Rättsfall
NJA 1994 s. 81
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1994 s. 81
BibTeX
@misc{nja-1994-s-81,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1994 s. 81}},
year = {1994},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
18 hänvisningar i 8 artiklar · 18 stycken/fotnoter
- 3.1 Analog tillämpning av Bryssel/Luganoreglerna när dessa regler inte är direkt tillämpliga? Som framgått i avsnitt 2.1, skulle behörighetsfrågan i det svenska rättsfallet BIG avgöras enligt nationell svensk rätts regler. Dessa regler gav inte något stöd för att svensk domsrätt skulle föreligga i målet. Emellertid gjorde BIG gällande att svensk domstol skulle vara behörig med analog tillämpning av de bestämmelser om behörigheten i försäkringstvister som finns i art. 9.1 b) och art. 10 i Bryssel I-förordningen (och motsvarande bestämmelser i Luganokonventionen). Härvid hänvisade BIG till rättsfallet NJA 1994 s. 81, där HD uttalade (på s. 84) att ”Luganokonventionen får anses ge uttryck för vad som numera är internationellt vedertagna principer i fråga om kompetenskonflikter mellan domstolar i olika länder”. Det måste enligt BIG antas att detsamma numera gäller för Bryssel I-förordningens del (en uppfattning som synbarligen delades av HD).
- Anm. Hänvisningarna i den högra spalten avser avsnitt i uppsatsen. a) Från GD 288/82 Duijnstee 3.4 189/87 Kalfelis 3.3 C-406/92 Tatry 3.3 C-51/97 Réunion européenne 3.3 C-7/98 Krombach 4 C-4/03 GAT 3.4 C-539/03 Roche Nederland 3.3, 3.4 C-103/05 Reisch Montage 3.3 C-283/05 ASML 4 C-292/05 Lechouritou 2.2 C-386/05 Color Drack 3.2 b) Från svenska domstolar AD 1995 nr 120 3.1 NJA 1994 s. 81 3.1 NJA 1999 s. 16 3.1 NJA 2001 s. 386 3.3 NJA 2001 s. 800 3.1 NJA 2006 s. 252 4 NJA 2006 N 73 4 HD:s beslut 15.6.2007 i mål Ö 494-06, ännu ej refererat 2.1, 3.1 RH 2001:81 3.3
Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister - särskilt om Internetrelaterade intrång3 hänvisningar
- I NJA 1994 s. 81 slog domstolen fast att Luganokonventionen får anses ”ge uttryck för vad som numera är internationellt vedertagna principer i fråga om kompetenskonflikter mellan domstolar i olika länder”. Sverige hade inte tillträtt Brysselkonventionen vid tiden för avgörandet och Brysselförordningen hade inte trätt i kraft. Jag ser emellertid inte någon anledning att anta att uttalandet inte skulle gälla också beträffande nuvarande reglering. Se också AD 1995 nr. 120.
- Däremot råder det delade meningar om existensen av det etablerade Bryssel-/Luganosystemet också skall innebära en inskränkning i förhållandet till vad som gäller beträffande den svenska domsrätt som grundas på analogier från 10 kap. RB. En utgångspunkt är att Bryssel-/Luganoreglerna inte uttryckligen hindrar en svensk domstol från att grunda sin behörighet på generösare interna svenska regler i de fall Bryssel-/Luganoreglerna inte är direkt tillämpliga. I sammanhanget har Bogdan anfört att ”en analogisk tillämpning [av Bryssel-/Luganoreglerna min anmärkning] torde vara mindre lämplig om den leder till en inskränkning av den svenska domsrätten, eftersom Bryssel- och Luganoreglernas domsrättsinskränkningar är rimliga endast om de kombineras med Bryssel- och Luganoreglerna om erkännande och verkställighet av domstolsavgöranden”. En annan ståndpunkt, som Pålsson ger uttryck för, är att den ”smittoeffekt” på de autonoma svenska domsrättsreglerna som HD, i fallet NJA 1994 s. 81, konstaterat att Bryssel/Luganoreglerna bör ges också borde innebära en att extensiva svenska domsrättsregler tolkas mer restriktivt. För egen del menar jag att en viss 206
- NJA 1994 s 81. 9.2.
- NJA 1994 s. 81, 84, se även AD 1995 nr 120. 36© Författaren och Studentlitteratur
- Se målet 288/82 Duijntee [1983] ECR 3663. Ett i sammanhanget rele- vant svenskt avgörande är det tidigare nämnda rättsfallet NJA 1994 s. 81, där tvisten handlade om bättre rätt till patent. 50© Författaren och Studentlitteratur
- NJA 1937 s. 1 NJA 1940 s. 354 NJA 1941 s. 350 NJA 1942 s. 389 NJA 1968 s. 78 NJA 1969 s. 163 NJA 1973 s. 628 NJA 1975 C 285 NJA 1983 s. 573 NJA 1985 s. 832 NJA 1986 s. 119 NJA 1986 s. 729 NJA 1990 s. 734 NJA 1992 s. 823 NJA 1994 s. 81 NJA 1994 C 48 NJA 1995 s. 495 NJA 1997 s. 415 NJA 1998 s. 817 NJA 1999 s. 660 NJA 1999 s. 673 NJA 2000 s. 3 NJA 2000 s. 273 NJA 2001 s. 386 NJA 2002 s. 300
Domsrätt och lagval vid elektronisk handel6 hänvisningar
- Pålsson (2001), s. 796, argumenterar för att HD:s uttalande i NJA 1994 s. 81 skall ha effekt också när det är fråga om in- skränkning av svensk domsrätt. HD har, när tillfälle givits, emellertid inte givit uttryck för att så skulle vara fallet. 95Bogdan (2004), s 113 f.
- Vid de tillfällen då Bryssel-/Luganoreglerna inte är direkt tillämpliga saknas i här aktuella fall lagfästa regler för fastställande av svensk domsrätt. Härvid är man hänvisad till en, varsamt utövad, analog tillämpning av andra forumregler. Av särskilt intresse i detta sammanhang är HD:s uttalande i rättsfallet NJA 1994 s. 81 om att Luganokonventionen fick anses ”ge uttryck för vad som numera är internationellt vedertagna principer i fråga om kompetenskonflikter mellan domstolar i olika länder”. I dag gäller Bryssel I-förordningen och det finns ingenting som talar mot att denna i nuläget skulle kunna tjäna som vägledande regelverk avseende svensk domstols behörighet. En begränsning synes emellertid ligga i att det endast kan ske i utvidgande syfte – någon bevekelsegrund för en eventuell inskränkning av svensk domstols behörighet grundad på förordningen tycks inte vara för handen. Någon möjlighet att även tillämpa Bryssel I-förordningens bestämmelser om erkännande och verkställighet analogt existerar inte. Tidigare, dvs. innan de lagfästa behörighetsreglerna trätt i kraft, var det de interna svenska forumreglerna i 10 kap. RB som bildade utgångspunkt vid eventuella analogiresonemang. Redan vid dessa reglers tillkomst noterades att något allmänt forum för svarande, som ägde hemvist utom riket, inte anvisades av reglerna. I stället gällde för sådan svarande att svensk domstols behörighet var beroende av om någon bestämmelse i 10 kap. RB var tillämplig. Även fortsättningsvis torde reglerna i RB 10 kap. utöva ett visst inflytande, låt vara att de nämnda rättsfallen medför att det blir i en mindre omfattning.
- 52 II.Några generella internationellt privat- och processrättsliga rättsliga frågor vid elektronisk handel Vid frågor om svensk domstols behörighet finns en öppning som kan leda till ett undvikande av nämnda inkoherens. I och med att domstolen i fall NJA 1994 s. 81 menade att Luganokonventionen fick anses ”ge uttryck för vad som numera är internationellt vedertagna principer i fråga om kompetenskonflikter mellan domstolar i olika länder” (jfr ovan, 4.3) har HD öppnat dörren för en vidare analog tillämpning av, numera, Bryssel I-förordningens regler vid tillfällen då lagfästa domsrättsregler saknas. I enlighet därmed kan svenska domstolar i framtiden analogt tillämpa Bryssel I-förordningens art 60.1 för att fastställa huruvida svenskt hemvist föreligger.
Svensk rättspraxis1 hänvisning