Citat i kontext

Stycket

7.Av 41 § MBL framgår att de bara får vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd om avtalet ingåtts av en organisation och denna organisation i behörig ordning har beslutat om stridsåtgärden. Därutöver får stridsåtgärden inte strida mot fredsplikten i kollektivavtal eller på annat sätt ha ett enligt 41 § MBL otillbörligt ändamål. Det innebär att dessa arbets­ tagare bara får delta i stridsåtgärd som beslutats i den ordning som anges 574 i de för den berörda organisationen gällande stadgarna. Detta betyder att det inte alltid är den sammanslutning som står som part i det fredspliktsgrundande kollektivavtalet som också skall fatta beslut om stridsåtgärd.340 I AD 1999 nr 65 framkommer dock att en praxis, rörande vem som beslutar om stridsåtgärd, som inte är i strid med stadgarna men heller inte framgår av stadgarna kan accepteras som behörig ordning. ”Enligt Arbetsdomstolens mening torde ... utrymmet vara mycket be­ gränsat för att finna att lagens krav på behörigt beslut inte är uppfyllt när organisationens ledning fattat beslutet och, utan invändning från andra i organisationen, hävdar att beslutet har fattats i enlighet med organisatio­ nens interna beslutsordning”.341 Sammanfattningsvis kan konstateras att strejkrätten tillkommer fack­ föreningar men inte andra grupperingar av arbetstagare. Hur förhåller sig då dessa förhållanden till våra internationella åtaganden? 13.3.6.3 Folkrättsliga åtaganden Utgångspunkten för bedömningen av strejkrätten inom ILO anges vara ”the principles of the supervisory bodies cover only legal strikes, that is, strikes which are carried out in compliance with national legislation where this does not undermine the basic guarantees of the right to strike as have been described in the preceding sections on the principles of freedom of association in connection with strikes”.342 I de fall den nationella lagstiftningen kritiseras anses den alltså under­ minera de grundläggande garantierna för strejkrätten. I de ILO-konventioner där strejkrätten ansetts ingå har rättigheterna för arbetstagarnas del att vidta åtgärder enbart rört arbetstagarorganisa­ tioner. Föreningsfrihetskommittén har angivit att det är förenligt med konventionerna att bara fackföreningar far vidta stridsåtgärder.343 Före­ ningsfrihetskommittén har dock i sin senaste ”digest” angivit att även så kallade vilda strejker bara far begränsas i den mån de upphör att vara fredliga. Med vilda strejker avses sådana som inte sanktioneras av någon fackförening.344 Det är oklart om både fackföreningsmedlemmar som vidtar stridsåtgärden utan stöd av fackföreningens beslutande organ och oorganiserade skall skyddas i detta avseende. Den här frågan har migs. 30