förvaltningsbeslut

1.En av de viktigaste förstärkningarna av den enskildes position i förhållande till det allmänna är att den förstnämnde som en rättssäkerhetsgaranti i regel har rätt att överklaga beslut som det allmänna fattar. Ett förvaltningsbeslut eller ett kommunalt beslut kan liksom avtal vara behäftade med fel som med­ för att beslutet är angripbart. Detta innebär att det kan undanröjas eller änd­ ras vid överklagande till högre instans. Man brukar skilja mellan laglighets­ prövning av kommunala beslut, som vanligtvis anförs hos länsrätten med stöds. 46

2.Offentligrättsliga principer 47 av 10 kap. KL, och överklagande av beslut enligt 22 § FL, som anförs med stöd av specialförfattningar.85s. 47

3.Laglighetsprövning av beslut från de beslutande kommunala organen an­ förs av kommunmedlem,86 oavsett om denne personligen berörs av beslutet el­ ler inte. Enligt 10:2 KL är framförallt beslut av fullmäktige, kommunstyrelse eller de olika nämnderna överklagbara, om beslutet när det gäller de sist­ nämnda inte är av rent förberedande eller verkställande art.s. 47

4.Laglighetsprövningen utgör ett instrument för medborgarkontroll av den egna kommunen, där angripbarheten begränsar sig till en prövning av om be­ slutet tillkommit i laga ordning eller om beslutet faller inom ramen för full­ mäktiges kompetensområde, 10:8 första stycket KL, och omfattar inte dess lämplighet. Domstolen kan därför om ett överklagat beslut befinns vara lagstridigt endast upphäva detta, men inte göra ändringar i dess innehåll, 10:8 andra stycket KL. Vad gäller laglighetsprövning förutsätter överklagbarhet enligt 10:2 KL att det är fråga om ett beslut som protokollförts och justerats. Huvudregeln är att laglighetsprövning gäller om inte särskilda föreskrifter i annan författning än KL reglerar frågan om överklagande, 10:3 KL.87 Saknas bestämmelser om överklagandemöjligheterna i specialförfattning som rör kommunala förvaltningsmyndigheter blir därmed kommunallagens regler tillämpliga.s. 47

5.Laglighetsprövning av kommunala beslut skiljer sig från överklagande av beslut enligt FL, där beslut överklagas av den som beslutet angår om det gått denne emot, 22 § FL. Överklagandet är inte begränsat till laglighetsfrågan, utan den myndighet som prövar överklagandet har även rätt att göra positiva ändringar i det överklagade beslutets innehåll. Överklagandet används hu­ vudsakligen beträffande beslut som har karaktär av myndighetsutövning.s. 47

6.För ett ingånget avtal torde framförallt en laglighetsprövning kunna bli av stor betydelse om t.ex. ett fullmäktigebeslut att ingå ett avtal överklagas av 48 Offentligrättsliga principer av betydelse vid avtalsslut kommunmedlem. Risken finns då att förvaltningsdomstolen upphäver full­ mäktiges beslut och att avtalet därmed inte kan fullgöras till sitt innehåll. Frå­ gan blir då om avtalet helt skall ogiltigförklaras eller om det ändå får avtalsrättsliga rättsverkningar, t.ex. på så sätt att ersättning för »det brutna» avtalet skall utgå till motparten. Man måste alltså skilja mellan de interna och de ex­ terna effekterna av ett upphävande av beslut om att ingå avtal.88 Laglighetsprövningens speciella funktion och begränsningar medför att prövning hos allmän domstol bör vara det normala vad gäller de externa effekterna, efter­ som den kommunala lagprövningsprocessen inte är avsedd att lösa civilrätts­ liga tvister.89s. 47

Insyn, tillsyn och kontrollmöjligheter

1.Rätten till insyn är en annan princip som är utmärkande för det allmännas verksamhet. Det anses vara en viktig garanti för myndigheternas pliktuppfyl­ lelse, att deras verksamhet är underkastad insyn såväl från kontrollerande myndigheter som från allmänheten. Insyn garanteras först och främst genom offentlighetsprincipen enligt TF m.fl. författningar genom att allmänheten i och med principen om allmänna handlingars offentlighet ges möjlighet till insyn i förvaltningen.90 Principen fungerar som rättssäkerhetsgaranti framfö­ rallt genom att anmärkningsvärda förvaltningsbeslut kan bringas till allmän­ hetens kännedom genom massmedias förmedling, men även genom att »en­ var som vill» kan begära att få ta del av ett dokument. En myndighet som fat­ tar ett felaktigt beslut löper därför risk att avslöjas, och därmed att utsätta sig för offentlig kritik.91s. 48

2.Insynen och tillsynen från de kontrollerande myndigheterna - vilka bl.a. utgörs av överordnade myndigheter, särskilda kontrollorgan såsom riksda­ gens revisorer, JO, JK och riksrevisionsverket - möjliggörs genom inspektio­ ner, men även genom rapporter som de beslutande organen själva är skyldiga att avge. Undersökningar kan ibland även föranledas av anmälningar från en­ skilda. Insynen är visserligen en viktig garanti för en effektiv och lagenlig för­s. 48

3.Offentligrättsliga principer 49 valtning, men i bakgrunden står även möjligheten till ingripanden av olika slag. Det kan röra sig om nya direktiv för förvaltningsverksamheten, rättelse av felaktiga beslut eller i vissa fall utkrävande av ansvar för begångna felaktig­ heter.92s. 49

4.Vid entreprenadavtal är det är värdigt att det allmänna förbehåller sig rätt till insyn i den verksamhet som avtalet rör. Även i de fall lagstiftningen inte dragit upp några riktlinjer för vad som skall gälla t.ex. för en till entreprenör överlåten verksamhet har det ansetts nödvändigt att genom avtal reglera det allmännas möjligheter till insyn, inflytande samt kontroll över verksamheten.s. 49

5.Ett av de starkaste argumenten mot att det allmänna lägger ut delar av sin verksamhet på bolag har varit att medborgarnas möjligheter till insyn försvin­ ner genom att verksamheten övergår i privaträttslig form. Offentlighetsprin­ cipen gäller dock för privaträttsliga subjekt där kommunen anses utöva »ett bestämmande inflytande» över verksamheten, d.v.s. äger aktier eller på annat sätt förfogar över röstmajoriteten, 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), SekrL, och 3:16 tredje stycket KL. Verksamheten står även under JO:s tillsyn såvitt avser tillämpningen av offentlighetsprincipen.s. 49

Kommunal revision och ansvarsfrihet

1.Som konstaterades ovan utgör inte verksamhet som bedrivs med stöd av den kommunala kompetensen myndighetsutövning. Eftersom tjänstefelsreglerna inte aktualiseras vid kompetensöverskridande beslut av t.ex. fullmäktige sak­ nas därmed också möjligheter för åklagare att åtala någon för ett mer eller mindre medvetet överskridande av det kommunala regelverket, NJA 1988 s. 26. Några sanktionsmöjlighet mot kommuner som inte följer utdömda do­ mar saknas därför.93 Kommunen har dock vissa möjligheter att vid revision själv rikta sanktioner mot kommunala företrädare som agerat på ett felaktigt sätt.94 50 Offentligrättsliga principer av betydelse vid avtalssluts. 49

2.Kommunfullmäktige i Mora hade beslutat att inte bevilja kommunstyrelsens ord­s. 50

3.förande ansvarsfrihet i enlighet med de kommunala revisorernas revisionsberät­s. 50

4.telse för 1997. Enligt revisorerna hade kommunalrådet överskridit sina befogen­s. 50

5.heter genom att 1996 ge bidrag till ett bolag och genom att 1998 överlämna etts. 50

6.försälj ningsuppdrag på aktier till en bank utan att kommunala beslut om detta fat­s. 50

7.tats. Kommunalrådet överklagade beslutet till länsrätten och menade att fullmäk­s. 50

8.tige i sitt beslut beaktat händelser som inte härrörde från 1997 och att beslutets. 50

9.stred mot KL. Kammarrätten konstaterar att revisorerna delvis haft fog för sinas. 50

10.anmärkningar och att frågan är om kommunalfullmäktige därmed far vägra kom­s. 50

11.munstyrelsens ordförande ansvarsfrihet. Rätten fann att om det vid en revisions. 50

12.kommer fram anmärkningar i sådana avseenden som omfattas av revisionsuppdra­s. 50

13.get, måste det vara fullmäktiges sak att avgöra om anmärkningen är så allvarlig atts. 50

14.ansvarsfrihet inte bör beviljas. KammR fann därför att det inte ankommer på ens. 50

15.förvaltningsdomstol att bedöma felets svårighetsgrad.95s. 50