Stycket

1.Enligt ABL finns som framgått ovan två ledningsorgan; styrelse och verkställande direktör. I praktiken förekommer dock variationer av ansvarets fördelning mellan de olika personerna i ledningsorganen. Det förekommer sålunda att styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot fullgör uppgifter inom bolagets löpande förvaltning, vilket vanligen benämns arbetande styrelseledamot, ibland koncernchef. I dessa fall sker en uppdelning av verkställande direktörens uppgifter mellan denne och den arbetande styrelseledamoten. En arbetande styrelseledamot som från verkställande direktören övertagit en del av arbetet med den operativa ledningen av bolaget intar en position som inte är förenlig med ABL:s regler om ansvar inom företagsledningen. Denna arbetsform kräver en hög grad av samstämmighet då i fall av oenighet styrelseledamoten inte kan fatta ett för verkställande direktören bindande beslut, utan frågan måste hänföras till styrelsen i sin helhet. En koncernchef som inte samtidigt har en ställning som är reglerad i aktiebolagslagen är ur aktiebolagsrättslig synvinkel en nullitet. Han kan åläggas ansvar i enlighet med allmänna sysslomannarättsliga principer, och skulle eventuellt kunna åläggas skadeståndsansvar gentemot skadelidande aktieägare eller tredje man med stöd av den i avsnitt x diskuterade normskyddsläran. I många bolag finns vidare en ledningsgrupp eller direktion bestående av den verkställande direktören och hans närmaste män. Denna direktion är en skapelse helt vid sidan av ABL:s regler. Direktionen kan därför i förhållande till den verkställande direktören endast ha en rådgivande funktion. En anställd styrelseledamot torde dock vid utförande av sysslor som inte ligger inom ramen för styrelseuppdraget komma att omfattas av principalansvaret i 4 kap 1 § SkL. I dokrinen framförs att ABL:s ansvarssystem skulle kunna tillämpas analogt beträffande skada vållad av person som utan att vara utsedd till verkställande direktör eller styrelseledamot har ett bestämmande inflytande i bolaget. Av NJA 1997 s 418 framgår att även HD är av inställningen att den som framstår som den i själva verket bestämmande i ett bolag utan att formellet ingå i ett att bolagets organ i skadeståndshänseende kan jämställas med person i organställning. Sålunda skulle även en person som inte är organledamot, men som utövar ett bestämmande inflytande i ett bolag vid överträdelse av ABL:s regler eventuellt kunna komma att åläggas ansvar gentemot skadelidande aktietecknare. Anställda längre ner i ett bolags hierarki kan spela en viktig roll vid planläggningen av och det förberedande arbetet före emissionen, såsom anställda vid en juridisk avdelning på ett större bolag, bolagets finansdirektör, marknadsdirektör och ekonomichef. Är vederbörande anställd i bolaget skall reglerna rörande principalansvar i 4 kap 1 § SkL tillämpas. Om vederbörande inte är anställd måste dock ersättningsansvar utkrävas med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer.s. 321