst naturligt i samband med överlå telse av rörelse innefattande ett större antal fordringar (på grund av finans-, leasing- eller konsultverksamhet m.m.), att sådana fordringar utgör apportegendom, oavsett att de inte omedelbart förfaller till betal ning. Detsamma synes gälla det fallet där apportegendomen utgörs av rättigheter, och där de korresponderande skyldigheterna inte omedelbart skall fullgöras. Här uppkommer emellertid många svåra gränsdragningsfrågor. Kontanttillskottsplikten och apporttillskottsplikten är dess utom inte helt kongruenta. Allt medan kontanttillskottet skall fullgöras, förutsätts vid apporttillskott endast att apportegendomen tillförs bola get. Exemplet ovan med fordringen skulle kunna vidgas enligt följande (jfr Danielsson, Aktiekapitalet s. 143 ff.). Om istället för ett betalningsåtagande (oavsett hur detta materialiseras), aktietecknaren åtar sig att utföra arbete eller tillhandahålla tjänster, måste apportegendomen odugligförklaras enligt i vart fall 1995 års tillägg till ABL 2:2. Ställningsta gandet ligger för övrigt i linje med tidigare rättspraxis. Danielsson (ibi dem) har uttryckt saken så, att en bakomliggande, allmän princip kan skönjas, enligt vilken ett ”tillskott icke kan vara fullgjort med ett obli gatoriskt åtagande". Även om åtagandet formaliseras i ett avtal, och detta tillhandahålls bolaget, kan icke tillskottet anses vara i sig fullgjort eller tillfört bolaget. Apporttillskott av denna karaktär brister således i två led.s. 486
11.Saken är emellertid mer komplicerad än så. I lagtexten (ABL 2:2, 1 st., sista meningen) görs ingen skillnad mellan aktietecknares och andras ”åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst”. Det förefaller vara avsett, att stadgandet skall träffa alla sådana åtaganden, oavsett vem som är prestationsskyldig. Tillämpningssvårighetema kan emellertid i vissa fall bli väsentliga. Några exempel skall anges i det föl jande.s. 486
12.94s. 486
13.3. Apporttillskottspliktens fullgörande 1. Om aktietecknaren själv i en särskild förbindelse, som upprättass. 487
14.vid apporttillskottets genomförande, åtar sig att utföra arbete ellers. 487
15.tjänst motsvarande hela eller del av teckningsbeloppet, måste meds. 487
16.all säkerhet förbindelsen betecknas som oduglig som apporttills. 487
17.skott. Förbindelsen är i förevarande hänseende närmast att jäms. 487
18.ställa med ett sedvanligt skuldebrev. För frågan om apportegendos. 487
19.mens duglighet som apporttillskott torde det sakna betydelse oms. 487
20.krediten regleras genom penningbetalningar eller utförandet avs. 487
21.arbete eller tjänst. Grundprincipen om kontanttillskott måste ocksås. 487
22.gälla apportegendom, oavsett att tillskottet sker med annat äns. 487
23.pengar. Den inom näringslivet icke helt ovanliga formen förs. 487
24.apporttillskott i samband med nyemission av aktier, enligt vilkens. 487
25.aktietecknaren i avtal åtar sig att tillhandahålla annonsplatser ochs. 487
26.andra mediatjänster under en längre tid, innebär ingenting annat äns. 487
27.ett fullgörande av tillskottsplikten på kredit och är därför otjänligs. 487
28.som apporttillskott. Enligt ett sådant obligationsrättsligt grundats. 487
29.åtagande är bolaget på samma sätt som vid sedvanlig kredit ”beros. 487
30.ende av tillskottsgivarens vilja och förmåga att stå för sitt åta-s. 487
31.gande”(se Danielsson, Aktiekapitalet s. 143 och Karlgren, Stiftels. 487
32.seurkund s. 27). 2. Något mer komplicerad blir bilden när aktietecknarens åtagandes. 487
33.knyts till annan, mera substantiell apportegendom. Fråga kan t.ex.s. 487
34.vara om immateriella eller industriella rättigheter (patent, knows. 487
35.how, etc.), blivande sådana eller helt enkelt utrustning, varss. 487
36.användning kräver sakkunskap, utbildning eller motsvarande. Oms. 487
37.så t.ex. aktietecknaren tillhandahåller en ännu icke patenterad upps. 487
38.finning, eller en tillverkningsmetod, som kan vara skyddad soms. 487
39.företagshemlighet, och vidareutvecklingen, implementeringen,s. 487
40.m.m. av uppfinningen eller metoden förutsätter medverkan avs. 487
41.aktietecknaren under en längre tidsperiod, är det ju inte uteslutet atts. 487
42.en sådan förbindelse i obligationsrättsligt bindande form kans. 487
43.utgöra en del av en duglig apportegendom. Odugligförklaras åtas. 487
44.gandet, kan den övriga apportegendomen komma att helt saknas. 487
45.värde. Det står å andra sidan klart, att det ekonomiska värdet förs. 487
46.bolaget av apportegendomen i sin helhet i ett sådant fall är beros. 487
47.95s. 487
48.Ill. Den aktiebolagsrättsliga tillskotts pliktens. 488
49.ende av tecknarens vilja och förmåga att fullgöra sitt åtagande. Dets. 488
50.synes också vara svårt för en revisor att hävda, att apportegendos. 488
51.men såvitt gäller åtagandena tillförts bolaget.s. 488
52.3. Om emellertid exemplet omedelbart ovan utvecklas därhän, atts. 488
53.aktietecknaren som ett led i fullgörandet av tillskottsplikten ocksås. 488
54.tecknar ett anställningsavtal med bolaget, innebärande bl.a. atts. 488
55.aktietecknaren med en uppsägningstid om t.ex. 3 månader åtar sigs. 488
56.att tillhandahålla de efterfrågade tjänsterna tills vidare, komplicerass. 488
57.saken ytterligare. Någon principiell skillnad i jämförelse med situs. 488
58.ationen i punkten 2 ovan föreligger visserligen icke. Att åtagandets. 488
59.tar sig formen av ett konsultavtal, anställningsavtal eller annan förs. 488
60.bindelse, borde rimligen inte ha någon betydelse för frågan om åtas. 488
61.gandets duglighet som apportegendom. Samtidigt är det uppenbart,s. 488
62.att varje utnyttjande av och ekonomiskt värde i tillgångar av ifrågas. 488
63.varande slag, men även annan utrustning i form av tillverkningsma-s. 488
64.skiner, motorfordon, etc. är beroende av att någon fullgör ett åtas. 488
65.gande enligt avtal. Om denne ”någon” icke kan vara aktietecknarens. 488
66.själv, synes den distinktion som görs mellan aktietecknaren ochs. 488
67.andra bli en smula artificiell. För det fall det ratio som upprätthållers. 488
68.principen om att ett obligationsrättsligt grundat åtagande av akties. 488
69.tecknaren inte kan gälla som apportegendom är, att bolaget blirs. 488
70.beroende av tillskottsgivarens vilja och förmåga att stå för sitt åtas. 488
71.gande, borde samma ratio gälla personliga åtaganden av andra äns. 488
72.aktietecknare enligt avtal. Någon arbetsplikt föreligger ju inte, oavs. 488
73.sett om åtagandet tar sig uttryck i konsult- eller anställningsavtal.s. 488
74.Ytterst sanktioneras åtagandet av ett skadeståndsansvar. Med häns. 488
75.syn till att anställdas skadeståndsansvar är begränsat, torde skade-s. 488
76.ståndssanktionen ha större betydelse vid aktietecknarens underlås. 488
77.tenhet att utanför anställningsförhållande fullgöra sitt åtagande.s. 488
78.Aktietecknarens personliga åtagande skulle därför teoretiskt setts. 488
79.kunna ha ett högre ekonomiskt värde än ett åtagande enligt anställs. 488
80.ningsavtal.s. 488
81.Danielssons uttalande (Aktiekapitalet s. 143), att ett tillskott intes. 488
82.får vara beroende av ”tillskottsgivarens vilja och förmåga att stå förs. 488
83.sitt åtagande”, kan visserligen tolkas så att endast aktietecknarnass. 488
84.96s. 488
85.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 489
86.(tillskottsgivamas) egna åtaganden är uteslutna som apportegens. 489
87.dom eller delar därav. Av hans framställning i övrigt framgår emels. 489
88.lertid, att han överhuvudtaget icke har övervägt ändamålsenlighes. 489
89.ten av den distinktion som här ifrågasätts. Danielsson (pp. cit.s. 489
90.s. 144) nöjer sig med att konstatera, att det saknas anledning atts. 489
91.skilja mellan vederbörande aktietecknares egen och annan akties. 489
92.tecknares förbindelse. En aktietecknares revers blir sålunda intes. 489
93.användbar såsom medel att fullgöra tillskottsplikt genom att övers. 489
94.lämnas för detta ändamål av annan aktietecknare. Måhända börs. 489
95.intentionsdjupet i Danielssons uttalande bedömas mot bakgrunds. 489
96.därav. Mot det sagda kan emellertid anföras, att Danielssons unders. 489
97.låtenhet att diskutera distinktionen är medveten: Systematiken i dets. 489
98.Danielsson kallar sammanskottsmönster och tillskottsplikt föruts. 489
99.sätter, att aktietecknarnas (tillskottsgivamas) egna åtaganden förs. 489
100.klaras som odugliga som apportegendom. (Se om sammanskottss. 489
101.mönster, Danielsson, op. cit. s. 23 ff.)s. 489
102.Enligt min mening måste man emellertid skilja mellan tillskotts-s. 489
103.pliktens subjekt, dvs. aktie tecknarna och deras rättighetsinneha-s. 489
104.vare, å ena sidan, och det sätt på vilket tillskottsplikten skall fullgös. 489
105.ras av dessa subjekt, å den andra. Det råder inget tvivel om atts. 489
106.tillskottsplikten skall fullgöras av aktietecknarna. Det förhållandets. 489
107.att aktietecknaren (tillskottsgivaren) har att slutligt svara för till-s. 489
108.skottspliktens fullgörande enligt det för tillskottsplikten avseddas. 489
109.sanktionssystemet (varom mera nedan) hindrar givetvis inte att tills. 489
110.skottsplikten faktiskt fullgörs av annan än aktietecknaren.s. 489
111.Den omtalade distinktionen kan ej heller upprätthållas på kvitt-s. 489
112.ningsrättsliga grunder, enär enligt ABL 2:10 kvittning av skuld pås. 489
113.grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget i samband meds. 489
114.aktieteckning är förbjuden. Sålunda gäller att, om tillskottspliktens. 489
115.icke fullgjorts på grund av kvarhängande åtaganden av allehandas. 489
116.slag, fullgörande icke kan ske genom kvittning mot aktietecknaress. 489
117.fordran hos bolaget. Kvittningsregeln har i allmänhet motiveratss. 489
118.med att tillskottsfordringar hos aktietecknare i händelse av bolagetss. 489
119.insolvens skall komma alla bolagsborgenärerna till del, och atts. 489
120.således aktietecknare icke som sådana i bolagets konkurs skalls. 489
121.97s. 489
122.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 490
123.genom kvittning få en fördelaktigare position i en konkurs äns. 490
124.övriga borgenärer. (Kvittningsregelns berättigande har satts ifrågas. 490
125.och i Lagförslaget har kvittningsregeln utmönstrats. Dessa frågors. 490
126.behandlas nedan.) 4. Komplikationsgraden ökar än mer när apportegendomen utgörs avs. 490
127.rörelse. Under antagandet t.ex. att rörelsen huvudsakligen består avs. 490
128.immateriella rättigheter, konsultverksamhet, varaktiga kundrelatios. 490
129.ner, samt en nyckelanställd person, som också är aktietecknare,s. 490
130.synes rörelsen och aktietecknaren så intimt sammanlänkade, att des. 490
131.utgör varandras livselixir, varför rörelsens fortbestånd och värde ärs. 490
132.helt avhängigt av aktietecknarens framtida medverkan. Ett ickes. 490
133.ovanligt fall torde vara att rörelsen i en enskild firma tillskjuts etts. 490
134.aktiebolag som betalning för aktierna. Skall tillskottsplikten is. 490
135.sådana fall anses vara fullgjord, trots att bolaget är beroende av till-s. 490
136.skottsgivarens vilja och förmåga att stå för åtagandet att kvarbli is. 490
137.rörelsens ”tjänst”? Gör det någon skillnad om rörelsen överlåts avs. 490
138.en juridisk person, vars ledande befattningshavare är oumbärlig förs. 490
139.rörelsens fortbestånd och utveckling? Problematisk blir sakens. 490
140.också om rörelsen innehåller fordringar hos företagsledaren, soms. 490
141.också är aktietecknare, eller hos andra, eller om rörelsens huvuds. 490
142.sakliga värde ligger i avtalsrättigheter, vars värde är beroende avs. 490
143.aktietecknarens eller andra personers vilja och förmåga att fullgöras. 490
144.sina skyldigheter.s. 490
145.Om apportegendomen ”bolagiseras”, och således utgörs avs. 490
146.aktier, skulle väl de flesta bedömare anse att aktierna distanseratss. 490
147.så långt från bolagets tillgångar i form av fordringar, rättigheter,s. 490
148.etc. att några tillämpningssvårigheter i vad avser tillskottspliktenss. 490
149.fullgörande inte borde uppkomma. Men vad gäller om aktiebolas. 490
150.gets huvudsakliga värde är tillgångar i form av fordringar, rättighes. 490
151.ter, m.m. eller uteslutande konsultverksamhet med en god kunds. 490
152.bas? (Aktiebolagets fordringar hos aktieägarna eller närstående tills. 490
153.dessa - ehuru penninglån eller säkerhet till dessa är förbjudna - ärs. 490
154.inte nödvändigtvis ogiltiga).s. 490
155.Är aktietecknarna fysiska personer, och utgörs apportegendos. 490
156.men av aktier i enmans- eller fåmansbolag, föreligger ett myckets. 490
157.98s. 490
158.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 491
159.nära samband mellan aktietecknaren, aktierna och aktiebolaget.s. 491
160.Om aktietecknaren är en juridisk person, försvagas säkerligen dettas. 491
161.samband i många fall, förutsatt att den juridiske personen icke är etts. 491
162.enmans- eller fåmansägt holdingbolag. För det fall t.ex. annons-s. 491
163.tjänsterna i exemplet i 1 p. ovan enligt ett bindande avtal skulles. 491
164.”bolagiseras” och avtalsrättigheterna utgöra aktiebolagets huvuds. 491
165.sakliga tillgång, skall då aktierna i detta bolag betecknas som lagligs. 491
166.apportegendom? Utvecklas exemplet ytterligare så, att ett störres. 491
167.rörelsedrivande aktiebolag för apportändamål bildar ett dotterbos. 491
168.lag, vilket förutom tillgångar motsvarande aktiekapital innehars. 491
169.avtalsrättigheter av nämnt slag, står det då fritt för moderbolaget atts. 491
170.använda aktierna i dotterbolaget som betalning för aktier i t.ex.s. 491
171.apportemissioner? Aktierna har säkerligen ett ekonomiskt värde,s. 491
172.de kan tillföras emittentbolaget och sakrättsligt skyddas mot akties. 491
173.tecknarens borgenärer. Det besvärliga är att göra en principiellts. 491
174.godtagbar skillnad mellan avtalsrättigheterna och aktierna soms. 491
175.apportegendoms. 491
176.Aktiernas värde står ju som bekant inte bara i relation till befints. 491
177.lig substans utan också bl.a. till förväntningarna om framtidas. 491
178.avkastning, räntans utveckling, etc.. Sådana förväntningar grundass. 491
179.åtminstone delvis icke sällan på rätt till framtida prestationer. Is. 491
180.detta avseende är det ingen skillnad mellan förväntningarna på etts. 491
181.patents avkastning och den avkastning som avtalsrättigheter (is. 491
182.licens-, anställnings-, konsult-, distributions-, förlagsavtal, etc.)s. 491
183.förutses ge. När ett aktiebolags tillgångar huvudsakligen består avs. 491
184.fordringar, såsom t.ex. i ett finans- eller leasingbolag (kapitalmarks. 491
185.nadsbolag), kan ifrågasättas om ett apport- eller kontanttillskotts. 491
186.föreligger. Aktier bokas visserligen upp i balansräkningen som tills. 491
187.gång med värde (förutsatt förstås att fråga icke är om egen aktie),s. 491
188.men bokfört värde motsvarar i regel anskaffningsvärdet, som i sins. 491
189.tur normalt är den historiska köpeskillingen för aktierna; och ens. 491
190.väsentlig del av denna köpeskilling är framtidsrelaterad. Detsammas. 491
191.gäller när aktier lämnas som apporttillskott. Även fordringar upptass. 491
192.till anskaffningsvärdet och blir stundom föremål för ned- ellers. 491
193.avskrivning beroende på gäldenärens betalningsförmåga. Det förs. 491
194.99s. 491
195.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskotts pliktens. 492
196.hållandet att apportegendom av visst slag har ekonomiskt värde,s. 492
197.och kan utgöra en tillgång i bolagets balansräkning, utesluter pås. 492
198.intet sätt att egendomen är oduglig som apporttillskott.s. 492
Förbudet mot överlåtelse eller pantsättning av tillskottsfordran
1.Stadgandet i ABL 2:10, 2 st., att fordran på aktiebelopp ej av bolaget kan överlåtas eller pantsättas, för inte heller saken närmare en lösning. Med ”fordran” avses här självfallet tillskottsfordran. Motiveringen till stadgandet framgår endast vagt av förarbetena. I allmänhet anges, att samma skäl som talar för att kvittningsrätt inte skall tillkomma aktie tecknare kan åberopas för att en förbindelse till bolaget för obetalt aktie belopp inte får överlåtas eller pantsättas och därigenom löpa risken att bli föremål för utmätning för fordran hos bolaget. (Se prop. 1975:103 s. 304 f., jfr SOU 1941:9 s. 195 med i princip en likalydande motive ring. Följande tillägg har gjorts i sistnämnda förarbeten: ”En förvand ling av fordringens natur i berörda hänseende genom förbindelsens utfärdande skulle vidare under vissa förhållanden kunna komma att för styrelsen medföra betänkligheter mot infordrande av förbindelse. Frå gan, om förbindelse skall infordras eller ej, bör kunna av styrelsen avgö ras utan sådana hänsyn, allenast med avseende å vad som framstår såsom ändamålsenligt för bolaget vid aktiekapitalets indrivande.”) Stadgandet infördes med 1944 års lag och överfördes utan några synliga ifrågasättanden till 1975 års lag.s. 492
2.I Lagförslaget har förbudet mot överlåtelse och pantsättning av till skottsfordran utmönstrats till synes utan närmare motivering.s. 492
3.Huvudmotiveringen för förbudet i fråga, att en tillskottsfordran vid bolagets obestånd skall komma alla bolagets borgenärer tillgodo, dvs. samma motivering som gäller för kvittningsregeln, är inte särskilt väl grundad.s. 492
4.Det förhållandet att aktietecknaren till nackdel för övriga bolagsborgenärer inte skall kunna använda en fordran hos bolaget för kvittning mot tillskottsskulden (dvs. motivet för kvittningsregeln) synes inte fullt ut göra sig gällande när bolaget önskar få betalt för en tillskottsfordran genom överlåtelse eller pantsättning härav. (Jfr Danielsson, op. cit. s.s. 492
5.100s. 492
6.3. Apporttillskottspliktens fullgörande 64.) Bolagsborgenärerna tycks icke kunna komma i ett sämre läge när tillskottsfordran överlåts eller pantsätts och bolaget därigenom erhåller betalning för fordran. När väl en tillskottsfordran blir föremål för över låtelse eller pantsättning får antas, att fordringens värde reduceras avse värt: Skälet till att bolaget tvingas till en överlåtelse eller pantsättning är väl i många fall, att aktietecknaren/gäldenären saknar betalningsför måga, och är betalningsviljan försvagad, beror detta allt som oftast på att tillskottsfordran är tvistig. Den betalning bolaget kan komma i åtnju tande av på grund av överlåtelse eller pantsättning täcker därför i prak tiken ofta långt ifrån tillskottsfordran.s. 493
7.Dylika förhållanden skulle visserligen kunna anvisas som skäl för överlåtelseförbudet: Genom överlåtelse eller pantsättning av tillskotts fordran i fall som det nämnda avhänder sig bolaget hela sin fordran, var för tillskottet definitivt kommer att underskrida det vid bolagsbildningen eller emissionen stipulerade aktiekapitalet. Som ett resultat härav är alltså bolagets bundna kapital icke intakt. Överlåtelseförbudet tvingar bolaget att i stället begagna den arsenal av åtgärder som aktie bolagslagen erbjuder, främst att förklara aktien förverkad. Härigenom uppkommer ingen diskrepans mellan tillskottskapital och aktiekapital, låt vara att aktiekapitalet genom förverkandeåtgärden vid bolagsbildning kan komma att underskrida minimigränsen. Vid ett sådant förhål lande får andra åtgärder vidtas.s. 493
8.Men för att förhindra sådana konsekvenser erfordras inte ett totalt överlåtelseförbud. Det borde vara tillräckligt att antingen stadga, att överlåtelse eller pantsättning endast får ske om därigenom full betalning kan erhållas, eller att - om full betalning icke kan erhållas (vilket är det mest praktiska) - aktien skall till resterande del förverkas och den tillskottsskyldiga aktietecknaren fortsatt vara betalningsskyldig till denna del. Vad nu sagts torde också gälla, om avsikten med överlåtelseförbu det uteslutande är att få till stånd ett utmätningsförbud.s. 493
9.Danielsson (pp. cit. s. 64 f.) ser överlåtelseförbudets egentliga moti vering i det ”tvingande sammanskottsmönstret”. Av detta skulle enligt Danielsson följa, att det rättsförhållande som uppkommer mellan bola get och aktietecknaren på grund av aktieteckningen är i någon mening exklusiv. En tillskottsskuld är knuten till aktietecknaren och kan intes. 493
10.101s. 493
11.111. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten övertagas, om inte det samtidigt sker ett övertagande av aktieteckningen (se Danielsson s. 66 f.). En överlåtelse eller pantsättning av tillskottsfordran skulle enligt Danielsson innebära ett avbrytande av denna med hänvisning till sammanskottsmönstret exklusiva relation. Exklusivite ten sträcker sig så långt att enligt Danielsson varken vederlaget vid överlåtelsen eller pantsättningen kan tillgodoräknas aktietecknaren som betalning, dvs. aktietecknaren skulle icke vara berättigad till aktier mot svarande det av bolaget erhållna vederlaget. A andra sidan skulle för värvaren av tillskottfordringen, eller panthavaren, icke utan vidare kunna driva in fordringen hos aktietecknaren, eftersom denne icke är skyldig att betala utan att erhålla aktier därför.s. 494
12.Den teoretiska barlast som vidhäftar överlåtelseförbudet (och kvittningsregeln) har dumpats i Lagförslaget, såvitt gäller bolagsbildningen till synes genom den helt nya konstruktionen med en öppningsbalansräkning. Om inte tillskottsplikten fullgjorts av de ursprungliga aktietecknarna, eller av andra som helt eller delvis träder i de ursprungliga aktietecknarnas ställe, förfaller frågan om bolagsbildande. En revisor har att granska och yttra sig över öppningsbalansräkningen och därvid konstatera att tillskottsplikten fullgjorts.s. 494
13.Överlåtelseförbudet skall emellertid fortsatt gälla vid emission av aktier (dock icke konvertibler, se Lagförslaget 12.21 och SOU 1997:22 s. 365).s. 494
Rekvisitet ”tillförsel”
1.Lösningen på frågan om apportbegränsningsregelns (ABL 2:2, 1 st., sista meningen) omfattning är långt ifrån given. Hur den närmare gräns dragningen skall ske, är som torde framgått ovan av illustrationerna i avsnitt 3.3 oklart. I förarbetena ges ingen vägledning. Bestämmelsens ursprung är artikel 7 i EU:s andra bolagsdirektiv, som föreskriver att det tecknade kapitalet endast får bestå av tillgångar som kan värderas eko nomiskt, men att i tillgångarna inte får inräknas åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster. Apportegendom kan alltså inte utgöras av fordran på arbete eller tjänst. Frågan, huruvida en sådan for dran har ett ekonomiskt värde eller icke, är inte på något sätt avgörandes. 494
2.102s. 494
3.3. Apporttillskottspliktens fullgörande för apportbegränsningsregelns omfattning. Däremot står klart, att om en sådan fordran icke har något ekonomiskt värde, den icke kan tillmätas ett sådant vid tillskottspliktens fullgörande. Gränsdragningsproblematiken får därför anses avse sådana åtaganden som har ett ekonomiskt värde.s. 495
4.Det förefaller emellertid möjligt, att med stöd av övriga, befintliga rekvisit avseende apportegendom utesluta en lång rad åligganden enligt apportbegränsningsregeln ur gränslandet: 1. Apportegendomen skall i enlighet med kontantprincipen vara ”tills. 495
5.förd” bolaget (ABL 2:9, p. 3). Revisor skall i yttrande intyga att sås. 495
6.har skett. 2. Apportegendomen skall ha ett ekonomiskt värde. Detta värde skalls. 495
7.kunna återspeglas i bolagets balansräkning (ABL 2:2 och 2:9, p. 4). Rekvisiten skall vid tillämpningen av apportbegränsningsregeln betrak tas som kumulativa. Detta innebär att apportegendomen måste ha ett ekonomiskt värde som skall vara tillförd bolaget.s. 495
8.Begreppet tillförd har i Aktiebolagskommitténs delbetänkande, Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22), och numera i Lagförslaget 2:11 (jfr 12:11), utformats så att ”tillförandet” skall medföra en sakrättsligt giltig överlåtelse till bolaget: Apportegendom skall ha avskiljts för bola gets räkning på ett sätt som skyddar egendomen mot anspråk från aktie tecknarens borgenärer. Lagförslaget måste härvid betecknas som ett för tydligande av rekvisitet ”tillförd”, och icke såsom en saklig ändring av rekvisitet. Redan i förarbetena till 1975 års aktiebolagslag (prop. 1975:103 s. 309) uttalades i denna fråga, att det normalt torde fordras, att aktietecknaren har vidtagit sådana åtgärder ifråga om apportegendo men som i allmänhet fordras för att en äganderättsövergång skall vara gällande mot tredje man. I sammanhanget hänvisades till ”allmänna förmögenhetsrättsliga regler”, med vilka företrädesvis torde ha avsetts det sakrättsliga regelsystemet. Detta framgår också av de exempel på hur tillförseln skall ske av lösöre eller värdepapper som ges i förarbetena: Sådan egendom skall ha överförts i ”styrelsens besittning”.s. 495
9.103s. 495
10.IIL Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 496
11.Kontantprincipens motsvarighet för apportegendom, en sakrättsligs. 496
12.giltig överlåtelse, utesluter ett fullgörande av tillskottsplikten genoms. 496
13.aktietecknarens utfärdande av t.ex. skuldebrev (jfr nedan om friviligas. 496
14.aktieägartillskott, där tillförselrekvisitet inte gäller i denna mening).s. 496
15.Detsamma gäller aktietecknarens utfärdande av förbindelse att utföras. 496
16.arbete eller tjänst. Vidare utesluts förbindelser av andra än aktietecknares. 496
17.att utföra arbete eller tjänst. Kontraktsrättigheter, enligt vilka aktietecks. 496
18.naren gentemot utestående skall erhålla betalning för av aktietecknarens. 496
19.utfört arbete eller tjänster, kan tidigast anses vara sakrättsligt skyddades. 496
20.vid intjänandet, förutsatt att denuntiation skett dessförinnan eller samtis. 496
21.digt därmed, så att en fordran faktiskt uppkommer.s. 496
22.Om aktietecknaren däremot överlåter en fordring hos annan såsoms. 496
23.betalning för aktierna, kan det sakrättsliga kriteriet uppfyllas genoms. 496
24.denuntiation, eller - om fråga är om löpande skuldebrev - tradition. Förs. 496
25.att anses vara ”tillförd” i sakrättslig mening, kan självfallet icke krävas,s. 496
26.att en sådan fordran skall vara förfallen till betalning. Även en icke förs. 496
27.fallen fordran skall sålunda i här anförd mening vara tjänlig som apports. 496
28.egendom. Vad som förutsätts är endast att fordran faktiskt har uppkoms. 496
29.mit, och att denna gäller hos annan än aktietecknaren själv (inbegripets. 496
30.möjligen också dennes närstående i fall av mera uppenbara kringgåen-s. 496
31.den av kontantprincipen). T.o.m. en tillskottsfordran som aktietecknas. 496
32.ren, som förutsätts vara ett aktiebolag, har hos annan skulle på sammas. 496
33.grunder kunna anses vara tillförd, men eftersom en sådan fordran enligts. 496
34.ABL 2:10 icke kan överlåtas eller pantsättas enligt vad som ovan omtas. 496
35.lats, dvs. den är utmätningsfri, är överlåtelsen obligationsrättsligt ogiltigs. 496
36.och kan därför ej heller sakrättsligt skyddas.s. 496
37.Vad som nu sagts om fordringar gäller fordringar i allmänhet, såledess. 496
38.inte uteslutande penningfordringar, utan också fordringar på leverans avs. 496
39.varor, utfåendet av lösöre eller annan lös egendom, inklusive värdepaps. 496
40.per, etc. Gemensamt för dessa fordringar är att de kan ”tillföras” i saks. 496
41.rättslig mening medelst uppfyllandet av ett eller annat sakrättsligt krites. 496
42.rium. Även derivat av lös egendom kan sakrättsligt skyddas, så t.ex.s. 496
43.optioner i lösöre eller värdepapper. En rätt (option) att förvärva fasts. 496
44.egendom är emellertid obligationsrättsligt ogiltig, varför sakrättsskydds. 496
45.är uteslutet: En allmän förutsättning för sakrättslig giltighet är ju att dens. 496
46.104s. 496
47.3. Apporttillskottspliktens fullgörande grundläggande transaktionen är obligationsrättsligt giltig. Med ett åta gande att prestera arbete eller utföra tjänst förhåller sig emellertid saken annorlunda. Sakrättsskydd kan inte vinnas över arbete eller tjänst som ännu icke utförts, oavsett om det är aktietecknaren själv eller annan som åtagit sig prestationen. Det av EG-rättsliga skäl införda tillägget i ABL 2:2, att med apportegendom inte får jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst, får mot bakgrund härav ses som ett förtyd ligande av tillföranderekvisitet, och som sådant utan materiellt egen värde.s. 497
48.Det sagda innebär att arbets- och tjänsteåtaganden är odugliga som apportegendom, oavsett om det är aktietecknaren själv eller annan som skall svara för åtagandet. Ovan har berörts svårigheterna att bedöma och värdera apportegendom, när i denna ingår som ett mer eller mindre väsentligt moment ett åtagande av här aktuellt slag (t.ex. en uppfinning, där uppfinnaren åtar sig att medverka vid utvecklingen och patenteringen av uppfinningen). Tillföranderekvisitet utesluter också sådana åtaganden. Svårigheten ligger i värderingen av apportegendomen utan ett sådant åtagande (till detta återkommer framställningen nedan). En liknande situation kan uppkomma när apportegendomen består av en rörelse. Vad som med ett modernt språk betecknas som ”humankapital”, dvs. det eventuella värde som finns i de i rörelsen ingående anställda, företagsledare, m.m., borde på samma grund icke kunna kvalificeras som apportegendom med en tillämpning av tillföranderekvisitet. De obligationsrättsliga åtaganden i form av framtida arbete som nedtecknas i olika former av anställningsavtal m.m. kan inte anses vara tillförda i sakrättslig mening, även om övertagande bolag träder in i en tidigare arbetsgivares ställe. (En sakrättslig egenhet är att fordringar som ingår i rörelse är sakrättsligt skyddade i och med överlåtelsen och utan krav på denuntiation, se skuldebrevslagen, 31 §, 3 st., som är direkt tillämplig på skuldebrev men analogivis på fordringar.) En personalintensiv rörelse, med ett flertal nyckelpersoner, m.m., blir därmed också mycket svårvärderad (se nedan).s. 497
49.För det fall apportegendomen ”bolagiseras” så att t.ex. uppfinningen ägs av ett aktiebolag där uppfinnaren är anställd, eller hela den ovan omtalade rörelsen tillhör ett aktiebolag, kan emellertid tillförandekrite-s. 497
50.105s. 497
51.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottspliktens. 498
52.riet uppfyllas genom en sakrättsligt skyddad överlåtelse av aktier (ellers. 498
53.andelar i handels- eller kommanditbolag, eller ekonomiska föreningar).s. 498
54.När aktierna värderas, finns ingen anledning att bortse ifrån värdet avs. 498
55.de anställda, utan sedvanliga värderingsprinciper skall tillämpas. Skills. 498
56.naden mellan överlåtelse av rörelse och aktier i nu angivna fall må,s. 498
57.såsom ovan framhållits, synes väl konstruerad - i det ena fallet får värs. 498
58.det av de anställdas prestationer innefattas, men icke i det andra - särs. 498
59.skilt som de anställdas vilja och förmåga att utföra arbetet eller tjänstens. 498
60.icke borde vara avhängigt av tillskottsobjektets karaktär. Tillförandere-s. 498
61.kvisitets utformning ger dock ingen annan lösning.s. 498
Rekvisitet ”ekonomiskt värde” och värderingstidpunkt
1.Apportegendomen skall ha ett ekonomisk värde. Den skall också kunnas. 498
2.upptas i balansräkningen som en tillgång med värde. Har apportegendos. 498
3.men inget ekonomiskt värde, utgör den ej heller en tillgång med värde is. 498
4.balansräkningen. Motsatsen är dock icke given. Tillgångar med faktiskts. 498
5.ekonomiskt värde har nämligen inte nödvändigtvis ett värde i balanss. 498
6.räkningen. Här avses främst bolagets egna aktier, men också apportes. 498
7.gendom i form av moderbolags aktier vid fullgörandet av tillskottspliks. 498
8.ten i dotterbolag. (Enligt årsredovisningslagen 4:14 skall egna aktiers. 498
9.inte tas upp som tillgång, och vid värdering av moderbolagets andelar is. 498
10.dotterföretag skall aktierna som dotterföretaget äger i moderbolaget intes. 498
11.anses ha något värde.) En tillgång kan också ha ett ekonomiskt värde,s. 498
12.men inte anses tillförd i ovan angiven mening. (Se ovan om fordran hoss. 498
13.aktietecknaren, eller om åtaganden att utföra arbete eller tjänst.) Saks. 498
14.rättsliga kriterier styr i princip inte en balansräknings utformning ochs. 498
15.innehåll. En annan sak är sedan att underlåtenheten att uppfylla ett sak-s. 498
16.rättskriterium kan beaktas vid värdering, t.ex. i samband med överväs. 498
17.ganden om ned- eller avskrivning.s. 498
18.Även tillskottsfordran kan ha ett ekonomiskt värde, men får ej upptass. 498
19.i balansräkningen. Det sagda sammanhänger inte direkt med principens. 498
20.om att tillskottsfordran är utmätningsfredad och inte kan överlåtas ellers. 498
21.pantsättas, utan följer av det grundläggande systemet för kapitalbilds. 498
22.ningen i aktiebolaget: Aktiekapitalet kan bara växa i takt med att tills. 498
23.106s. 498
24.3. Apporttillskottspliktens fullgörande gångar av ekonomiskt värde faktiskt tillförs bolaget. Detta framgår av ABL 2:9, 2 st. 1-3 p., och 3 st., enligt vilket bolagets aktiekapital skall fastställas till ett visst belopp med hänsyn till vad som tillförts (eller för verkats enligt ABL 2:11) genom registrering. (I Lagförslaget är motsva righeten härtill 2:12, men också 2:11, enligt vilken bestämmelse öppningsbalansräkningen skall vara utformad i enlighet med det sagda.) En anomali i sammanhanget är den kredit som medges vid nyemissioner enligt ABL 4:12-13. Bestämmelserna i fråga förutsätter att aktiekapita let ökas, trots att tillskottsplikten inte fullgjorts i motsvarande grad. Dis krepansen torde utfyllas genom att tillskottsfordran upptas som tillgång i balansräkningen. Det är enligt ABL 4:12 t.o.m. tillräckligt att tillskott motsvarande halva aktiekapitalökningen fullgjorts för att hela ökningen skall kunna anmälas för registrering. Härvid förutsätts att tillskotts fordran är fullvärdig. Till den del tillskottsfordran sedan ej regleras, skall aktiekapitalet nedsättas (ABL 4:13, 2 st.). Tillskottsfordran kan samtidigt ej utmätas, överlåtas eller pantsättas. (Rationaliteten i detta skall begrundas nedan.)s. 499
25.I Lagförslaget har detta system övergivits och en återgång skett till vad som föreskrevs i 1944 års aktiebolagslag. I stället för tillskottskredit och successiv inbetalning, skall enligt Lagförslaget kapitalökningen ske successivt genom kontanttillskott eller eljest uppfyllandet av tillföranderekvisitet. Aktiebolagskommittén uttalar härvid (SOU 1997:22 s. 217), att det framstår som ”principiellt felaktigt att ett aktiebolag kan stå registrerat för ett aktiekapital som är större än vad som faktiskt har inbe talats till bolaget”. Den grundläggande principen för successiv aktieka pitalökning överensstämmer med den som tidigare återfanns i 1944 års ABL 16 §. Registrering av aktiekapitalökning kan endast ske om till skottsplikten fullgjorts. Tillskottsfordran kan därför inte upptas som till gång i balansräkningen för att balansera en aktiekapitalökning. (Se Lag förslaget 12:23, sista st., som gör det möjligt att registrera en del av en tillskottsemission, förutsatt bl.a. att det till grund för registreringen lig gande emissionsbeslutets villkor om lägsta belopp fullgjorts.)s. 499
26.Ytterligare en systemavvikelse föreligger emellertid. En tillskotts fordran kan på grund av ABL 2:11, sista st., uppkomma med en femte del av full betalning för aktien, trots att aktien förklarats förverkad ellers. 499
27.107s. 499
28.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskotts pliktens. 500
29.övertagits av annan, som erlagt full betalning härför. En sådan bolagetss. 500
30.fordran på grund av underlåtenhet att fullgöra tillskottsplikten syness. 500
31.kunna upptas som en tillgång i balansräkningen; en annan sak är sedans. 500
32.att fordringens värde kan vara litet på grund av gäldenärens bristandes. 500
33.betalningsförmåga. Aktiekapitalet (eller en eventuell ökning härav)s. 500
34.balanseras ju fullt ut av andra balansgilla tillgångsposter. Vad som kans. 500
35.utvinnas på grund av den schabloniserade femtedelsregeln - någons. 500
36.form av kontraktuellt skadestånd eller avtalsvite - är ju vid tillskott utös. 500
37.ver vad som fordras för att täcka aktiekapitalet. (Om regelns förhistoria,s. 500
38.se prop. 1975:103 s. 306.)s. 500
39.I ABL 12:4, 1 st., 2 p., föreskrivs att vad aktietecknare på grund avs. 500
40.femtedelsregeln ”betalat till bolaget” skall avsättas till reservfonden.s. 500
41.Bestämmelsen synes förutsätta, att betalning redan skett för aktier soms. 500
42.sedermera förklaras förverkade och att denna betalning helt eller delviss. 500
43.på grund av femtedelsregeln innehålls för avsättning till reservfonden.s. 500
44.Förutsättningen är emellertid ej sådan i ABL 2:11, 3 st., där det endasts. 500
45.stadgas att den för vilken aktien förklarats förverkad skall svara för ens. 500
46.femtedel av full betalning för aktien. Någon faktisk betalning är alltsås. 500
47.inte förutsatt. I enlighet med vad som anförts ovan borde ändock dens. 500
48.fordran som uppkommer kunna upptas som sådan i balansräkningen förs. 500
49.det fall den har ett värde.s. 500
50.Det ovan förda resonemanget leder till ytterligare konsekvenser. Vids. 500
51.och efter registreringen av ett aktiebolag, kan enligt det nuvarande syss. 500
52.temet en tillskottsfordran - med undantag av vad femtedelsregeln gers. 500
53.upphov till - överhuvudtaget inte föreligga. Fullgörs inte tillskottspliks. 500
54.ten, måste de aktier tillskottsplikten avser förklaras förverkade ellers. 500
55.övertagas av annan, som fullgör tillskottsplikten. Eljest kan bolaget intes. 500
56.registreras enligt ABL 2:9, 2 st., 1 p. Om vissa aktier förklaras förvers. 500
57.kade, måste den tillskottsplikt som avser resterande aktier motsvara dets. 500
58.för aktiebolag i bolagsordningen eller lag föreskrivna minimikapitalet.s. 500
59.Med nämnda undantag kan följaktligen en tillskottsfordran lagligens. 500
60.endast uppkomma före bolagets registrering, och borde av det skälets. 500
61.icke kunna överlåtas eller pantsättas av ”bolaget” (jfr ABL 2:10, 2 st.).s. 500
62.Det sistnämnda förbudet borde därför, såvitt gäller tillskottsfordringars. 500
63.vid bolagsbildningen, endast kunna åsyfta fordringar på grund av fem-s. 500
64.108s. 500
65.3. Apporttillskottspliktens fullgörande tedelsregeln, vilka dock egentligen inte avser tillskott utan skadestånd på grund av underlåtenheten att fullgöra tillskottsplikten.s. 501
66.Lagförslagets bestämmelser om öppningsbalansräkningen (2:11)s. 501
67.innebär en elegant lösning av ovan omtalade svårigheter, men ävens. 501
68.andra (mera härom nedan). Granskningen av en sådan öppningsbalansräkning är avsedd att leda till, att bolaget inför registreringen tillförs tills. 501
69.gångar motsvarande minst aktiekapitalet, vilket sedan skall uppgå tills. 501
70.minst det aktiekapital som föreskrivits i bolagsordningen eller till dens. 501
71.lagstadgade miniminivån. Öppningsbalansräkningen skall grundas pås. 501
72.tillföranderekvisitet, samt på principerna om att tillgångarna har ett eko nomiskt värde och kan upptas i balansräkningen. Av detta följer att ens. 501
73.tillskottsfordran inte kan upptas i öppningsbalansräkningen. Vidare hars. 501
74.femtedelsregeln avskaffats, men detta hindrar inte att bolaget efter registrering kan undantagsvis ha en skadeståndsfordran hos aktietecks. 501
75.nare som icke fullgjort sin tillskottsplikt. En sådan fordran är balansgill,s. 501
76.förutsatt givetvis att den har ett värde. Femtedelsregelns avskaffandes. 501
77.vid bolagsbildning sammanhänger med att aktieteckning föreslås ickes. 501
78.vara bindande. Det finns därför inget behov av regler om obetalda aktiers. 501
79.i samband med bolagsbildning. (Med femtedelsregeln har ocksås. 501
80.utmönstrats nuvarande bestämmelse i ABL 12:4 om avsättning av vads. 501
81.som inflyter på grund av regeln till reservfonden.)s. 501
82.En öppningsbalansräkning enligt Lagförslaget förutsätts vara unders. 501
83.kastad samma restriktioner som balansräkningar i allmänhet, se häroms. 501
84.årsredovisningslagen 1995:1554 bl.a. 3 och 4 kap. Något förbud mots. 501
85.svarande det i ABL 2:10 i nuvarande system mot att överlåta eller pants. 501
86.sätta fordran på aktiebelopp har ej heller ansetts behövligt på bolagsbildningsstadiet på grund av kravet på öppningsbalansräkning. Avs. 501
87.samma skäl har kvittningsförbudet avskaffats. Även här är kravet på ens. 501
88.öppningsbalansräkning avsett att tillförsäkra, att kvittning icke sker före bolagets registrering så att registreringsförutsättningarna icke uppfylls.s. 501
89.Kvittningar blir i princip möjliga (däremot knappast vanliga) under förs. 501
90.utsättning att kvittningen resulterar i en balansgill tillgång. Det kan t.ex.s. 501
91.förhålla sig så att aktietecknarna gjort en misstagsbetalning till bolagets. 501
92.under bildning, eller har en fordran på grund av tidigare förfallen akties. 501
93.teckning (jfr NJA 1924 s. 26 och Danielsson, Aktiekapitalet s. 91 f. särs. 501
94.109s. 501
95.IIL Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten skilt fotnot 6). Med kravet på en öppningsbalansräkning skapas ett väl kommet flexiblare förhållningssätt vad gäller kvittning samt överlåtelse och pantsättning av fordringar.s. 502
96.Det gällande systemet med tillskottskredit i ABL 4:12-13 kan ge upphov till balansgilla tillskottsfordringar under den stipulerade kredit tiden. Först en månad efter utgången av en sex månaders frist från registreringen av nyemissionen skall anmälan ske av till skottspliktens fullgörande. Tillskottsfordringarna upphör först i och med att PRV efter bolagets hörande registrerat en nedsättning av aktiekapitalet motsva rande det nominella beloppet av de ej betalda aktierna. Har tillskottsemissionen skett till överkurs, kvarstår tillskottsfordringar motsvarande denna. Eftersom ABL 4:11 hänvisar till ABL 2:11, medför en tillämp ning av femtedelsregeln att högst en femtedel av full betalning för aktie skall upptas som tillskottsfordran (egentligen skadeståndsfordran). Femtedelsregeln torde därför tillämpas så att den avser full betalning för tillskottsaktien, inklusive överkurs. Om sålunda teckningskursen är 200, och nominellt belopp 100, skall när aktietecknaren endast inbetalat 180 inom den angivna tidsfristen, nedsättning av aktiekapitalet ske med 100 och återbetalning ske med 140, sedan avdrag skett med en femtedel av 200, dvs. 40. Under tillskottskredittiden förelåg en tillskottsfordran om 20, och efter nedsättningen av aktiekapitalet har denna fordran ökat till 40. Enligt ABL 12:4 skall beloppet avsättas till reservfonden.s. 502
97.Kvittningsförbudet är vid tillskottsemission mindre rigoröst utformat än vid bolagsbildning. Enligt ABL 4:11 får kvittning av skuld på grund av aktieteckning ske mot fordran hos bolaget, om bestämmelser därom upptagits i beslutet om nyemission. Uppgår bolagets bundna egna kapi tal före emission till minst SEK 1 miljon, är det tillräckligt om styrelsen medgivit kvittning, under förutsättning att kvittningen inte är till skada för bolaget eller dess borgenärer.s. 502
98.Lagförslagets återinförda system om successiv kapitalökning inne bär, att tillskottsfordran kan aktualiseras fram till registreringen av tillskottsemissionen (inom sex månader från beslutet härom) enligt 12:23. En sådan fordran kan av bolaget inte överlåtas eller pantsättas (12:21). I Lagförslagets bestämmelse om förverkande av aktierätt (12:22) har femtedelsregeln bortfallit, enligt förarbetena härtill av praktiska skäl:s. 502
99.110s. 502
100.3. Apporttillskottspliktens fullgörande Bestämmelsen har ”aldrig tillämpats och dess effekt på aktietecknarnas betalningsvilja torde vara obetydlig”. Ändringen hindrar inte att skadeståndsfordran kan uppkomma.s. 503
101.Aktieteckningen vid tillskottsemission är bindande. Om beslutet om tillskottsemissionen innehåller villkor om lägsta och högsta belopp för emissionen, och aktieteckningen resulterat i ett högre belopp än den ökning som sedermera registrerats (vilket således måste motsvara minst det lägsta beloppet enligt beslutet), kan också denna mellanskillnad utgöra en tillskottsfordran såväl före som efter registreringen av emissionsbeslutet. Aktier motsvarande denna mellanskillnad måste antingen förklaras förverkade eller övertas av annan, som fullgör tillskottsplikten, vid äventyr eljest att även dessa aktier förklaras förverkade. Aktier som förklarats förverkade är ogiltiga. Tillskottsfordran på grund av underlåtenhet att fullgöra tillskottsplikten kan således inte balanseras av aktiekapital, ej heller av reservfonden. I praktiken torde emellertid sådana tillskottsfordringar sakna värde. Till detta kommer det före slagna, lagstadgade förbudet mot överlåtelse eller pantsättning av ford ringarna (se Lagförslaget 12:21). I den mån tillskottsfordran har något värde, skall den dock balanseras av fritt eget kapital. Detsamma gäller vad som faktiskt inbetalts eller tillförts på grund av aktieteckning i de fall tillskottsplikten icke till fullo fullgjorts. (Om det i det ovan angivna exemplet 180 inbetalas av 200, förefaller efter femtedelsregelns avskaf fande 180 tillfalla bolaget utan återbäringsskyldighet, möjligen med en jämkning med stöd av avtalslagen 36 §. Det kan antecknas, att femtedelsregeln infördes i 1975 års aktiebolagslag på grund av att den tidi gare gällande principen, att bolaget ej hade återbäringsskyldighet, ibland kunde leda till obilliga resultat.) Tillskottsfordringar av nu disku terat slag måste anses vara balansgilla, till den del de har ett värde. Eftersom de inte kan överlåtas eller pantsättas, kan de ej heller utnyttjas som apportegendom.s. 503
102.Vägledande vid fastställandet av apportegendoms ekonomiska värde är principen om att övervärdering icke får ske (se ABL 2:2 och 9, 2 st. 4 p.). Ett belopp motsvarande minst akties nominella belopp skall vara inbetalt (tillfört). Skall tillskottsplikten fullgöras genom tillförande av apportegendom, får denna icke värderas högre än det verkliga värdetf örs. 503
103.111s. 503
104.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten bolaget. Av revisors yttrande enligt ABL 2:9, 2 st., 4 p., skall framgå, att apportegendomen inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget. Vid värderingen skall revisor också ange vilken värderings metod som tillämpas samt anteckna de särskilda svårigheter, att upp skatta värdet av egendomen, som förelegat. Motsvarigheten härtill sak nas i ABL 4:6, 3 st., vilket förefaller inkonsekvent. Förbudet mot över värdering följer således av underkursförbudet. Bestämmelserna i ABL 2:12 a och 4:13 a om avsättning till överkursfonden är, såvitt kan för stås, icke tillämpliga vid undervärdering av apportegendom; skillnaden mellan det fastställda värdet och det verkliga värdet skall således icke avsättas till överkursfonden. De ifrågavarande bestämmelserna synes endast vara tillämpliga när aktieteckningen sker till överkurs (jfr orda lydelsen: Belopp som bolaget ”på grund av aktieteckning har fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet” skall sättas av till överkursfonden. Jfr Danielsson, Aktiekapitalet s. 198 f.: ”Överkursen skall sålunda bero på själva aktieteckningen, och en faktisk överbetal ning utan stöd av teckningsförbindelsen träffas ej av regeln.”)s. 504
105.Mot det sagda skulle kunna anföras, att allt som inbetalas eller tillförs bolaget vid aktieteckning (vid bolagets bildande eller i samband med en tillskottsemission) skall, till den del det inte utgör aktiekapital, bindas i bolaget genom avsättning till överkursfonden. Till stöd härför skulle kunna hävdas, att fråga är om ett tvingande borgenärsskydd omfattande hela det bundna kapitalet. Att aktieägarna frivilligt beslutat om över kurs, och aktietecknarna godtagit undervärdering, hindrar inte en slut sats om att lagstiftarens syfte varit, att med avsättningsregeln förstärka borgenärsskyddet. Även en sedvanlig aktiekapitalökning utöver lagstadgad miniminivå är på samma sätt frivillig och icke desto mindre utgör allt aktiekapital grunden för ett tvingande borgenärsskydd.s. 504
106.Det anförda skulle sålunda tala för att vad som på grund av en under värdering tillförs ett aktiebolag också skall avsättas till överkursfonden. Synsättet förutsätter emellertid, att apportegendomens verkliga värde beräknas med större precision än vad som framgår av gällande krav (ABL 2:9, 2 st., 4 p.), nämligen att revisor skall uttala sig om att apport egendomen ifråga icke har ett högre värde än det verkliga värdet. (Om t.ex. tre olika värderingar utvisar att apportegendomen är värd 100, 120s. 504
107.112s. 504
108.3. Apporttillskottspliktens fullgörande och 140, och egendomen tillsätts värdet 100 vid fullgörandet av tillskottsplikten, kan visserligen sägas att egendomen inte åsatts ett högre värde än det verkliga värdet, men har samtidigt inte preciserats egendo mens verkliga värde, dvs. det värde som skall läggas till grund för den ifrågasatta avsättningen till överkursfonden.)s. 505
109.Lagförslaget innebär ett avskaffande av kravet på avsättning till över kursfonden. Avskaffandet sammanhänger med införandet av kvotaktiesystemet, enligt vilket aktie icke ges ett nominellt belopp. Utan ett nominellt belopp föreligger nämligen ingen överkurs. Vad som vid aktieteckning betalas för aktie i enlighet med emissionsbeslutet i form av kontanter eller apportegendom skall i stället i sin helhet gälla som aktiekapital. Men detta krav skall icke längre vara tvingande. Så länge det sammanlagda beloppet som skall tillföras aktiekapitalet inte under stiger det i bolagsordningen stipulerade aktiekapitalet eller lagstadgat minimikapital, kan t.ex. stiftarna vid bolagsbildningen fritt avgöra, hur stor del av det som därutöver tillförs skall utgöra bundet respektive fritt eget kapital. Vid tillskottsemissionen kan bolagsstämman, eller i före kommande fall styrelsen, fritt besluta, att hela eller delar av det som till förs genom emissionen skall utgöra fritt eget kapital (se härom SOU 2001:1 s. 211 f.). Nyordningen är konstruktiv och ändamålsenlig. Ing enting i ABL (utan endast extralegala omständigheter) tvingar bolaget och dess ägare att öka aktiekapitalet utöver den lagstadgade minimini vån. Vill aktieägarna undvika att binda ytterligare kapital genom en aktiekapitalökning eller avsättning till överkursfond, kan tillskott ske utanför det i lagen reglerade systemet för kapitalökning, t.ex. genom aktieägartillskott. Härigenom tillskapas ett fritt eget kapital. Ett aktieä garnas tillskott kan också fördelas så att en viss del av tillskottet binds i form av aktiekapital eller annan form och en resterande del utgör fritt eget kapital. (Jfr SOU 2001:1 s. 211 f. Uttalandet i betänkandet, att det icke finns något sakligt skäl för att hela det belopp som betalas för aktierna vid bolagets bildande eller vid en tillskottsemission skall vara bundet eget kapital och att gällande ordning synes vara grundad mer på tradition än på sakliga överväganden, som inte är invändningsfria, tycks företrädesvis avse principen om avsättning till överkursfond, men bordes. 505
110.113s. 505
111.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten rimligen också omfatta all kapitalökning utöver lagstadgad minimi nivå.)s. 506
112.I gällande aktiebolagslag finns således regler som avser att tillse att apportegendom icke övervärderas. Lagstadgade spärrar mot undervär dering saknas emellertid (se om tankar i den riktningen, Danielsson, Aktiekapitalet s. 189). Lagförslaget innebär ingen ändring på den punk ten. En spärr mot undervärdering kan inte förenas med den frihet att för dela ett tillskott mellan bundet och fritt eget kapital som Lagförslaget ger. Bakom en tanke om att förhindra undervärdering av tillskott synes ligga en önskan om att i aktiekapitalform eller i vart fall formen av bun det kapital binda så stor del av tillskottet som möjligt. Samma önskan har möjligen styrt gällande regler om avsättning till överkursfond. För det fall det finns en skyldighet att avsätta överkurs till bundet kapital, skall detta också gälla allt tillskott av apportegendom utöver vad som motsvarar nominellt värde å aktier. (Såsom ovan framhållits, tyder emellertid lagens utformning på att detta inte varit lagstiftarens avsikt.)s. 506
113.Såsom berörts ovan, förutsätts inte i lagen att tillskottet åsätts ett bestämt ekonomiskt värde. Vad som skall fastställas är endast att till skottet har ett värde som minst motsvarar det verkliga värdet. Härvid innebär Lagförslaget ingen ändring. Det säger sig självt att även en sådan slutsats om minsta värde ofta kan vara förenad med mycket kom plicerade överväganden. Så kan t.ex. värdefixeringen av aktier i ett kon sultbolag, av en rörelse eller av immateriella tillgångar rymma avse värda svårigheter. En revisors yttrande i sådana frågor torde därför för ses med påtagliga säkerhetsmarginaler och skall dessutom förenas med en anmärkning om svårigheterna. Värderingsmetoderna, som också skall redovisas i yttrandet, varierar, alltifrån gängse substansvärde- och avkastningsvärdemetod, eller en kombination härav, till mera okonven tionella beräkningsgrunder. Allt som oftast torde externa, opartiska värderingsinstitut anlitas och en värdering grundas på minst två värderingsutlåtanden. I styrelsens och revisorns ansvar ligger emellertid att kritiskt granska sådana utlåtanden i vad avser värderingsmetod, beräkningsun derlag, beräkning och övrigt. Någon fördjupning i dessa frågor skall icke ske i förevarande sammanhang.s. 506
114.114s. 506
115.3. Apporttillskottspliktens fullgörandes. 507
116.Värdering stidpunkt skall vara transaktionsdagen, dvs. dagen för bolagsbildnings- eller nyemissionsbeslutet. Det sagda innebär att värde ring skall i förhållande till tiden för revisors yttrande ske med avseende påframtida värden. För undvikande av värderingsfel tvingas revisor på grund härav att antingen ha stora säkerhetsmarginaler eller avvakta med yttrandet intill nära inpå transaktionsdagen (eller både och).s. 507
117.Såsom ovan förutskickats, leder tillföranderekvisitet till värderingssvårigheter när tillskottsobjektet är starkt personorienterat, t.ex. vid till skott av rörelse, uppfinning, immateriella tillgångar i allmänhet, etc. De ofta förekommande personliga åtagandena som är intimt sammanlän kade med tillskottsobjektet i övrigt kan med en tillämpning av rekvisitet inte utan vidare anses vara tillförda i sakrättslig mening. Samtidigt är det ekonomiska värdet av tillskottsobjektet i övrigt i hög grad beroende av att åtagandena fullgörs. Värdet av en rörelse kan t.ex. vara avhängigt av nyckelpersonernas kontakter med leverantörer, kunder, etc. Härvid bortses från den ovan berörda, måhända avlägsna möjligheten, att i ana logi med skuldebrevslagen 31 § 3 st., enligt vilket vid överlåtelse av rörelse - detsamma torde gälla vid säkerhetsöverlåtelse och pantsätt ning, se Walin, Lagen om skuldebrev m.m., 2 omarb uppl. s. 207 f. - det sakrättsliga skyddet för de överlåtna fordringarna icke förutsätter denuntiation, antaga att själva avtalet ger full verkan mot överlåtarens borgenärer, också beträffande andra avtal sfordringar. Analogitillämp ningen synes emellertid föra väl långt, från de ursprungliga fordringarna till rättigheter enligt ömsesidiga avtal. Är det överhuvudtaget möjligt att vid värderingen av sådana personorienterade tillskottsobjekt bortse ifrån åtagandena? När en rörelse som bedrivs i s.k. enskild firma till skjuts ett aktiebolag vid bildandet eller vid en tillskottsemission, skulle en uteslutning av innehavarens personliga åtagande, att fortsatt med verka i verksamheten, i många fall leda till att rörelsen i övrigt i princip saknade värde, i synnerhet som rörelsen ofta värderas efter den avkast ning den förväntas ge. När rörelsen vid tillskottet redan bolagiserats, uppkommer inte denna svårighet, eftersom tillförandet avser aktier eller andelar i bolag. De berörda svårigheterna gäller icke endast personliga åtaganden från aktietecknaren själv, utan också från andra aktietecknare och överhuvudtaget av andra personer knutna till tillskottsobjektet, obes. 507
118.115s. 507
119.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten roende av om de är aktietecknare eller icke (Danielsson, Aktiekapitalet s. 144, förefaller i problemområdet icke innefatta andra än aktieteck nare, vilket också det exempel som Danielsson ger på s. 143, fotnot 10, synes bekräfta).s. 508
120.Även om det vid värderingen undantagsvis kan förutses, att åtagan dena ifråga kan upphandlas från annat håll, leder en sträng tillämpning av tillföranderekvisitet till, att inte ens ett sådant förhållande får beaktas vid värderingen. I den nuvarande utformningen förefaller emellertid tillföranderekvisitet icke ge utrymme för annan tolkning; den artificiella skillnaden mellan rörelse som sådan och bolagiserad rörelse skall därför antas komma att upprätthållas. Lagförslaget innebär ingen ändring här vidlag. De lege ferenda borde sådana tillskott likställas, och tillskott av rörelse således behandlas som om det vore bolagiserad rörelse.s. 508
Nyttorekvisitet
1.Det s.k. nyttorekvisitet återfinns i ABL 2:2, 2:9 och 4:6. Apportegendo men skall vara eller antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I förar betena till 1975 års lag förtydligas detta något enligt följande: ”Det skall alltså vara fråga om egendom som bedöms vara användbar i bolagets rörelse och ha en objektivt sett påtaglig betydelse för bolagets verksam het.” En grundförutsättning är att egendomen kan redovisas som en till gång i bolagets balansräkning. Föremålet för bolagets verksamhet, angiven till sin art, framgår av bolagsordningen. Frågan om apportegen domens nytta är sålunda relaterad till bolagsordningens bestämmelse om verksamhetsföremålet. I Lagförslaget intas samma ståndpunkt. Verksamhetsföremålet är visserligen en s.k. obligatorisk bestämmelse i bolagsordningen, men aktieägarna disponerar väsentligen över bestäm melsens innehåll. Verksamheten kan vara av vilket slag som helst, såväl ekonomisk som icke ekonomisk (ideell). Skall bolaget bedriva ekono misk verksamhet måste verksamhetens art i huvudsak anges. Häri ligger ett krav på viss konkretisering, och PRV godtar enligt praxis icke alltför allmänt hållna formuleringar. I bolagsordningen skall därför upptas den eller de rörelsegrenar som verksamheten skall avse med viss precise ring. (Normalt godtas inte allmänt hållna uttryck som ”handel”, ellers. 508
2.116s. 508
3.3. Apporttillskottspliktens fullgörande ”tillverkning”, om det icke anges närmare vad handeln eller tillverk ningen omfattar. Se härom t.ex. Birke, Bolagsordning i aktiebolag,s. 509
4.6 omarb. uppl. s. 18 ff.)s. 509
5.Såtillvida föreligger en möjlighet för aktieägarna att anpassa verk-s. 509
6.samhetsföremålet efter den apportegendom som skall tillhandahållas.s. 509
7.Bedriver ett bolag t.ex. inredningsverksamhet och möbelhandel, kans. 509
8.verksamhetsföremålet utökas till att omfatta handel med persiska mats. 509
9.tor, om apportegendomen utgörs av ett antal sådana. Situationen är is. 509
10.princip densamma vid bolagsbildning som vid tillskottsemission. Efters. 509
11.som en bolagsordningsändring förutsätter kvalificerad majoritet, kan ens. 509
12.betydande minoritet av aktieägarna söka förhindra tillskottet genom atts. 509
13.rösta emot en bolagsordningsändring. Ett visst minoritetsskydd upprätt-s. 509
14.hålles därigenom mot utspädning. Är emellertid aktieägarna överens,s. 509
15.kan bolagets faktiska verksamhet bedrivas långt utanför gränserna förs. 509
16.verksamhetsföremålet. Föreligger återigen inte consensus, utgör verks. 509
17.samhetsföremålet en befogenhetsinskränkning för de förvaltandes. 509
18.bolagsorganen.s. 509
19.Olika omständigheter ger emellertid upphov till en väsentlig gråzon,s. 509
20.som ger bolagsorganen en betydande marginal att arbeta inom. Häri-s. 509
21.bland kan nämnas, såsom framgått ovan, att konkretiseringsgraden is. 509
22.bolagsordningsbestämmelsen om verksamhetsföremålet ofta är låg.s. 509
23.Moderna former för kapitalförvaltning och likvidhantering kan medföras. 509
24.investeringar som inte har omedelbar betydelse för verksamheten. Kras. 509
25.vet på en elasticitet i tolkningen av verksamhetsföremålet kan ocksås. 509
26.grundas på utvecklingstakten inom teknologi, m.m. (Se härom t.ex.s. 509
27.Nial, Svensk associationsrätt, 5 uppl. s. 139.) Det uppenbarhetsrekvisits. 509
28.som aktualiserades i NJA 1987 s. 394 (s. 402) avsåg emellertid inte pris. 509
29.märt verksamhetsföremålet utan verksamhetens ändamål (syfte). Det ärs. 509
30.långt ifrån säkert att verksamhetsföremålet kan tolkas med stöd av etts. 509
31.sådant uppenbarhetsrekvisit, dvs. att endast sådan verksamhet soms. 509
32.uppenbarligen faller utanför verksamhetsföremålet skall stå i strid meds. 509
33.bestämmelsen härom. I perspektivet av ett minoritetsaktieägar- och bor-s. 509
34.genärsskydd förefaller det i här aktuellt hänseende emellertid omotives. 509
35.rat att göra skillnad i vad avser tolkningen av verksamhetens föremåls. 509
36.117s. 509
37.III. Den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten och dess ändamål. Såväl föremålet som ändamålet för ett bolags verk samhet skall således tolkas extensivt.s. 510
38.Nyttorekvisitet bör dock tolkas uteslutande i belysning av verksamhetsföremålet. Om ett tillskott strider mot bolagets ändamål (syfte), reg leras ett sådant tillskott av underkursförbudet och värderingsbestämmelserna. Att dessa bestämmelser är tvingande till förmån för i första hand bolagets borgenärer kan icke gärna betvivlas. Nyttorekvisitet rela tivt bolagets verksamhetsföremål, såsom detta formulerats i bolagsord ningen, kan emellertid endast ses som tvingande såtillvida, att apporte gendomen vid en extensiv tolkning av verksamhetsföremålet, såsom detta formulerats i tillskottsögonblicket, skall vara eller antas bli till nytta för bolagets verksamhet. Om apportegendomen i denna mening icke är till nytta för bolaget, saknar en motsatt uppfattning av bolagets samtliga aktieägare betydelse.s. 510