- Således ansågs det i RÅ 1993 ref. 102 inte vara förenligt med barnets bästa att ge tillstånd till en homosexuell man att ta emot ett barn för adoption eftersom hans sexuella läggning avvek från ma joritetens. Numera är homosexualitet inte ett skäl mot att prövas som adoptivförälder eller assisterad befruktning enligt lag (2006:351) om genetisk integritet..
- RÅ 1983 2:40 208 RÅ 1983 2:87 148 . RÅ 1985 2:26 158 . RÅ 1985 A659 168 RÅ 1987 ref. 127 104 RÅ 1987 ref. 160 152, 159 RÅ 1988 ref. 89 208, 218 RÅ 1989 not 169 148 RÅ 1990 ref. 13 147 RÅ 1990 ref. 97 177 RÅ 1991 not 206 157 RÅ 1992 ref. 6 160 RÅ 1992 not 640 160 RÅ 1993 ref. 72 177 RÅ 1993 ref. 102 36 RÅ 1993 not 290 158 RÅ 1995 ref. 38 148 RÅ 1995 ref. 39 160 RÅ 1995 ref. 46 156 . RÅ 1995 ref. 64 155 RÄ 1995 ref. 99 229 RÅ 1996 ref. 52 229 RÅ 1996 ref. 61 161 RÅ 1996 ref. 91 157 f. RÅ 1996 not 98 148 RÅ 1997 ref. 8 108 RÅ 1997 ref. 58 236 . RÅ 2000 ref. 33 162 RÅ 2001 not 107 156 RÅ 2002 ref. 3 68 RÅ 2003 not 181 229 RÅ 2003 not 202 147,
Rättsfall
RÅ 1993 ref. 102
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
RÅ 1993 ref. 102
BibTeX
@misc{ra-1993-ref-102,
author = {{Regeringsrätten}},
title = {{RÅ 1993 ref. 102}},
year = {1993},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 2 artiklar · 5 stycken/fotnoter
Föräldraskap i rättslig belysning3 hänvisningar
- Se t.ex. RÅ 1967 ref. 43 och 44 (adoptantens ålder); ovan under 5.5.2.1 refererade RÅ 1993 ref. 102 (adoptanten homosexuell); RÅ 1995 ref. 67 (ålder), refererat nedan under 5.5.3.2.
- 5.5.2.1 En ”familj” åt barnet är målsättning En till synes given utgångspunkt i Lagberedningens betänkande år 1913 var att de blivande adoptivföräldrarna skulle vara makar som ville adop tera ett barn gemensamt och därigenom inlemma barnet i en familj. Regelsystemet utformades med målsättningen att barnet genom adoptio258 nen skulle tillförsäkras en familj bestående av två föräldrar; en uppfatt ning som därefter inte förlorat sin aktualitet. Redan från början gavs dock en person möjlighet att adoptera barn ensam. Även i de fallen är det emellertid ofta fråga om att ge barnet en familj bestående av två föräld rar, eftersom det många gånger rör sig om adoption av makes barn, s.k. styvbarnsadoption. Det är det heterosexuella parförhållandet som ligger till grund för synen på barns familjer i detta sammanhang. Kraven från homosexuella par att få adoptera på samma villkor som heterosexuella par innebär ett ifrågasättande av denna utgångspunkt. En ogift homosexuell person som inte döljer sin sexuella läggning, har enligt ett avgörande från regerings rätten år 1993 inte möjlighet att adoptera. Det främsta skälet till domsto lens ställningstagande var den sökandes familjebildning: RÅ 1993 ref. 102. En man som levde i ett homosexuellt parförhållande väg rades av sociala distriktsnämnden medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen att i sitt hem ta emot ett utländskt barn i syfte att adoptera barnet. Mannen överklagade distriktsnämndens beslut till länsrätten. Mannen uppfyllde de krav som kan ställas på en blivande adoptant vad gäller ålder, hälsa, boende, ekonomi, social situation etc. Länsrätten, vars dom fastställdes av högre instanser, slog inledningsvis fast att en förutsättning för medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption är att förhållandena i det enskilda hem met är sådana att barnet kan ges en god vård och fostran och i övrigt gynn samma uppväxtförhållanden. I kravet på gynnsamma uppväxtförhållande ansågs omgivningens attityder till familjebildningen böra ingripas. Länsrätten fann att eftersom det existerar ett socialt förbud mot homosexualitet i sam hället, kommer ett barn som växer upp i ett hem med ett homosexuellt för äldrapar att dagligen konfronteras med dessa attityder. Barnet utsätts däri genom för en avsevärd psykisk påfrestning. Detta i kombination med att utländska adoptivbarn i psykologiskt hänseende har en svårare situation än andra barn medförde att mannen inte ansågs lämplig att ta emot ett utländskt barn för adoption. Det var således inte familjen som sådan som inte uppfyllde kravet på en god uppväxtmiljö utan snarare omgivningens attityder till denna familjeform.102
- 569 RÅ 1967 ref. 44 267 RÅ 1983 2:18 447 RÅ 1989 not 169 474 RÅ 1991 ref. 70 272 RÅ 1993 ref. 102 32, 259, 267, 295 RÅ 1995 ref. 67 267,270,295