Stycket

1.5.5.2.1 En ”familj” åt barnet är målsättning En till synes given utgångspunkt i Lagberedningens betänkande år 1913 var att de blivande adoptivföräldrarna skulle vara makar som ville adop­ tera ett barn gemensamt och därigenom inlemma barnet i en familj. Regelsystemet utformades med målsättningen att barnet genom adoptio258 nen skulle tillförsäkras en familj bestående av två föräldrar; en uppfatt­ ning som därefter inte förlorat sin aktualitet. Redan från början gavs dock en person möjlighet att adoptera barn ensam. Även i de fallen är det emellertid ofta fråga om att ge barnet en familj bestående av två föräld­ rar, eftersom det många gånger rör sig om adoption av makes barn, s.k. styvbarnsadoption. Det är det heterosexuella parförhållandet som ligger till grund för synen på barns familjer i detta sammanhang. Kraven från homosexuella par att få adoptera på samma villkor som heterosexuella par innebär ett ifrågasättande av denna utgångspunkt. En ogift homosexuell person som inte döljer sin sexuella läggning, har enligt ett avgörande från regerings­ rätten år 1993 inte möjlighet att adoptera. Det främsta skälet till domsto­ lens ställningstagande var den sökandes familjebildning: RÅ 1993 ref. 102. En man som levde i ett homosexuellt parförhållande väg­ rades av sociala distriktsnämnden medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen att i sitt hem ta emot ett utländskt barn i syfte att adoptera barnet. Mannen överklagade distriktsnämndens beslut till länsrätten. Mannen uppfyllde de krav som kan ställas på en blivande adoptant vad gäller ålder, hälsa, boende, ekonomi, social situation etc. Länsrätten, vars dom fastställdes av högre instanser, slog inledningsvis fast att en förutsättning för medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption är att förhållandena i det enskilda hem­ met är sådana att barnet kan ges en god vård och fostran och i övrigt gynn­ samma uppväxtförhållanden. I kravet på gynnsamma uppväxtförhållande ansågs omgivningens attityder till familjebildningen böra ingripas. Länsrätten fann att eftersom det existerar ett socialt förbud mot homosexualitet i sam­ hället, kommer ett barn som växer upp i ett hem med ett homosexuellt för­ äldrapar att dagligen konfronteras med dessa attityder. Barnet utsätts däri­ genom för en avsevärd psykisk påfrestning. Detta i kombination med att utländska adoptivbarn i psykologiskt hänseende har en svårare situation än andra barn medförde att mannen inte ansågs lämplig att ta emot ett utländskt barn för adoption. Det var således inte familjen som sådan som inte uppfyllde kravet på en god uppväxtmiljö utan snarare omgivningens attityder till denna familjeform.102s. 1933