1.Varken Bryssel I-förordningen eller Bryssel- och Luganokonventionema är normalt tillämplig i de fall då svaranden inte är hemmahörande i någon medlemsstat eller konventionsstat.444 Har svaranden hemvist utanför en sådan stat bestäms svensk domsrätt som regel av autonoma icke-konventionsgrundade domsrättsregler.445 Nationella domsrättsregler har således egentligen bara intresse när konsumenten i sitt hemvistland vill ställa anspråk på en näringsidkare i ett land som varken är EU-medlemsstat eller konventionsstat. Vill en sådan näringsidkare väcka talan mot en konsument med hemvist i Sverige, tillämpas som huvudregel Bryssel Iförordningens regler.s. 22
2.Det saknas lagfästa domsrättsregler för avtalsrättsliga tvistemål i svensk rätt.446 I stället får man med viss försiktighet genom analogi söka vägledning i de svenska behörighetsreglerna i 10 kap. RB om tvistemål.447 Dessa regler avgränsar svenska domstolars jurisdiktionsområden från varandra och har i huvudsak utformats för internt bruk.448s. 22
3.Antag att en svensk konsument köpt datorprogram på Internet av ett företag i USA. Leverans sker genom att programmet laddas ner från Internet på konsumentens hemdator. Konsumenten vill sedan stämma företaget med yrkande om skadestånd för brister i leveransförpliktelserna. Kan konsumenten göra det vid svensk domstol?s. 22
4.110 kap. 8 a) § RB finns en forumbestämmelse som ger konsumenter rätt att i interna fall föra talan mot en näringsidkare vid domstolen i den ort där konsumenten har hemvist. Denna domsrättsregel lämpar sig dock inte för analogier i några utlandsanknutna konsumenttvister. Det vore allt för betungande för näringsidkare etablerade i andra länder om det för svensk domsrätt i utlandsanknutna konsumenttvister rent allmänt skulle räcka att den kärande konsumenten har hemvist i Sverige, utan något annat krav på anknytning till Sverige.449 118 Om konsumenten som kärande vill väcka talan "på hemmaplan” kan möjligen 10 kap. 3 § 1 st. 1 men. RB användas för att grunda svensk domsrätt.450 Bestämmelsen innebär att den som inte har känt hemvist i Sverige, varmed också avses utländska juridiska personer, får stämmas här i tvist rörande betalningsskyldighet om vederbörande har egendom i landet.451 Har det amerikanska bolaget egendom som tillhör detta i Sverige, synes villkoren för svensk domsrätt kunna föreligga då konsumentens yrkande rör betalningsskyldighet av skadestånd.452 Även i de fall där tvisten rör lös egendom i Sverige får den som inte har känt hemvist inom landet instämmas här enligt 10 kap. 3 § 1 st. 2 men. RB. I dessa fall bör dock tvisten gälla själva rätten till egendomen. Det förefaller inte räcka med att tvisten avser betalning av köpeskillingen för egendomen.453 Är den svenska domstolen obehörig att ta upp en tvist, som har väckts vid den, skall tvisten ändå anses väckt vid rätt domstol om svaranden inte har gjort en foruminvändning eller underlåtit att gå i svaromål, se 10 kap. 18 § RB. Denna autonoma reglering är således mindre ”sträng” än Bryssel- och Luganokonventionema (art. 20) och Bryssel I-förordningen (art. 26) enligt vilka en domstol självmant prövar sin behörighet om svaranden inte går i svaromål. Alternativt kan domsrätt grundas på 10 kap. 4 § RB. Den som inte äger känt hemvist i Sverige kan stämmas här i tvister om förbindelser eller gäld som hon ingått eller ådragit sig i Sverige. Av svensk rättspraxis framgår emellertid att en avtalsförbindelse inte kan anses ingången i Sverige om avtalet har ingåtts per brev eller telefonsamtal från utlandet tills. 22
5.119 Sverige, och att bestämmelsen skall tolkas strängt efter ordalagen.454 Man kan förmoda att tvister om avtal som ingåtts på distans genom Internet bedöms på samma sätt. Eftersom regeln i 10 kap. 4§ RB är dispositiv förutsätts dock att det amerikanska företaget gör en foruminvändning, dvs. avvisning av målet sker endast om svaranden gör en sådan invändning enligt 10 kap. 18 § RB.s. 23
6.En intressant domsrättsgrund, i synnerhet för de avtal som ingås genom Internet, finns i 10 kap. 5 § RB. Där stadgas att den som idkar rörelse med fast driftställe får i tvist som uppkommit omedelbart på grund av den rörelsen sökas där driftstället är. Bestämmelsen gäller även utländska svaranden med hemvist eller etablering i utlandet, om de driver rörelse med fast driftställe i Sverige.455 Meningen med bestämmelsen är att den som genom ett företags fasta driftställe ingår förbindelser med företaget skall kunna vända sig till driftställets forum i uppkomna tvister, om det är mer bekvämt för henne än att inleda process mot företaget vid dess hemvistforum.456 För att man skall kunna tala om ett fast driftställe fordras att driftstället är för stadigvarande bruk, t.ex. kontor, filial eller verkstad.457s. 24
7.Bogdan har väckt frågan om en webbsida på Internet kan utgöra ett driftställe vid bedömningen av svensk domsrätt enligt bl.a. domsrättsregeln i 10 kap. 5 § RB.458 Han synes anse att så kan vara fallet om webbsidan är interaktiv och programmerad att omedelbart bekräfta och tacka ja till beställningar, om leverans sker genom Internet och webbsidan återfinns på en webbplats som har ”.se” som toppdomännamn.459 En webbsida som ägnar sig åt tvåsidig kommunikation och försäljning skulle med andra ord kunna presumeras vara ett fast driftställe för stadigvarande bruk enligt 10 kap. 5 § RB enligt honom.460s. 24
8.Ett sådant lösningsförslag anpassar gamla lösningar till nya problem och ger en dynamik i den autonoma domsrättsregeln som utformats före Internets tillkomst. Svårigheten är dock att en näringsidkare kan anses ha ett fast driftställe i samtliga de länder där webbsidan är tillgänglig. Detta kan göra det mindre attraktivt för näringsidkare att bedriva handel över gränserna om näringsidkare kan tvingas gå i svaromål vid olika länders domstolar. Följaktligen skulle det stämma illa överens med principen om 120 fri rörlighet inom EU. En näringsidkare kan vidare enkelt ta bort webbsidan som anses grunda domsrätt. När webbsidan tas bort försvinner också domsrättsgrunden.461 Mot bakgrund av såväl bestämmelsens ordalag som dess syften synes det kunna ifrågasättas om en webbsida kan vara ett fast driftställe som uppfyller kravet på stadigvarande bruk.462 Intresseväckande är att den autonoma svenska domsrätten förefaller ha blivit utvidgad i rättspraxis genom en analog tillämpning av Luganokonventionen. I AD:s avgörande 1995 nr 120 anförde domstolen i anslutning till vad HD uttalat i NJA 1994 s. 81 att Luganokonventionen ger ”uttryck för vad som numera är internationellt vedertagna principer i fråga om kompetenskonflikter mellan domstolar i olika länder”.463 Konventionen har alltså beträffande domsrättsfrågan givits betydelse utanför sitt geografiska tillämpningsområde, analogivis.464 Det går att föreställa sig en situation där svensk domsrätt både skulle kunna grundas på regler i 10 kap. RB och i Luganokonventionen analogt. Konkurrerar då regelverken om tillämpning? Eller bör en analog tillämpning av Luganokonventionen endast ses som ett komplement till 10 kap. RB, som bara kan tillgripas för att utvidga svensk domsrätt i de fall som inte ryms under de domsrättsgrunder som genom en analog tillämpning finns tillgängliga i 10 kap. RB? En naturlig utgångspunkt i konkurrenssituationer är att falla tillbaka på 10 kap. RB. Dessa behörighetsgrunder är väl etablerade och vedertagna. Mot detta talar att det kan finnas skäl att direkt falla tillbaka på en analog tillämpning av Luganokonventionens regler, eftersom dessa regler har tillkommit särskilt med tanke på internationell handel och innehåller i förhållande till 10 kap. RB modernare regler som ger uttryck för internationellt accepterade principer. Likartade regler borde väl också tillämpas i förhållande till stater utanför EES-området? En analog tillämpning kan naturligtvis inte ske utan vidare utan även i dessa fall måste försiktighet iakttas.465s. 24
9.121s. 25
10.Skulle det emellertid vid en jämförelse visa sig att svensk domsrätt finns enligt 10 kap. RB men inte enligt Luganokonventionen bör antagligen inte detta innebära att svensk domsrätt skall inskränkas, utan konventionsreglerna kan bara tillämpas analogt för att utvidga svensk domsrätt.466s. 26
11.I Internetexemplet ovan förefaller inte svensk domsrätt kunna utvidgas genom en analog tillämpning av Luganokonventionens konsumentsky ddsartiklar i 13-15. Avtalet gäller köp av programvara som inte självklart kan klassificeras som en vara i betydelsen lös sak.467 En analogi får i så fall i stället grundas på konventionens allmänna domsrättsregler.s. 26
12.Eventuellt kan svensk domsrätt grundas på en analog tillämpning av artikel 5.1 om uppfyllelseortens forum. För att så skall kunna ske förutsätts att de förpliktelser som ligger till grund för käromålet (skadestånd för brister i leveransförpliktelser) skall fullgöras i Sverige. I anslutning till vad som anfördes i avsnitt 3.2.2.1 måste ett lagval göras inom ramen för behörighetsfrågan. Denna fråga blir mycket komplicerad när det gäller leveransförpliktelser som skall fullgöras digitalt.468 Den behandlas inte vidare i detta sammanhang.s. 26