Jfr avsn 6.2.3.1. Se Hessler 1973 s 214–215, 373, 412. Håstad 1996 s 86, 256, jfr 66–67. Walin 1998 s 166, 186. jfr dock 1975 s 18–19, 38. Jfr i någon mån RH 1993:42. NJA 1982 s 336 anförs ibland som stöd för denna linje men eftersom den senare sakrätts- borgenären C enligt sitt avtal inte hade bättre rätt än A till överhypoteket i ett pantbrev som fanns hos tredje man, menar jag att fallet saknar relevans.
Hänvisas från p. 20 (s. 13)
1.En viktig del av skyddet för sakrättsborgenärerna är principen i 31(cid:0)§ 2(cid:0)sts. 13
2.SkbrL med företräde vid denuntiation och god tro. En första delfrågas. 13
3.om den närmare innebörden av denna regel är om sekundogäldenärens. 13
4.måste meddelas även om han redan känner till omsättningen på annats. 13
5.sätt? Denna fråga hänger samman med frågan om godtroskravet innebärs. 13
6.ett undersökningsansvar för sakrättsborgenären, se främst avsn 7.2.2.5.s. 13
7.7.2.2.1Tydliga meddelandenormers. 13
8.Normargumenten för ett krav på meddelande och mot att ond tro skalls. 13
9.vara tillräckligt är tydliga. Av 31(cid:0)§ SkbrL följer uttryckligen att gälde-s. 13
10.nären skall underrättas om åtgärden av förfogaren eller förvärvaren. Atts. 13
11.detta är en medveten skillnad jämfört med det godtrosrekvisit som finnss. 13
12.i den närliggande betalningslegitimationsregeln i 29(cid:0)§ framgår av förar-s. 13
13.betena och kan sägas följa av lagtexten eftersom det i 31(cid:0)§ stadgas etts. 13
14.krav på meddelande och inte enbart ond tro. De synpunkter som i förar-s. 13
15.betena anförs för skydd för fordringsborgenärerna, bl(cid:0)a –s. 13
16.”[b]orgenärernas rätt bör ej ställas i beroende av sådana, dem icke vid-s. 13
17.kommande och mången gång mer eller mindre svårbedömda förhållan-s. 13
18.den som det här gäller”, anges som ”tillämpliga” även för dubbelförfo-s. 13
19.ganden. Stödet för att ett konkret meddelande skall krävas befästs is. 13
20.doktrinen.s. 13
21.Det har emellertid ifrågasatts om inte ond tro bör ha betydelse. Ens. 13
22.denuntiationsregel kan ha självständig betydelse även med ond tro soms. 13
23.avgörande moment på så sätt att denuntiation kan ha verkan från ens. 13
24.tidigare tidpunkt än ond tro, se nedan om till handa-kravet. Man kans. 13
25.också tänka sig att en denuntiation skulle kunna ha sakrättslig verkans. 13
26.utan att den försätter sekundogäldenären i sådan ond tro att förfogarenss. 13
27.betalningslegitimation avskärs. Den traditionella uppfattningen, d(cid:0)v(cid:0)ss. 13
28.förarbetsuttalandet om att ett meddelande krävs, har dock framhållitss. 13
29.mot nämnda argument om att ond tro bör vara tillräckligt.s. 13
30.388 7.2.2.2Såväl meddelandekrav som ondtroskrav kan motiveras meds. 13
31.effektivitetsargument Ett sätt att beskriva fakta i frågan är att effektivitet uppnås genom en avvägning mellan risker och transaktionskostnader. Att C har företräde enligt SkbrL 31(cid:0)§ 2(cid:0)st kan motiveras med en avvägning mellan risker för skada, kostnader för kontroll innan förvärv och kostnader för att utföra denuntiation. Denuntiationskravet anses härvid vara effektivt genom att det minskar riskerna för kollision mellan sakrätter till en lägre kostnad än vad kontroller innan förvärv skulle göra.s. 14
32.Denuntiationskravet leder till att det är tillräckligt för förvärvaren att kon-s. 14
33.trollera med sekundogäldenären. Utan denuntiationskrav skulle kontroll in-s. 14
34.nan förvärv behöva rikta sig mot alla tänkbara förvärvare och kostnadernas. 14
35.skulle sannolikt alltid vara så stora att det vore rationellt att ta risken utans. 14
36.att kontrollera. Att ställa kravet på denuntiation vid ond tro istället för vid konkret meddelande kan i princip påverka avvägningen mellan risker och transaktionskostnader.s. 14
37.Om sakrättsborgenärer vanligtvis kontrollerar med sekundogäldenären och vanligtvis skyddar sina förvärv genom att försätta sekundogäldenären i ond tro, kan riskerna vara konstanta medan kostnaderna för att skydda förvärven kan bli lägre med ett ondtroskrav. Man kan då slippa kostnader för konkret meddelande i de fall sekundogäldenären är i ond tro.s. 14
38.Å andra sidan kan hanteringskostnaderna för utredning av om ond tro förelegat antas vara högre än motsvarande kostnader vid ett krav på konkret meddelande. Det ovan citerade förarbetsuttalandet tar upp detta faktum ur en annan aspekt.s. 14
39.När man ställer de nämnda kostnaderna mot varandra blir en fråga dels i vilken omfattning det förekommer att sekundogäldenärer är i ond tro trots att denuntiation ej utförts, dels i vilken omfattning det innebär lägre kostnader att slippa meddela i dessa fall? För att börja med den senare delen blir det knappast någon besparing i de fall där sekundogäldenären brukar få en betalningsanmaning (faktura) och denna ännu ej sänts. I de fallen kan man för en, i vart fall i masshantering, helt obetydlig merkostnad infoga meddelande om omsättningen. En besparing kan däremot förekomma i de fall man av olika skäl vill avvakta med att sända betalningsanmaning och därför får sända en separat denuntiation. Detsamma gäller de fall där betalningsanmaning sänts. Ond tro skulle i vissa av dessa fall kunna tänkas föreligga genom att det t(cid:0)ex på något sätt markeras i ett datorbaserat betalningssystem. En sådan markering, om att t(cid:0)ex alla förfogarens fordringar överlåtits, skulle kunna synas vids. 14
40.389s. 14
41.betalning av andra fordringar till förfogaren. Andra orsaker till ond tros. 15
42.skulle kunna vara att affären blir allmänt känd i de aktuella gäldenärs-s. 15
43.kretsarna. Det skulle antagligen röra sig om tämligen unika affärer.s. 15
44.Eftersom det således kan antas vara mycket få fall där sekundogäldenä-s. 15
45.ren är i ond tro är påverkan av ett sådant krav ganska liten i effektivitets-s. 15
46.hänseende. Det förefaller vara berättigat att ifrågasätta om nyttan över-s. 15
47.väger de ökade hanteringskostnaderna för utredning av ond tro. Emel-s. 15
48.lertid har detta förhållande knappast beaktansvärd betydelse eftersoms. 15
49.det antagligen, på sin höjd, har helt obetydlig påverkan på omsättnings-s. 15
50.frekvensen.s. 15
51.En annan aspekt följer av iakttagelsen att pantförvärvare i praktikens. 15
52.ofta inte gör kontroller med sekundogäldenärerna.s. 15
53.Förvärvare begränsar istället sina risker genom information om förfogarenss. 15
54.allmänna ekonomiska förhållanden och genom marginaler i säkerhetsvärde-s. 15
55.ringen. (Det senare blir aktuellt när transaktionen avser flera fordringar.)s. 15
56.Ett krav på endast ond tro innebär i princip fler fall där fordran kan varas. 15
57.belastad av en företrädesberättigad sakrätt. Därmed ökar riskerna förs. 15
58.förvärvarna och detta kan i princip påverka kontrollkostnaderna ochs. 15
59.omsättningsfrekvensen. Om de ökade riskerna innebär att man passerars. 15
60.risknivån för där kontroller innan förvärv är rationellt påverkas i princips. 15
61.kontrollkostnaderna och omsättningen. Som nämnts kan emellertid des. 15
62.fall där ond tro skulle bli avgörande antas vara tämligen få. Ett krav pås. 15
63.ond tro skulle därför knappast ha någon betydelse i faktahänseende.s. 15
64.7.2.2.3Meddelandekravet kan vara värdeladdats. 15
65.När det så gäller värde förekommer en rad argument. Ett grundläggandes. 15
66.värdeargument tar sikte på aktsamhet. Detta slår emellertid åt båda håll.s. 15
67.Sakrättsborgenär C anses som nämnts oaktsam om han inte kontrollerars. 15
68.med sekundogäldenären men samtidigt är en sakrättsborgenär A oakt-s. 15
69.sam om han inte denuntierar när han förvärvat en fordran. Det förstas. 15
70.argumentet bygger på att en kontroll med sekundogäldenären förefallers. 15
71.enkel att göra. I de fall det är förenat med svårigheter att kontrollera ärs. 15
72.värdeladdningen därför inte särskilt stark. Det andra värdeargumentets. 15
73.formuleras i förarbetena: ”Där den tidigare transaktionen ej denuntieratss. 15
74.hos skuldebrevsgäldenären, bör den ej rimligen få lända till förfång förs. 15
75.den som i god tro inlåtit sig med den oredlige eller vårdslöse överlåtarens. 15
76.eller pantsättaren och verkställt denuntiation.”s. 15
77.390s. 15
78.Ett ännu mer grundläggande värdeargument utgår från rättighetsbegrepp. Eftersom förfogaren med detta synsätt saknar rätt att förfoga över fordran när han en gång omsatt den är den förste förvärvaren skyddsvärd, jfr normen HB 1:5. Detta värdeargument kan anföras mot en möjlighet till godtrosförvärv som sådan. För den här aktuella frågan, d(cid:0)v(cid:0)s om ond tro är tillräckligt för att uppfylla denuntiationskravet, är det intressanta att värdeladdningen i rättighetsargumentet möjligen förstärks av ond tro hos sekundogäldenären. Man kan säga att när sekundogäldenären hamnat i ond tro om A:s förvärv så “…(cid:0)har B inte längre något att förfoga över.”s. 16
79.En sådan lösning kan också motiveras med andra värden. Ett sådant värde är att C inte bör komma i bättre läge än vad förfogaren B själv var i, och eftersom B, p(cid:0)g(cid:0)a sekundogäldenärens onda tro, saknade betalningslegitimation, kan B inte överföra någon sådan till C. Detta med hänsyn till 27(cid:0)§ SkbrL och “allmänna fordringsrättsliga principer”. Ett annat värde är att regeln om betalningslegitimation i 29(cid:0)§ SkbrL är en regel i, åtminstone delvis, A:s intresse. Värde bakom denna regel skulle därför tala för att A inte skall behöva “plötsligt gå miste om en redan uppnådd passivlegitimation”.s. 16
80.Mot de nämnda värdeargumenten kan emellertid, på grundläggande nivå, anföras värdesidan av omsättningsteorin. På samma nivå kan också anföras att argument som härstammar ur rättighetsbegrepp bör beaktas med viss försiktighet. Med hänsyn till att det är ett allmänt erkänt värde att senare förvärvare kan få företräde torde argumentet om att B inte längre har något att förfoga över vara ganska svagt. När det gäller A:s skydd kan det från förarbetena ovan citerade värdeargumentet om aktsamhet anföras. A skulle därmed inte vara skyddsberättigad förrän han vidtagit de åtgärder som synes följa av skuldebrevslagen.s. 16
81.Ett ytterligare värdeargument för ett krav på ond tro, kan göras gällande oms. 16
82.en betalning i ond tro till B blir de facto befriande p(cid:0)g(cid:0)a att B omsätters. 16
83.fordran till C som denuntierar före A. En sådan lösning bygger på att C dås. 16
84.anses få företräde till fordran samtidigt som C inte kan kräva betalt av se-s. 16
85.kundogäldenären för att denna kan åberopa kvittning. Kvittningsrättens. 16
86.skulle bero på att sekundogäldenären genom den felaktiga betalningen hars. 16
87.en fordran på återkrav mot B. Med stöd av 28(cid:0)§ SkbrL skulle sekundogäl-s. 16
88.denären ha kvittningsrätt med denna fordran eftersom han vid fordranss. 16
89.uppkomst inte varit i ond tro om överlåtelsen till C. Värdeargumentet förs. 16
90.ond tro med en sådan lösning är att sekundogäldenären och B inte skalls. 16
91.kunna dra nytta av sina olämpliga handlingar. Emellertid finns det anled-s. 16
92.ning att ifrågasätta om sekundogäldenären verkligen skall ha den beskrivnas. 16
93.391s. 16
94.kvittningsrätten. Man kan också säga att även om sekundogäldenären skulles. 17
95.ha en sådan kvittningsrätt, så omfattar det aktuella värdeargumentet endasts. 17
96.en undantagssituation som måste vara ganska udda. Argumentet om atts. 17
97.undvika denna olägenhet förefaller inte vara så starkt att det ger stöd för atts. 17
98.generellt förorda ond tro framför konkret meddelande.s. 17
99.I sammanhanget finns det också anledning att peka på att värdeargu-s. 17
100.menten drar åt olika håll beträffande skyddet för sakrättsborgenärer. Efter-s. 17
101.som omständigheterna och perspektiven växlar hos de inblandade subjektens. 17
102.kan man finna värdeargument även för att den senare sakrättsborgenärens. 17
103.skall skyddas, t(cid:0)ex i sådan mån att något godtroskrav inte skall ställas. Oms. 17
104.pantsättaren vill fullgöra sitt avtal med den senare sakrättsborgenären hellres. 17
105.än med den förste kan man tycka att den senare sakrättsborgenären skall fås. 17
106.dra fördel härav. Mot detta talar bl(cid:0)a fakta- och värdeargument för att sak-s. 17
107.rättsborgenärerna och även pantsättaren själv skall skyddas mot pantsätta-s. 17
108.rens riskpreferens.s. 17
109.7.2.2.4Ett meddelandekrav bör ställass. 17
110.När det gäller en avvägning mellan norm, fakta och värde är det egentli-s. 17
111.gen endast norm som utpekar konkret meddelande som det krav soms. 17
112.ställs på denuntiation. Fakta och värde innehåller både för- och motar-s. 17
113.gument utan att det för närvarande överväger åt något håll. Med hänsyns. 17
114.till norm bör därför ett krav på konkret meddelande gälla.s. 17
115.Det finns emellertid ett mycket speciellt fall där meddelande knappast börs. 17
116.krävas för att A skall få företräde. Om sekundogäldenären utan att ha fåtts. 17
117.denuntiation betalar till A innan C gjort sitt förvärv finns det vissa skäl förs. 17
118.att ge A företräde. Betalningen får samma effekt som en denuntiation skulles. 17
119.ha haft och är därmed effektiv. Att sekundogäldenären tagit en risk och be-s. 17
120.talat utan att vara säker på att betalningen skulle bli befriande talar inte förs. 17
121.en motsatt lösning.s. 17
122.7.2.2.5Inget undersökningsansvars. 17
123.En konsekvens av meddelandekravet kan hävdas vara att en sakrättsbor-s. 17
124.genärer kan vara i god tro även om han inte kontrollerat med sekundo-s. 17
125.gäldenären. Vad gäller godtrosrekvisitet i 31(cid:0)§ 2(cid:0)st SkbrL skall meds. 17
126.andra ord inte ställas krav på någon generell s(cid:0)k undersökningsplikt, ellers. 17
127.m(cid:0)a(cid:0)o på något undersökningsansvar, för att en sakrättsborgenär skall fås. 17
128.företräde framför en annan.s. 17
129.Med denna slutsats är det intressant att fundera över vad som händer oms. 17
130.alla förvärvare alltid kontrollerar med sekundogäldenären. Man kan dås. 17
131.konstatera att en förfrågan kan innehålla sådan information att sekundogäl-s. 17
132.392s. 17
133.denären har skäl att misstänka att transaktionen senare genomfördes. Meds. 18
134.hänsyn till ett antagande om planerna på att genomföra transaktionen vids. 18
135.kontroll är långt gångna är det kanhända så att sekundogäldenären regel-s. 18
136.mässigt anses hamna i ond tro efter en förfrågan. I så fall hamnar också C is. 18
137.ond tro vid sin kontroll med sekundogäldenären och med generellt under-s. 18
138.sökningsansvar blir ond tro effekten även utan kontroll. Någon denuntiations. 18
139.skulle i en sådan verklighet inte vara nödvändig för att få skydd mot andras. 18
140.sakrättsborgenärer. Däremot skulle kontroll med sekundogäldenären innans. 18
141.förvärv vara det.s. 18