Citat i kontext

Närliggande

1.Till de allmänna rättsprinciper som gäller inom EG-rätten torde bl.a. legalitetsprincipen vara att hänföra.151 Likväl torde allmänt sett kunna sägas att EG-rättens betydelse för legalitetsprincipens tillämpning, inte är särskilt stor eftersom EG-rätten inte tillför, eller i vart fall inte borde tillföra, särskilt mycket utöver vad som redan gäller enligt Europakon­ ventionen och intern svensk rätt. Likväl är det förhastat att dra slutsatsen att EG-rätten helt saknar betydelse i sammanhanget. Den i sammanhanget viktigaste synpunkten som gör sig gällande är att EG-rättens företräde och direkta effekt gör att dess genomslag blir mer omedelbart än t.ex. Europakonventionens (Europadomstolens beslut är i princip är deklaratoriska och relationen mellan Europakonventionen och svensk rätt är komplicerad).152 En ytterligare sak att beakta är att EG-rättens inverkan på den nationella nivån kan avgöras redan under det att ett fall är under avgörande, efter­ som det finns möjligheter för nationella domstolar att begära förhands­ avgöranden enligt artikel 234. Klagomålen till Europadomstolen avseen­ de straffrättsligt relevanta frågor kommer i regel upp till bedömning först när det nationella målet redan är avgjort. Det enklaste och mest näraliggande exemplet på när legalitetsprincipen skulle kunna aktualiseras torde vara att nationell implementeringslagstiftning (dvs. lagstiftning som syftar till att genomföra t.ex. ett direktiv) innehåller straffbestämmelser som givits retroaktiv effekt. Mot bakgrund av att den bestämmelse som givits retroaktiv effekt tillkommit i syfte att implementera ett EG-direktiv torde den kunna angripas via EG-rätten.153 Av flera skäl framstår det emellertid som mindre sannolikt att EG-rät­ ten skulle komma att aktualiseras på detta sätt. För det första förefaller det rent allmänt osannolikt att den svenske lagstiftaren skulle välja att ge straffbestämmelser retroaktiv effekt. Ett andra skäl till att EG-rätten sällan torde bli av omedelbar relevans är att retroaktivitetsförbudet (och legali­ tetsprincipen i allmänhet) är en del också av den svenska rättsordningen varför det i regel torde vara onödigt att åberopa sig på EG-rätten. Det vore emellertid förhastat att dra slutsatsen att EG-rätten aldrig kan bli av betydelse. Det kan t.ex. tänkas uppkomma situationer där det är tvivel­ aktigt huruvida en nationell implementeringslagstiftning strider mot retroaktivitetsförbudet eller ej (jfr t.ex. NJA 1999 s. 102 angående kvinnofridsbrottet). I dylika fall kan det vara en fördel för den enskilde att redan inom ramen för den nationella straffprocessen kunna vända sig till en ”extern” domstol för att få de nationella reglerna prövade; en sådan möjlighet finns om man söker angripa reglerna enligt EG-rätten.s. 125