Citat i kontext

strejlcvapnet?

1.13.3.6.1 Inledning De kodifierade reglerna rörande stridsrättens utövande är få i den svenska rättsordningen. I RF 2:17 anges dock att förening av arbetstagare äger rätt att vidta fackliga stridsåtgärder om ej annat följer av lag eller avtal. I lag har förbud för kollektivavtalsslutande organisationer att vidta stridsåtgärd under vissa förhållanden angivits i 41 § MBL, viss form av arbetsgivarstridsåtgärd förbjudits i § 41 a och viss form av arbetstagaråtgärd för­ bjuds i 41 b § MBL. Vidare anges vissa ytterligare föreskrifter i 42-49 §§ MBL. Medlingsinstitutet kan numera fatta beslut om uppskjutande av varslad stridsåtgärd i 14 sammanhängande dagar (49 § MBL). För statligt, kommunalt och landstingsanställda är också vissa begränsningar angivna i LOA § 23 rörande politiska och partiella stridsåtgärder. I 25 § LOA an­ ges också att arbetstagare bara får delta i stridsåtgärd efter beslut av den arbetstagarorganisation som har anordnat stridsåtgärden. Därutöver sak­s. 27

2.571 nas i princip föreskrifter rörande stridsåtgärder. Kan man därmed utgå ifrån att stridsrätten därutöver är fri? Nej knappast, lagstiftaren har över­ låtit åt rättstillämparen och arbetsmarknadens parter att själva reglera dessa frågor och en rad normer har utvecklats i domstolarnas praxis.323 Den fråga som jag här skall beröra, frågan om vem som har rätt att vidta en stridsåtgärd, har exempelvis för privatanställda som ej är bundna av kollektivavtal inte lagregierats men berörts i praxis. 13.3.6.2 Svensk rätt Några år innan RF 2:17 infördes i regeringsformen skrev Folke Schmidt en uppsats om rättsläget vid vilda strejker.324 Med vild strejk åsyftades en strejk som inte var organiserad av en fackförening. Schmidt konstaterade att om arbetstagarna var oorganiserade eller anslutna till en organisation som inte hade kollektivavtal med arbetsgivaren var den vilda strejken all­ tid lovlig.325 Eftersom strejk erkändes som ett lovligt stridsmedel så blev en arbetsvägran i samband med lovlig strejk fri från påföljd.326s. 27

3.Högsta domstolen gav år 1974 uttryck för en annan uppfattning. I NJA 1974 s. 36 angavs att bara strejker som beslutats av en facklig organi­ sation kan vara lovliga.327 Detta sades bero på det faktum att strejkrätten är kopplad till förhandlingsrätten som bara tillkommer förening av arbets­ tagare eftersom bara sådan kan vara part i kollektivavtal. Domstolen angav att rättsordningen i princip tar avstånd från strejker som ej är anordnade av fackförening eller annan liknande förening av arbetstagare.328s. 28

4.Det grundlagsstadgande som nu återfinns i RF 2:17 trädde i kraft 1 ja­ nuari 1975.329 Där anges att förening av arbetstagare äger rätt att vidta fackliga stridsåtgärder. I förarbetena anges att stadgandet bör i överens­ stämmelse med den ordning som i detta hänseende gäller i vårt land ta sikte på arbetsmarknadens parter. Utgångspunkten tycks vara att enhet 572 som kan vara part i kollektivavtal avses.330 Subjektet på arbetstagarsidan i RF 2:17 sammanfaller sannolikt med arbetstagarsubjektet i § 6 MBL. RF 2:17 avser inte att skydda de oorganiserades strejkrätt. Det inne­ bär dock inte att grundlagsstadgandet i sig medför något förbud för andra enheter än fackföreningar att strejka. Däremot medför organisationsprivilegiet att stridsåtgärder som inte beslutats av fackförening kan inskrän­ kas på annat sätt än genom lag och avtal, exempelvis genom praxis och förordning.331 Någon motsättning mellan HD:s dom från 1974 och RF 2:17 finns därför inte. Åtnjuter då oorganiserade arbetstagare någon strejkrätt? I förarbetena till MBL framkommer att departementschefen fann starka skäl som tala­ de för att det var den fackligt organiserade åtgärden som åtnjöt rätts­ ordningens stöd. Departementschefen ansåg att även utanför kollektivavtalsreglerade områden var det naturligt med en rättstillämpning som innebar att det även där blev en förutsättning för tillåtligheten av arbets­ inställelse att denna företogs i organiserade former, dvs. i princip av en fast organiserad facklig sammanslutning.332 AD har anammat denna lin­ je vilket bland annat framgår av AD 1981 nr 26 och AD 1984 nr 91 där förarbetena till MBL åberopas på denna punkt och det konstateras att en allmän princip råder på arbetsmarknaden innebärandes att det är de avtalsbärande organisationerna som förfogar över rätten till stridsåtgär­ der. Bergqvist, Lunning och Toijer går emellertid inte längre än att ange att: ”Kanske lår det också krävas för att man skall tala om en tillåten stridsåtgärd att åtgärden har beslutats av en facklig organisation.” Författarna motiverar sin vaga slutsats med att stridsåtgärden annars inte kan ha en sådan anknytning till det organiserade förhandlings- och avtalsväsendet som kan påstås vara en förutsättning för att en tillåten fack­ lig stridsåtgärd skall anses föreligga.333 Huvudregeln tycks således vara att oorganiserade saknar rätt att vidta stridsåtgärd. Det innebär att oorganiserade arbetstagare inte undgår an­s. 28

5.573 svar för avtalsbrott om de vidtar en arbetsnedläggelse.334 Om oorganise­ rade deltar i en strejk som anordnats av en organisation och som enligt lag och kollektivavtal är lovlig så far emellertid de oorganiserade delta på samma villkor som de organiserade.335 Fackföreningar skyddas således av reglerna i RF 2:17. Det innebär att deras stridsrätt bara kan begränsas genom lag och avtal. Det förefaller därför märkligt att arbetsrättskommittén angav att den överlämnade frå­ gor om strejkrättens lovlighet utanför kollektivavtalsreglerade förhållan­ den åt rättstillämparna.336 Arbetsdomstolen har dock intagit en återhåll­ sam attityd då det gäller att inskränka stridsrätten i utomobligatoriska förhållanden.337 Detta förhållningssätt är mot bakgrund av RF 2:17 som exempelvis Malmberg påpekat naturligt.338s. 29

6.För den privata arbetsmarknaden finns det få i lag angivna begräns­ ningar för fackföreningar som inte är bundna av kollektivavtal att vidta stridsåtgärder. Enligt 41 b § MBL är fackföreningar dock numera åter­ igen förhindrade att vidta stridsåtgärd mot enmans- och familjeföretag.339 Enligt 42 § MBL är arbetstagarorganisation också förhindrad att under­ stödja eller på annat sätt delta i olovlig stridsåtgärd. Sympatiåtgärder får alltså ej vidtas för att stödja kollektivavtalsluten organisation som vidtar stridsåtgärd i strid med 41 § MBL. För fackföreningar som är bundna av kollektivavtal är möjligheterna att vidta stridsåtgärder emellertid påtagligt begränsade genom fredspliktsbestämmelserna i 41—42 §§ MBL.s. 30

7.Av 41 § MBL framgår att de bara får vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd om avtalet ingåtts av en organisation och denna organisation i behörig ordning har beslutat om stridsåtgärden. Därutöver får stridsåtgärden inte strida mot fredsplikten i kollektivavtal eller på annat sätt ha ett enligt 41 § MBL otillbörligt ändamål. Det innebär att dessa arbets­ tagare bara får delta i stridsåtgärd som beslutats i den ordning som anges 574 i de för den berörda organisationen gällande stadgarna. Detta betyder att det inte alltid är den sammanslutning som står som part i det fredspliktsgrundande kollektivavtalet som också skall fatta beslut om stridsåtgärd.340 I AD 1999 nr 65 framkommer dock att en praxis, rörande vem som beslutar om stridsåtgärd, som inte är i strid med stadgarna men heller inte framgår av stadgarna kan accepteras som behörig ordning. ”Enligt Arbetsdomstolens mening torde ... utrymmet vara mycket be­ gränsat för att finna att lagens krav på behörigt beslut inte är uppfyllt när organisationens ledning fattat beslutet och, utan invändning från andra i organisationen, hävdar att beslutet har fattats i enlighet med organisatio­ nens interna beslutsordning”.341 Sammanfattningsvis kan konstateras att strejkrätten tillkommer fack­ föreningar men inte andra grupperingar av arbetstagare. Hur förhåller sig då dessa förhållanden till våra internationella åtaganden? 13.3.6.3 Folkrättsliga åtaganden Utgångspunkten för bedömningen av strejkrätten inom ILO anges vara ”the principles of the supervisory bodies cover only legal strikes, that is, strikes which are carried out in compliance with national legislation where this does not undermine the basic guarantees of the right to strike as have been described in the preceding sections on the principles of freedom of association in connection with strikes”.342 I de fall den nationella lagstiftningen kritiseras anses den alltså under­ minera de grundläggande garantierna för strejkrätten. I de ILO-konventioner där strejkrätten ansetts ingå har rättigheterna för arbetstagarnas del att vidta åtgärder enbart rört arbetstagarorganisa­ tioner. Föreningsfrihetskommittén har angivit att det är förenligt med konventionerna att bara fackföreningar far vidta stridsåtgärder.343 Före­ ningsfrihetskommittén har dock i sin senaste ”digest” angivit att även så kallade vilda strejker bara far begränsas i den mån de upphör att vara fredliga. Med vilda strejker avses sådana som inte sanktioneras av någon fackförening.344 Det är oklart om både fackföreningsmedlemmar som vidtar stridsåtgärden utan stöd av fackföreningens beslutande organ och oorganiserade skall skyddas i detta avseende. Den här frågan har migs. 30

8.575 veterligen inte blivit föremål för bedömning på annat sätt. Inte ens i de refererade fallen anges omfattningen av begreppet ”wild-cat strikes”.345 3 46 Det är därför svårt att närmare ange vad som omfattas. Det kan dock konstateras att föreningsfrihetskommittén inte anser att sådana strejker far förbjudas. När det gäller Europarådets sociala stadga är utgångspunkten för kon­ struktionen av de fackliga rättigheterna något annorlunda. Den Europe­ iska kommittén för sociala frågor har klargjort att vissa rättigheter kopp­ lade till den kollektiva förhandlingen inte bara tillkommer fackföreningar. Kollektivavtalet far förbehållas fackföreningarna. Det är emellertid många omständigheter som enligt kommittén vid sidan av kollektivavtal kan föranleda kollektiv förhandling. T.ex. när uppsägningar har annonserats eller övervägs av en arbetsgivare och en grupp arbetstagare vill försöka förhindra uppsägningarna eller fa de uppsagda att återanställas. All för­ handling mellan en eller flera arbetsgivare och en grupp arbetstagare (oavsett de facto och de jure) som syftar till att lösa ett problem av gemensamt intres­ se oavsettf rågans karaktär skall betraktas som kollektiv förhandling i artikel 6 mening. I den omfattning en stats lagstiftning inte tillåter strejkåtgärd vid alla tillfallen då sådan kollektiv förhandling är förhanden är den i strid med stadgans föreskrifter?^ I svensk rätt kan kollektivavtal slutas i alla frågor som arbetstagarorgani­ sationerna kan förhandla kollektivt om. Eftersom bara fackföreningar kan sluta kollektivavtal så har bara fackföreningar rätt att förhandla kollek­ tivt och vidta stridsåtgärder som påtryckning.347s. 31

9.Enligt Europarådets sociala stadga behöver inte den kollektiva för­ handlingen syfta till ett kollektivavtal. Vilken grupp arbetstagare som helst skall kunna söka överlägga med arbetsgivaren för att fa denne att förbättra arbetsmiljön eller återanställa en uppsagd oorganiserad kollega och dessa arbetstagare skall ha rätt att vidta stridsåtgärder för att söka påverka arbetsgivaren. Dessa utgångspunkter är nödvändiga att ha i bak­ huvudet för att förstå de olika systemen. Kontentan är dock att enligt Europarådets sociala stadga är det inte bara fackföreningar som har rätt att vidta stridsåtgärder. 576 13.3.6.4 Bedömning av svenska förhållanden Det svenska rättsläget blev föremål för särskild granskning i samband med att expertkommittén i sin fjortonde rapport väckte frågan om oorga­ niserade arbetstagare hade rätt att initiera en strejk i Sverige. Kommittén passade i sammanhanget på att erinra om att eftersom alla arbetstagare skall ha rätt till kollektiv förhandling så skall alla arbetstagare därför ha rätt till stridsåtgärder för att kunna sätta kraft bakom dessa krav.348 I den efterföljande svenska regerings rapporten angavs att en grupp oorganiserade arbetstagare inte kan utlysa en lovlig stridsåtgärd enligt svensk rättordning. Det påpekades emellertid att det var lätt för en grupp arbetstagare att bilda en fackförening. Det angavs att det räckte med att ett antal arbetstagare möttes och antog stadgar innehållande bland annat organisationens syfte och beslutsprocess samt antagligen tillsatte en sty­ relse.349 I sina därpå följande slutsatser godtog kommittén det svenska systemet. Kommittén förklarade att trots att den givit uttryck för att ett system som förbjuder strejk som inte organiserats av en fackförening kränker stadgans artikel 6:4 så är situationen i Sverige förenlig med stadgan efter­ som en facklig organisation kan bildas av ett fatal arbetstagare utan be­ tungande formaliteter. Inga krav uppställs på registrering, avgifter, minimimedlemsantal eller dylikt. Under dessa omständigheter då en grupp arbetstagare kan bilda en organisation som har rätt att förhandla kollek­ tivt och inleda en strejk så ansåg kommittén att situationen var förenlig med stadgan.350 I de senaste konklusionerna, som för Sveriges åtagande rörde Europa­ rådets reviderade sociala stadga, frångick emellertid kommittén det funk­ tionalistiska synsättet till förmån för det formalistiska. De angav att efter­ som bara de som var kapabla att träffa kollektivavtal hade rätt att vidta stridsåtgärder enligt svensk rätt och därmed oorganiserade arbetstagare inte hade rätt att vidta stridsåtgärder så var rättsläget inte förenligt med artikel 6:4. Enligt stadgan skall ju varje grupp arbetstagare, inklusive en vanlig grupp arbetstagare utan rättslig status ha rätt att strejka.351 En sak mäste i detta sammanhang hållas i minnet då det gäller förhållan­ det mellan svensk rätt och de internationella åtagandena. Domstolarnas. 32

10.577 kan och bör, i den mån det är möjligt, det vill säga då inte beslutet ham­ nar i strid med svensk lag, döma fördragskonformt. Strejkrätten utanför kollektivavtalsreglerade förhållanden är i huvudsak oreglerad i svensk lag. Normerna bygger i stället på rättsgrundsatser som utvecklats i praxis.352 Dessa normer är öppna och vaga. Ämnesområdet kan sägas vara öppet för fördragskonform tolkning. Skulle ett visst folkrättsligt åtagande peka i en viss riktning och ingen uttrycklig lagregel står i strid med denna lösning torde en fördragskonform tolkning vara att föredra.353s. 33

11.I nuläget anses alltså svensk rätt stå i strid med Europarådets sociala stadga på denna punkt. Området har varit föremål för viss turbulens inom den Europeiska kommittén för sociala rättigheter. Kravet att tiller­ känna vilken grupp arbetstagare som helst strejkrätt förefaller naturligt mot bakgrund av uppbyggnaden av normerna kring den kollektiva för­ handlingen i artikel 6 ESS. Det tycks därmed rimligt att anta att kom­ mittén håller fast vid denna linje. Möjligheten står också öppen för de svenska rättstillämparna att tolka in denna rätt i svensk rätt. Utformningen av Europarådets sociala stadga har i detta avseende också betydelse för utformningen av de kärnmoment som innefattas i artikel 28 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Sociala stadgan har ju inspirerat urformningen av rättigheterna i Europeiska unionens stadga. När man talar om den sfär som unionen inte far kränka utgör svaret på frågan vem som skall ha rätt att vidta stridsåtgärder en del i kärnan. EUstadgan kan också som jag tidigare påpekat komma att påverka tolkning­ en av andra rättsakter inom EU.354 Det skulle exempelvis kunna innebära att svenska myndigheter skulle vara förhindrade att stoppa oorganisera­ des strejker därför att de exempelvis skulle hindra den fria rörligheten av varor eller tjänster.s. 34

Fredsplikt och dolda klausuler

1.13.3.7.1 Inledning Normalt medför ett kollektivavtal fredsplikt för parterna. Omfattningen av denna fredsplikt är ämnet för detta avsnitt. 578 133 .7.2 Svensk rätt Enligt RF 2:17 har förening av arbetstagare samt arbetsgivare och före­ ning av arbetsgivare rätt att vidta fackliga stridsåtgärder om ej annat följer av lag eller avtal.355 Vad innefattas då i begreppet facklig stridsåtgärd ur ett syftesperspektiv? Sigeman anger att ”det skulle vara förenligt med det uttrycket och även i övrigt följdriktigt, om domstol inskränkte skyddet till att gälla åtgärder vidtagna i syfte att genomdriva anspråk som kan regleras med bindande verkan i kollektivavtal”.356 Detta antagande far tjäna som utgångspunkt i det följande. Enligt 23 § MBL avses med kollektivavtal ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandena i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kollektivavtal kan omfatta alla frågor som rör anställningsvillkoren för enskilda arbetstagare, såväl när det gäller vilket arbete som skall utföras som i fråga om lön och annan ersättning för arbete. Även frågor som gäller hävande och ingående av anställnings­ avtal samt påföljd för brott mot anställningsavtalet omfattas. Liksom alla frågor inom området för arbetets ledning och fördelning och i övrigt de förhållanden under vilka arbetet utförs. Därutöver omfattas frågor som betecknas som företagsledningsfrågor i det kollektivavtalsmöjliga området. Utanför området faller i huvudsak arbetsgivarens personliga ekonomi och personliga förhållanden i övrigt.357 Kollektivavtal kan slutas i alla frågor som det kan förhandlas om enligt 10 § MBL. Eklund formulerar sambandet såsom att ”varje förhandlingsfråga skall i princip kunna lösas genom en överenskommelse som parter­ na kan välja att ge formen av ett kollektivavtal”.358 Arbetstagarorganisation har rätt att vidta stridsåtgärder i samma frågor som de har rätt sluta kollektivavtal om. Denna rätt kan dock enligt RFs. 34

2.579 2.17 inskränkas enligt lag eller avtal. Med avtal tycks både de enskilda anställningsavtalen och kollektivavtal avses.359 Ar en arbetstagarorganisation bunden av ett kollektivavtal är rätten att vidta stridsåtgärder starkt beskuren. För kollektivavtalsbunden organisa­ tion gäller fredsplikt enligt 41—42 §§ MBL. Det innebär att dessa arbets­ tagare inte får vidta eller delta i arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd om åtgärden strider mot en bestäm­ melse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål • att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånds. 133

3.eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande striders. 134

4.mot avtalet eller mot denna lag, • att åstadkomma ändring i avtalet, • att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalets. 134

5.upphört att gälla, eller • att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd. Ingen annan organisation eller enskild arbetstagare får delta i en olovlig stridsåtgärd enligt 42 § MBL.s. 134

6.Kollektivavtalet är således ett kraftfullt fredspliktsinstrument. När kollektivavtal är gällande får inte arbetstagarna vidta någon stridsåtgärd för att ändra på avtalets innehåll.360s. 134

7.I AD 1980 nr 15 angav AD att en arbetsgivare dock aldrig med hän­ syn till arbetsskyldigheten enligt kollektivavtalet kan lägga rättsliga hin­ der i vägen för lovliga stridsåtgärder i oreglerade intressefrågor. I praktiken är det dock ovanligt att någon fråga numera betraktas som en oreglerad intressefråga under avtalsperioderna för de allmänna kollektivavtalen om löner och allmänna anställningsvillkor.361s. 134

8.Genom utarbetandet av doktrinen om dolda klausuler har arbetsdom­ stolen utvidgat det fredspliktsgrundade området till att också omfatta områden som inte explicit regleras i kollektivavtalet.362 I AD 1986 nr 127 anges:s. 134

9.”Vid tiden för tillkomsten av MBL och LOA hade för den privata arbets­s. 134

10.marknadens del sedan länge gällt den i arbetsdomstolens praxis fastlagda 580 principen för tolkning av kollektivavtal om löner och allmänna anställ­ ningsvillkor, att arbetsgivarnas befogenhet att besluta i frågor som hör till ledningen av företaget och arbetets ledning och fördelning ansågs omfattad av kollektivavtalet och skyddad av den av kollektivavtalet åtföljande fredsplikten utan hinder av att saken inte berördes i avtalens text”. Detta innebar att arbetstagarna var förhindrade att tillgripa stridsåtgärder mot arbetsgivaren för att uttrycka missnöje med någon arbetsledningsfråga om de var bundna av ett kollektivavtal. Arbetsrättskommittén angav att AD uttalat att med yrkande om änd­ ring i kollektivavtal måste jämställas varje krav varigenom åsyftas att be­ röva motparten rättighet som genom avtalet tillförsäkrats honom eller som utan avtal lagligen tillkommer honom och från vilken han inte har avstått genom avtalet (jfr AD 1964 nr 5). Arbetsrättskommittén såg det som sin uppgift att utreda om bruket av dolda klausuler i praxis medfört att fredsplikten utsträckts allför långt och rättsosäkerhet blivit följden.363 Departementschefen angav dock att: ”Om man t.ex tänkte sig frihet för arbetstagarnas lokala sammanslutningar att gå till strid varje gång oenighet uppstod i en arbetsmiljöfråga eller i en fråga om omplacering av en enskild arbetstagare eller i någon annan lik­ nande fråga, skulle självfallet förutsättningarna för en gynnsam uppgörelse med arbetsgivaren i det enskilda fallet många gånger vara goda. Men man kan inte enbart se till det enskilda fallet. Det är uppenbart att regler som generellt gav en sådan frihet skulle innebära, att man inte längre kunde räkna med sammanhängande perioder av fred på arbetsmarknaden. Man skulle med andra ord dra undan grunden för det system av samordnade förhandlingar och avtal, och därav följande fredsperioder, som hittills ut­ vecklats och som enligt allmän uppfattning är av största värde både för par­ terna på arbetsmarknaden och för samhället som helhet. Det är enligt min mening ett för högt pris att betala. Regelsystemet måste även i fortsätt­ ningen byggas upp så att det är möjligt och naturligt för arbetsmarknadens parter att genom förhandlingar och avtal säkra sammanhängande perioder av arbetsfred”.364 I och med MBL:s tillkomst kompletterades emellertid praxisen med två lagregler §§ 32 och 44. Dessa regler grundar sig på det i § 32 kodifierade faktum att arbetstagarna och arbetsgivarna bör om arbetstagarna så vill träffa kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt. Dettas. 134

11.581 gäller dock bara för parter som träfFar kollektivavtal om löner och allmän­ na anställningsvillkor.s. 135

12.Om arbetstagarna ger uttryck för en vilja att förhandla om sådant medbestämmandeavtal samtidigt som förhandling om lön och anställ­ ningsvillkor pågår men medbestämmandeavtal ej träffas har dock arbets­ tagarorganisationen så kallad kvardröjande stridsrätt enligt 44 § MBL. Om arbetstagarna väcker frågan om medbestämmandeavtal vid annan förhandling kan de vid ett senare tillfälle sätta in kraft i kravet på med­ bestämmandeavtal.365s. 136

13.Stadgandets främsta funktion sägs ha blivit att stadgandet motsatsvis innebär att fredsplikt skall råda i de frågor som kan hänföras till 23 § MBL och som inte erhållit en materiell reglering i kollektivavtal.366s. 136

14.Bruket av dolda klausuler i kollektivavtal har rönt kritik.367 Det har också angivits att det är oklart om detta bruk är förenligt med grundlagsstadgandet i RF 2.17.368 Jag skall i det följande inte ta ställning till dessa spörsmål utan rikta in mig på frågan hur bruket av dolda klausuler i kol­ lektivavtal och dess inverkan på rätten att vidta stridsåtgärder överens­ stämmer med Sveriges internationella åtaganden. 13.3.7.3 Folkrättsliga åtaganden ILO:s övervakningsorgan har tagit ställning till frågan om kopplingen mellan kollektivavtal och fredsplikt. Den allmänna uppfattningen är att en allmän fredsplikt kopplad till ett kollektivavtal är förenlig med konven­ tionen.369 Det tycks inte som någon skillnad görs i bedömningen av om principerna om den allmänna fredsplikten under kollektivavtals löptid utarbetats av lagstiftaren, genom kollektivavtal eller av domstolspraxis.370s. 136

15.Europarådets sociala stadgas övervakningskommitté har dock ställt sig mer avvisande till en sådan lösning. Europeiska kommittén för sociala rättigheter har angivit att det måste föreligga en rätt att fa strejka angå­ ende frågor som förhandlats men ej medtagits i det för tillfället rådande 582 kollektivavtalet, frågan antar då karaktär av intressekonflikt.371 Kommit­ tén har i sin senaste övervakningscykel klart angivit att en fredsplikt som omfattar andra frågor än de som kollektivavtalet explicit behandlar inte får utgå från rättspraxis eller lagregler. Danmark, Malta, Norge och Tysk­ land kritiserades på denna punkt.372 Sverige granskades inte vid det till­ fället.373 Bruket av dolda klausuler som inskränker stridsrätten står således i strid med Europarådets sociala stadga, såvitt de inte avtalats om av parterna. 133.7.4 Bedömning av svensk rätt Hur förhåller sig då svensk rätt till normerna i Europarådets sociala stadga? Kan exempelvis 44 § MBL anses ha någon betydelse för bedömningen? Enligt 44 § MBL ges kollektivavtalssluten arbetstagarorganisation en kvardröjande stridsrätt under vissa omständigheter. Där anges att part vid förhandling om kollektivavtal begärt att fråga som avses i 32 § också skall regleras avtalet så har den parten rätt att vid senare tillfälle vidta stridsåtgärder för att få frågan reglerad i särskilt avtal om den inte regle­ rades när kollektivavtal träffades mellan parterna.374 Den princip som kommer till uttryck i § 44 ligger i linje med den Eu­ ropeiska sociala stadgans krav. I § 32 MBL anges att mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestäm­ manderätt för arbetstagare i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksam­ hetens bedrivande i övrigt. Sålunda kan arbetstagarpart genom att vid förhandling om kollektiv­ avtal begära att få sluta ett medbeslutandeavtal försäkra sig en kvardröj­ ande stridsrätt då det gäller att uppnå ett medbestämmandeavtal enligt § 32.375 Däremot medför bestämmelserna inte att någon kvardröjande stridsrätt föreligger i enskilda ärenden där arbetsgivaren exempelvis ut­ nyttjar sin rätt att leda och fördela arbetet. Vissa aspekter av doktrinen om de dolda klausulerna rörande arbetsgivarens arbetsledningsrätt hars. 136

16.583 därmed lämnats intakta.376 Därmed kan knappast svensk rätt vara fören­ lig med normerna i Europarådets sociala stadga. Domstolarna skulle dock kunna utnyttja sin möjlighet till fördragskonform tolkning och göra praxisen förenlig med detta internationella åtagande. 584s. 137