Rättsprövningen gällde det ovan nämnda beslutet om makarna B (RÅ 1997 ref. 12:I). Avgörandet fattades med röstetalen 2-1. Det kan vara värt att notera att den skiljaktige leda- moten inte tvekade att inom ramen för ett rättsprövningsmål underkänna 25 års förvaltningsrättslig praxis som utgått från lagtextens ordalydelse. Han menade istället att miljöskyddslagen bygger på en princip om att ansvaret endast kan avkrävas den som direkt utövar eller har utövat miljöfarlig verksamhet. Han refererade vidare till förarbetena till mil- jöskadelagen och uttalade som sin mening (RÅ 1997 ref. 12:I, på sid. 79): ”Till skillnad mot vad som gäller enligt hälsoskyddslagen kan sålunda ett föreläggande enligt miljöskyddslagen inte utfärdas mot någon enbart på den grunden att han är ägare av berörd fastighet”.
Hänvisas från p. 101 (s. 32)
Rättsprövningen gällde det ovan nämnda beslutet om makarna B (RÅ 1997 ref. 12:I). Avgörandet fattades med röstetalen 2-1. Det kan vara värt att notera att den skiljaktige leda- moten inte tvekade att inom ramen för ett rättsprövningsmål underkänna 25 års förvaltningsrättslig praxis som utgått från lagtextens ordalydelse. Han menade istället att miljöskyddslagen bygger på en princip om att ansvaret endast kan avkrävas den som direkt utövar eller har utövat miljöfarlig verksamhet. Han refererade vidare till förarbetena till mil- jöskadelagen och uttalade som sin mening (RÅ 1997 ref. 12:I, på sid. 79): ”Till skillnad mot vad som gäller enligt hälsoskyddslagen kan sålunda ett föreläggande enligt miljöskyddslagen inte utfärdas mot någon enbart på den grunden att han är ägare av berörd fastighet”.s. 32