RÅ 2000 ref 66 I. (Volvo).
Hänvisas från p. 20 (s. 363)
1.Frågan om skattetillägg har i del II behandlats under rätten till rättegångs. 14
2.inom skälig tid då Sverige fälldes under denna rubrik av Europa-s. 14
3.domstolen. Frågan om skattetillägg tillhör således måhända kapitel 13 is. 14
4.del III men eftersom skattetilläggen aktualiserar en mängd övriga frågor,s. 14
5.som togs upp mera som obiter dicta av Europadomstolen, krävers. 14
6.frågornas sammantagna behandling ett eget kapitel. I avsnittet analyserass. 14
7.följaktligen uttömmande de så kallade skattetilläggens förenlighet meds. 14
8.oskyldighetspresumtionen. Anpassningen av dessa till presumtionenss. 14
9.krav är ett exempel på en särskild fråga som aktualiserar presumtionenss. 14
10.tillämpning i Sverige inom ett mera specifikt rättsområde. Genoms. 14
11.exemplet framgår att presumtionens tillämpningsområde är vidsträckt ochs. 14
12.innefattar många frågor.s. 14
Skattetillägg som straff eller sanktion
1.En huvudfråga som aktualiseras i samband med oskyldighetspresum-s. 14
2.tionen genom användandet av skattetillägg är den om gränsdragningens. 14
3.mellan straffrättsliga och administrativa förfaranden och straff respektives. 14
4.sanktioner. I ett administrativt förfarande föreligger en större frihet vids. 14
5.påförandet av sanktioner än vid påförandet av straff som alltid måstes. 14
6.föregås av en konventionsenlig rättegång. Emellertid har en allt vanligares. 14
7.avkriminalisering inte inneburit att behovet av straff minskat. Detta hars. 14
8.istället tillgodosetts genom administrativa sanktioner som är snabbare ochs. 14
9.billigare att påföra. En sådan praxis kan emellertid, för den händelse atts. 14
10.sanktionerna bli allt ör ingripande, komma att närma sig det straffrättsligas. 14
11.förfarandet i en sådan omfattning att det kan ifrågasättas om den intes. 14
12.borde skötas av domstol. 358 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ...s. 14
Införandet av skattetillägg -bakgrund
1.När skattetilläggssystemet infördes den 1 januari 1972 var administrativa sanktioner på detta område i princip en nyhet i Sverige. Det nya sanktionssystemet byggde i huvudsak på Skattestrafflagsutredningens förslag. Samtidigt som det administrativa sanktionssystemet infördes, reformerades reglerna om skattebrott genom en ny lag, skattebrottslagen (1971 :69).s. 358
2.Den tidigare ordningen innebar ett sanktionerat straffrättsligt förfarande, i huvudsak enligt 1943 års skattestrafflag, när en skattskyldig lämnat oriktig uppgift i en deklaration, underlåtit att deklarera eller att lämna in deklarationen i rätt tid. För straffansvar krävdes att den skattskyldige handlat grovt oaktsamt eller uppsåtligt. För uppsåtligt brott dömdes för falskdeklaration och för oaktsamhetsbrott för vårdslös deklaration. Lagen var tillämplig för de vanligast förekommande skatteoch avgiftsformema. I fråga om vissa avgifter, till exempel på socialförsäkringsområdet, fanns särskilda bestämmelser.s. 358
3.Det dåvarande systemet kritiserades i flera avseenden, inte minst för bristen på systematik, likformighet och effektivitet. Skattestrafflagsutredningen genomförde ett flertal undersökningar, av vilka det bland annat framgick att det fanns en oproportionerlig skillnad mellan antalet felaktiga skatteuppgifter och antalet lagföringar.Det framgick att åtalen för brott mot skattestrafflagen till stor del rörde löntagare med relativt enkla och lätt kontrollerbara inkomstförhållanden. Åtalen avsåg till övervägande del vårdslös deklaration och det undandragna skattebeloppet var ofta lågt. Även i fall som avsåg falskdeklaration var det undandragna beloppet normalt relativt lågt. Av dem som dömdes för brott mot skattestrafflagen var det en närmast försumbar andel som fick annan påföljd än bötesstraff. Utredningen ansåg därför att påföljdssystemet för skattebrott beträffande inkomst-och förmögenhetsskatt drabbade de skattskyldiga ojämnt och orättvist.s. 358
4.En annan aspekt bakom införandet av skattetillägg var att polis-och åklagarmyndigheter och domstolar togs i för stort anspråk för att utreda och handlägga bagatellartad brottslighet och förseelser av ordningsmässig art. Tolkningen av begreppet grov oaktsamhet var annorlunda på skattestrafflagstiftningens område än på andra rättsområden. Skattestrafflagsutredningen ansåg att det straffbara området för grov oaktsamhet borde göras snävare än vad som tillämpades enligt praxis. I sina överväganden konstaterade utredningen att en möjlighet var att skärpa det befintliga systemet, som byggde på åtal och lagföring och sanktioner avs. 358
5.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 359s. 359
6.ekonomisk art, och att verkligen se till att det tillämpades i den utsträck-s. 359
7.ning som bestämmelserna gav möjlighet till. Detta skulle emellertids. 359
8.medföra en ökad belastning på åklagarmyndigheter och domstolar. Dets. 359
9.ifrågasattes därför om det inte var mer ändamålsenligt att skattemyndig-s. 359
10.heterna som upptäckte brott och förseelser och undersökte misstänktas. 359
11.ärenden, också fick rätt att besluta om en sanktion i någon form. Etts. 359
12.skatteadministrativt sanktionssystem skulle enligt utredningen öka dets. 359
13.ekonomiska trycket på de skattskyldiga att iaktta skyldigheterna i skatte-s. 359
14.och avgiftsförfattningarna. Det skulle även göra det möjligt att undantas. 359
15.vissa lindrigare skattebrott från handläggning hos åklagarmyndigheternas. 359
16.och domstolarna.s. 359
17.Förfarandet skulle bli enklare, snabbare och mindre kostnadskrävandes. 359
18.för det allmänna. Det skulle också minska kostnader och besvär förs. 359
19.enskilda. Det straffrättsliga förfarandet skulle då kunna reserveras huvud-s. 359
20.sakligen för medelsvåra och grova fall av skatteundandragande. Även is. 359
21.dessa fall borde enligt utredningen den skatteadministrativa sanktionens. 359
22.tillämpas så att reaktionssystemet differentierades med hänsyn till gärn-s. 359
23.ingarnas art. För att systemet skulle fungera väl förutsattes det bygga pås. 359
24.en enkel konstruktion och ges en schablonmässig utformning.s. 359
25.Remissinstanserna var i mycket stor utsträckning överens om behovets. 359
26.av att effektivisera skattekontrollen och vidta åtgärder mot skattefusket.s. 359
27.Många ansåg att ett administrativt påföljdssystem var praktiskt, men dets. 359
28.restes invändningar av olika slag, bland annat om rättssäkerheten. Dessas. 359
29.invändningar gällde dels den principiella frågan om skattemyndigheternas. 359
30.borde anförtros uppgiften, dels om myndigheterna hade tillräckligas. 359
31.resurser och en lämplig organisation för att klara den.s. 359
32.Det nya påföljdssystemet med skatte-eller avgiftstillägg och för-s. 359
33.seningsavgift vid överträdelser av skatte-och avgiftsförfattningarna ficks. 359
34.ett brett tillämpningsområde. Det infördes i fråga om inkomstskatterna,s. 359
35.förmögenhetsskatten, mervärdesskatten, punktskatterna och socialför-s. 359
36.säkringsavgifterna. Bestämmelserna för de olika skatterna och avgifternas. 359
37.utformades i stora drag efter samma mönster. Den administrativas. 359
38.sanktionsformen skulle i princip tillämpas parallellt med den straff-s. 359
39.rättsliga. I propositionen uttalades att frånsett att en annan ordning skulles. 359
40.bli administrativt otymplig, fick redan de väsentliga skillnaderna mellans. 359
41.sanktionsformerna avgift och straff anses utesluta möjligheterna att införas. 359
42.ett system där utdömande av straffpåföljd skulle utesluta påföring avs. 359
43.skatte-eller avgiftstillägg. s. 359
44.För att tillämpningen skulle bli enkel konstruerades bestämmelsernas. 359
45.så, att om vissa objektivt konstaterbara fakta förelåg skulle skattetilläggs. 359
46.påföras. Subjektiva förutsättningar i form av uppsåt eller oaktsamhet 360 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ... behövde inte föreligga. Skattetillägg skulle påföras dels vid "oriktigt meddelande", dels vid skönstaxering.s. 359
47.Undantag från att påföra skattetillägg vid oriktig uppgift skulle göras i två fall. För det första om avvikelsen innebar en rättelse av uppenbar felräkning eller misskrivning, det vill säga när felaktigheten var så iögonfallande att den som granskar uppgiften med normal noggrannhet upptäcker den. För det andra om den skattskyldige frivilligt rättat den oriktiga uppgiften.s. 360
48.I propositionen framhölls att eftersom det föreslagna avgiftssystemet innebar att schablonregler skulle tillämpas och att avgifterna skulle utgå utan hänsyn till uppsåt eller oaktsamhet från den skattskyldiges sida, skulle systemet kunna leda till klart obilliga resultat om inte de tillämpande myndigheterna fick möjlighet att ta hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.Skattetillägget skulle därför kunna efterges om felaktigheten eller underlåtenheten med hänsyn till den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller därmed jämförlig omständighet, var att anse som ursäktlig eller om det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten var att anse som ringa.s. 360
Förutsättningar för påförande av skattetillägg
1.Skattetillägg är en administrativ sanktion. Sanktionssystemet innebär att den som inte fullgjort sina skyldigheter i skattehänseende ska påföras en ekonomisk sanktion. Huvudsyftet är att garantera att de skattskyldiga fullgör sin uppgiftsskyldighet på ett korrekt sätt.s. 360
2.Bestämmelserna om skattetillägg återfinns i 5 kapitlet taxeringslagen. Av 5: 1 framgår att om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en uppgift till ledning för taxeringen och uppgiften befinns oriktig, så skall en särskild avgift, skattetillägg, tas ut. Det samma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Inte bara direkt osanna uppgifter kan föranleda att skattetillägg påförs. Även ett helt eller partiellt förtigande av uppgifter kan anses utgöra en oriktig uppgift. Bevisbördan för att uppgiften är oriktig ligger på skattemyndigheten. Under vissa förutsättningar kan skattetillägget beräknas enligt lägre procentsatser än eljest. Det gäller i de fall den oriktiga uppgiften rättats eller hade kunnat rättas med kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxerings. 360
3.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 361s. 361
4.I 5 :2 taxeringslagen regleras förutsättningarna för påförande avs. 361
5.skattetillägg vid skönstaxering. Skillnad görs här mellan de fall där dens. 361
6.skattskyldige lämnat en självdeklaration och de fall där den skattskyldiges. 361
7.inte inkommit med en deklaration. Den skattskyldige påförs skattetilläggs. 361
8.om avvikelse skett från en självdeklaration genom skönstaxering. Hars. 361
9.skönstaxering skett på grund av att någon deklaration över huvud tagets. 361
10.inte kommit in kan skattetillägg påföras förutsatt att den skattskyldiges. 361
11.dessförinnan tillsänts ett föreläggande om att inkomma med deklaration.s. 361
12.Enligt 5:4 taxeringslagen anges fyra olika situationer då skattetilläggs. 361
13.inte skall tas ut. Den första situationen avser felräkningar och misskriv-s. 361
14.ningar. Skattetillägg skall inte tas ut vid rättelse av en felräkning ellers. 361
15.misskrivning som uppenbart framgår av självdeklarationen eller av någots. 361
16.annat meddelande från den skattskyldige som inte är muntligt. Skatte-s. 361
17.tillägg skall heller inte tas ut vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga oms. 361
18.inkomst av tjänst eller kapital om rättelsen har gjorts eller hade kunnats. 361
19.göras med ledning av kontrolluppgift som är normalt tillgänglig förs. 361
20.skattemyndigheten och som varit tillgänglig för myndigheten föres. 361
21.utgången av november månad taxeringsåret. Den tredje situationen närs. 361
22.skattetillägg inte skall påföras är när avvikelsen avser bedömning av etts. 361
23.yrkande, såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån ellers. 361
24.tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak. Slutligen skall skatte-s. 361
25.tillägg inte påföras om den skattskyldige frivilligt rättat en oriktigs. 361
26.uppgift.s. 361
27.Enligt 5:6 taxeringslagen anges också tre situationer när skattetilläggs. 361
28.skall efterges. Skattetillägg skall efterges om felaktigheten eller under-s. 361
29.låtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder,s. 361
30.sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstårs. 361
31.som ursäktlig. Den skattskyldig skall vidare befrias helt från särskilds. 361
32.avgift om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig meds. 361
33.hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet.s. 361
34.Slutligen får den skattskyldige befrias helt från skattetillägg om dets. 361
35.belopp som kunde ha undandragits är obetydligt. s. 361
36.forts. 362 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ...s. 361
Omfattningen av skattetilläggen
1.Antalet skattetilläggs beslut år 2001 var cirka 260 000 och detta antal motsvarar en tredjedel av alla beskattningsbeslut på skattemyndighetens initiativ, det vill säga till följd av skrivbordsgranskning eller revision. Sammanlagt debiterades skattetillägg netto med 2, 1 miljarder kronor. Den alldeles övervägande andelen skattetillägg avser skattetillägg vid skönsbeskattning. Mer än 60 procent av antalet skattetillägg avser sådana. Beloppsmässigt är denna andel ännu större, cirka 90 procent. s. 362
2.Det är vanligt förekommande att en och samma person får flera skattetilläggsbeslut ( flera skatteperioder, flera olika skatter). Antalet skilda fysiska och juridiska personer som berördes av skattetillägg under något av åren 2000 och 2001 beräknas till cirka 50 000 personer för skattedeklaration och cirka 100 000 för inkomstdeklaration eller sammanlagt 150 000 personer. Uppskattningsvis var det två tredjedelar eller cirka 100 000 personer som fick skattetillägg vid skönsbeskattning.s. 362
Skattetilläggen i Europadomstolen
1.Sverige har av Europadomstolen fällts vid två tillfällen för brott mot Europakonventionen vad gäller förfarandet vid påförandet av skattetillägg. De båda domarna innehöll en analys av det svenska förfarandet som inte till alla delar var fullständig. I vissa stycken är Europadomstolens domar motsägelsefulla eftersom det svenska systemet kritiseras i domskälen trots att domsluten är friande i de kritiserade delarna. Denna Europadomstolens återhållsamhet har inneburit att svenska domstolar tolkningsvis haft att avgöra i vilken utsträckning Europadomstolens domar varit tillämpliga på omständigheterna i olika svensk fall. Med andra ord måste Europadomstolens analys i föreliggande fall fullföljas av svenska rättsvårdande organ och doktrin is. 362
2.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 363s. 363
3.större omfattning än vad som är vanligt då även lagstiftaren valt atts. 363
4.förhålla sig relativt passiv än så länge.s. 363
5.Europadomstolens domar har bland annat aktualiserat frågan om dets. 363
6.objektiva straffansvaret i samband med påförandet av skattetillägg ärs. 363
7.förenligt med oskyldighetspresumtionen och om verkställighet av ickes. 363
8.lagakraftvunna beslut kan utgöra en överträdelse av oskyldighets-s. 363
9.presumtionen.s. 363
Skattetillägg och objektivt straffansvar
1.Ett påförande av straff, om vissa objektivt konstaterbara fakta är förs. 363
2.handen, som inte kräver att subjektiva förutsättningar i form av uppsåts. 363
3.eller oaktsamhet föreligger, innebär att ett så kallat objektivt straffansvars. 363
4.tillämpats. Konventionsstatema bestämmer visserligen själva förutsätt-s. 363
5.ningarna för straffansvar och de kan också införa straff för ett objektivts. 363
6.förhållande, oberoende av om det är resultatet av kriminellt uppsåt ellers. 363
7.av oaktsamhet.Det anses emellertid inte väl förenligt med de veder-s. 363
8.tagna normer som har utbildats på det straffrättsliga området att krimina-s. 363
9.lisera gärningar enligt principen om strikt ansvar och således utan atts. 363
10.ställa krav på uppsåt eller oaktsamhet. Det innebär ju att även renas. 363
11.olyckshändelser kan bestraffas, och straffet kan då få en prägel avs. 363
12.godtycklighet. Kännetecknande för straff enligt västerländska rätts-s. 363
13.ordningar är att straffet skall utgöra en form av klander för en handlings. 363
14.eller underlåtenhet som förutsätter skuld på den misstänktes sida, någots. 363
15.som också är förutsättningen för att straffet skall fylla sådana allmän-ochs. 363
16.individualpreventiva funktioner som brukar anses vara straffens ända-s. 363
17.mål. s. 363
18.I det så kallade Volvo-fallet fallet prövade Regeringsrätten besvärs. 363
19.över påfört skattetillägg med anledning av oriktig uppgift avseendes. 363
20.redovisad avsättning till intemvinstkonto.Vid prövningen hades. 363
21.Regeringsrätten bland annat att ta ställning till frågan om straffrättsligts. 363
22.ansvar och oskyldighetspresumtionen. Regeringsrätten gjorde i fallet ens. 363
23.förutsägelse av vad Europadomstolen skulle kunna tänkas komma frams. 363
24.till vid prövningen av skattetilläggens förenlighet med Europakonven-s. 363
25.tionen för att på så sätt kunna avgöra det svenska förfarandets konven-s. 363
26.tionsenlighet.s. 363
27.Regeringsrätten ansåg härvid att det får hållas för troligt atts. 363
28.Europadomstolen, när det gäller tillåtligheten från konventionssynpunkt 364 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ... av ett strikt straffrättsligt ansvar för en handling, kommer att uppställa i huvudsak samma krav som den uppställde i Salabiakufallet för att godta ansvar som grundas på presumtioner. Det innebar enligt Regeringsrätten att ansvaret inte får utkrävas helt automatiskt när de objektiva rekvisiten är uppfyllda. Den enskilde måste, för att någon konflikt med oskyldighetspresumtionen inte skall uppkomma, ha möjlighet till någon form av försvar som grundas på subjektiva förhållanden.s. 363
29.Regeringsrätten konstaterade att skattetillägg påförs i administrativ ordning utan krav på uppsåt eller oaktsamhet. Den underströk dock att det finns eftergiftsgrunder som kan tillämpas vid påförandet av skattetillägg. Dessa var visserligen inte helt jämförbara med de ansvarsförutsättningar som de subjektiva rekvisiten utgör inom straffrätten. Men de skulle inte desto mindre, enligt Regeringsrättens sätt att se på saken, ge den skattskyldige sådana möjligheter att undgå skattetillägg att någon konflikt inte uppkom med oskyldighetspresumtionen. Regeringsrätten tillade dock, att som en allmän förutsättning för detta gäller att domstolarna i sin tillämpning av skattetilläggsreglema verkligen i varje enskilt fall gör en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning av om förutsättningar finns för att undanröja eller efterge skattetillägget. I det aktuella fallet ansåg Regeringsrätten att en sådan nyanserad tillämpning av eftergiftsreglerna hade skett och att inget brott därför förelåg mot konventionen.s. 364
30.Svensk straffrättsdoktrin är något ambivalent när det gäller objektivt ansvar.Enligt Strahl är exempelvis den svenska straffrätten inte främmande för ett ansvar som kan kallas strikt. Strahl erinrar dock samtidigt om ett lagrådsuttalande i vilket Lagrådet förklarade att det fanns anledning anta att det för ansvar borde fordras någon, om också lindrig, oaktsamhet.Frågan om det objektiva straffansvarets vara eller inte vara har även aktualiserats särskilt för svenskt vidkommande genom två fällande domar från Europadomstolen mot Sverige angående förfarandet vid påförandet av skattetillägg. s. 364
31.Av oskyldighetspresumtionen följer att eventuella faktiska och rättsliga presumtioner måste hållas inom rimliga gränser. En presumtion till nackdel för den tilltalade kan dock accepteras om den är förenad med olika rättssäkerhetsgarantier och det inte finns en all.varlig risk för att dess tillämpning skulle leda till ett orättvist resultat samt om rätten till försvar beaktats.Europadomstolen torde inte acceptera ett fullständigts. 364
32.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 365s. 365
33.objektivt straffansvar, eftersom domstolen bara godkänt en omvänds. 365
34.bevisbörda när det funnits en reell möjlighet till motbevisning.Des. 365
35.nationella domstolarna måste således sannolikt, om nödvändigt, läsa ins. 365
36.ett visst skuldkrav i en enligt ordalydelsen objektiv bestämmelse för atts. 365
37.denna skall vara konventionskonform.s. 365
38.Frågan är då om förfarandet vid påförandet av skattetillägg är förenligts. 365
39.med oskyldighetspresumtionen. För att kunna besvara frågan måstes. 365
40.inledningsvis utredas huruvida skattetilläggen är att jämställa med straff.s. 365
41.Om skattetilläggen skall ses som en administrativ avgift faller de utanförs. 365
42.oskyldighetspresumtionens tillämpningsområde. Europadomstolen hars. 365
43.dock i två domar mot Sverige slagit fast att skattetillägget under vissas. 365
44.förutsättningar kan jämställas med ett straff.Härmed skall påförandets. 365
45.av skattetillägg bedömas enligt samma förutsättningar som gäller vids. 365
46.utdömandet av straffrättsliga påföljder. Artikel 6 i Europakonventionen ärs. 365
47.därmed tillämplig på förfarandet. Frågan blir då om ett objektivts. 365
48.straffansvar verkligen föreligger vid påförandet av skattetillägg och oms. 365
49.förutsättningarna för påförandet i så fall är förenliga med oskyldighets-s. 365
50.presumtionen.s. 365
51.För att det skall gå att tala om ett objektivt straffansvar måste möjlig-s. 365
52.heterna att exculpera sig för den skattskyldige vara begränsade. Enligts. 365
53.taxeringslagen är det för att skattetillägg skall utgå tillräckligt att ens. 365
54.oriktig uppgift har lämnats. Ett påförande av skattetillägg förutsätters. 365
55.således inte uppsåt eller vårdslöshet. Om vissa objektivt konstaterbaras. 365
56.fakta föreligger kan skattetillägg påföras. Exculperingsgrundernas. 365
57.inskränker sig till uppenbara felräkningar och misskrivningar och om dens. 365
58.skattskyldige rättat en oriktig uppgift enligt vissa förutsättningar.s. 365
59.Skattetillägg kan dock också efterges om felaktigheten eller underlåten-s. 365
60.heten att inkomma med uppgift framstår som ursäktlig under vissas. 365
61.omständligheter eller om beloppet som kunde ha undandragits ärs. 365
62.obetydligt. Befrielsegrunderna skall dessutom beaktas ex officio av myn-s. 365
63.digheten, det vill säga även om något yrkande om befrielse inte fram-s. 365
64.ställts.s. 365
65.Det råder likväl ingen tvekan om att, trots att befrielsegrunderna skalls. 365
66.beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts enligts. 365
67.taxeringslagen 5:7 i den mån det föranleds av vad som förekommit is. 365
68.ärendet eller målet, det i de flesta fall är den skattskyldige som har atts. 365
69.föra bevisning om att en befrielsegrund föreligger.Det framgår vidare 366 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ... av praxis från Regeringsrätten att skattetillägg fastställs utan någon närmare motivering. Det kan tyda på att skattetillägg ibland utgår nära nog ovillkorligen så snart en uppgift befunnits oriktig och att presumtionen att oriktigheten också är oursäktlig således tillämpas med automatik. Det råder dock ingen tvekan om att, i den mån det inte framgår av de omständigheter som förebragts huruvida någon befrielsegrund föreligger, det är den skattskyldige som har att föra bevisning om att en sådan grund är för handen, om han vill komma undan skattetillägg.s. 365
70.I vissa fall utgår skattetillägg dessutom vid avvikelse från en deklaration genom skönstaxering. Den skattskyldige har lämnat en deklaration men denna inte kan läggas till grund för taxeringen på grund av till exempel materiella eller formella brister i deklarationen. I sådana fall behandlas den skattskyldige på samma sätt som om deklarationen hade innehållit oriktiga uppgifter. Samtidigt är en förutsättning för skattetillägg på denna grund att uppgifterna inte är påvisbart oriktiga. Skattetillägget kan i dessa fall sägas innebära att den skattskyldige bestraffas som om hans lämnade uppgifter är oriktiga, trots att oriktigheten inte kan påvisas.s. 366
71.Det kan således på goda grunder hävdas att det föreligger en rättslig presumtion för att påföra skattetillägg i de allra flesta fall. Den innebär, att när det väl står klart att en oriktig uppgift har lämnats, så är utgångspunkten att detta har skett under omständigheter som gör gärningen oursäktlig och att skattetillägget därmed inte skulle vara uppenbart oskäligt. Straffet bestäms med utgångspunkten att det är fråga om en oursäktlig överträdelse. Presumtionen kan motbevisas, men det ankommer i princip på den skattskyldige och misslyckas han utgår skattetillägg. Den anklagade ställs med andra ord inför en rättslig presumtion som kan vara svår att motbevisa. s. 366
72.Sammanfattningsvis kan det konstateras att den skattskyldige visserligen har en principiell möjlighet att exculpera sig men att denna är mycket begränsad, vilket talar för att ett objektivt straffansvar föreligger. Europadomstolen har med viss tvekan godtagit rättsliga presumtioner förutsatt att dessa effektivt kunnat motbevisas i domstol. Den svenska rättsliga presumtionen för att den som lämnat en oriktig uppgift gjort sig skyldig till en straffvärd handling ger emellertid inte något utrymme för en tillämpning motsvarande den som fanns i Europadomstolens prövning i fallen mot Frankrike.En svensk förvaltningsdomstol kan inte förklara att den skattskyldige skall anses "skyldig" till förseelsen att ha lämnat en oriktig uppgift inte på grund av presumtionen i taxeringslagen utan på grund av att omständigheterna ger saklig grund för att bedöma honoms. 366
73.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 367s. 367
74.som "skyldig" och att dessa omständigheter inte jävas av några motfaktas. 367
75.och det inte heller finns anledning att anta att den skyldige varit ur stånds. 367
76.att undvika sitt handlande.Det kan således inte bli fråga om en egentligs. 367
77.prövning enligt artikel 6 i Europakonventionen. Eftersom svenska förvalt-s. 367
78.ningsdomstolar inte kan göra samma prövning av påförandet avs. 367
79.skattetillägg som en allmän domstol kunnat om det varit fråga om sakens. 367
80.prövats i en brottmålsrättegång, är förfarandet vid påförandet avs. 367
81.skattetillägg synnerligen tveksamt med hänsyn till oskyldighets-s. 367
82.presumtionen.s. 367