12 kap. 4 § RF. Se Åsa Örnberg, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, 2014 och Åsa Örnberg, ”HFD 2019 ref. 43. Privatisering av offentliga förvaltningsuppgifter. Reflektioner med anledning av frågan om förutsättningarna för att ett privaträttsligt subjekts beslut ska kunna prövas av allmän förvaltningsdomstol”, FT 2020, s. 169–178. Förvaltningsrättslig tidskrift 2026, https://doi.org/10.53292/fdd883b8.f806f47f
Hänvisas från p. 19 (s. 242)
1.Med myndighetsutövning avsågs i 3 § 1971 års förvaltningslag ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd … eller annat jämförbart förhållande.” Begreppet är numera inte definierat i lag, men det används i ett stort antal lagar och förordningar och lever vidare i rättspraxis och den juridiska begreppsanvändningen. Fokus har i den juridiska litteraturen tenderat att ligga på ärenden och beslut, men definitionen omfattar egentligen en bredare kategori av handlande. Det banbrytande verket på området var Lena Marcussons avhandling från 1989 som handlade om vad Marcusson kallar ”offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet”. I denna kategori innefattades både sådan verksamhet och sådana uppgifter som det allmänna bedrev genom privaträttsliga associationer så som stiftelser och bolag, såväl som verksamhet bedriven av helt privata aktörer men där vissa förvaltningsuppgifter överlämnats till dessa. Det rör sig om främst om bolag, stiftelser, och föreningar. Myndighetsutövningen så som den traditionellt förståtts är uppenbart en typ av förvaltningsuppgift. Marcusson utgår dock i sitt arbete från att även andra uppgifter bör falla in inom kategorin. Dessa kännetecknas av följande kriterier: 1) uppgiften ska kunna utföras av en myndighet, 2) staten utövar viss styrning och kontroll över verksamheten, 3) staten medverkar till finansieringen av verksamheten, 4) uppgiften innebär en påverkan i någon form på medborgarna eller en grupp av medborgare.s. 239
2.En av de begreppsliga utmaningarna har varit att skilja mellan offentlig maktutövning i allmänhet och myndighetsutövning i synnerhet. Lotta Lerwall har gällande skolans område konstaterat att förvaltningsuppgiften som utgörs av bedrivande av utbildning också när den överlämnats till fristående skolor har karaktären av offentlig makt i enlighet med 1 kap. 1 § 3 st. regeringsformen. Detta gäller inte undervisningen i sig, men väl beslut som betygsättning, disciplinära åtgärder, men också faktiska åtgärder som ett fysiskt ingripande mot en elev.s. 240
3.Men vi menar att även en bredare syn än denna bör anläggas. Det avgörande i den här studien är att offentlig maktutövning förekommer inom ramen för både verksamheter bedrivna av det allmänna och privat drivna verksamheter. Vi använder i det följande begreppet myndighetsutövning för att beteckna det utövande av makt som grundar sig på en i författning utpekad befogenhet och skyldighet. Här gör vi därmed tvärtom om mot vad Lerwall i anfört arbete föreslagit, nämligen att utmönstra myndighetsutövning till förmån för maktutövning. Enligt vår mening är maktutövning i och med dess betydelse i allmänspråket mer lämpat som beteckning på alla sorters maktutövning, och sådan behöver ju inte ha något att göra med myndigheter eller till enskilda överlämnade förvaltningsuppgifter. Det kan till exempel röra sig om en privatpersons makt över någon annan genom förmågan att övertyga, eller en viss marknadsaktörs stora inflytande som innebär maktutövning mot andra.s. 240
4.Därmed använder vi här termen myndighetsutövning för ett begrepp som mer motsvarar den kategori av förvaltningsuppgifter som Marcusson enligt de fyra kriterierna ovan uppställt. Det rör sig alltså om sådant som myndigheter hade kunnat göra, som staten i någon mån styr och kontrollerar (genom normgivning, tillsyn, med mera) och som påverkar enskilda.s. 240
5.Gällande myndighetsutövningen finns det inom flera områden tydliga begränsningar. Exempelvis kan den kommunala socialtjänsten inom sitt område överlämna uppgifter till privata aktörer att utföra, allt från familjehemsplaceringar till hemtjänst. Huvudregeln är dock att uppgifter som innebär myndighetsutövning inte får överlämnas enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen (2025:400). Generellt kan dock förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning överlämnas, så länge det finns stöd i lag.s. 240
6.En polis som dirigerar trafik på en väg efter en trafikolycka fattar momentana beslut som påverkar enskildas handlingsutrymme utan att något ärende föreligger. Den typen av beslutsfattande kan också överlämnas till privata subjekt, till exempel på ett anläggningsföretag i samband med ett vägbygge. En liknande form av myndighetsutövning utförs av expediter i företag som säljer tobak eller alkoholhaltiga drycker starkare än lättöl, varor för vilka åldersgräns gäller. I den diskussion som följer kommer vi dock att begränsa oss till sådan myndighetsutövning som utmynnar i formella, skriftliga beslut. Det som definierar myndighetsutövningen i förhållande till annan interaktion mellan det offentliga och privata subjekt är att besluten fattas ensidigt, till skillnad från vad som gäller vid förhandlingar, avtalsteckning och liknande händelser. Staten utövar ett monopol inom sitt ansvarsområde. Den utövning av makt som det innebär och den risk för maktmissbruk som det medför är anledningen till att offentlig verksamhet omgärdats med en rad kontrollmekanismer, såsom ett högt mått av transparens, möjligheter till omprövning, överklagande, tillsyn m.fl.s. 241
7.Det torde generellt sett inte råda några skiljaktiga meningar om att ensidighet och monopolställning är nödvändiga för att myndighetsutövning ska kunna fungera som avsett. Ingen förordar konkurrerande domstolar som bjuder ut sina tjänster under devisen ”Om du är missnöjd med din dom – vänd dig till oss!” Det är också svårt att tänka sig konkurrerande socialförsäkringsorgan med fri tillgång till offentliga medel som konkurrerar om kunderna genom gynnsamma tolkningar av socialförsäkringsbalken. Sådana konstruktioner är uppenbart absurda, och förklaringen är helt enkelt att de under minerar myndighetsutövningen och de krav på objektivitet och likabehandling som vi förväntar oss av de verksamheter för vilka det allmänna har ansvar. I domstolsfallet skulle själva grundvalarna för en rättfärdig rättskipning eroderas, i socialförsäkringsfallet skulle såväl likabehandling som de offentliga finanserna hotas – i båda fallen med på sikt katastrofala följder. Det kan i vissa fall vara svårt att dra en gräns mellan faktiskt handlande och myndighetsutövning. Vissa inslag i det som traditionellt rubricerats som faktiskt handlande har viktiga konsekvenser för enskildas handlingsutrymme och påverkar deras individuella rättigheter direkt. Som exempel kan nämnas: – Sjukintyg: Sjukintyg skrivs av läkare, men det är Försäkringskassans hand-s. 241
8.läggare som bedriver myndighetsutövning i och med det beslut om sjuk-s. 242
9.penning som fattas. Avvikelserna mellan sjukintyg och beslut är dock liten,s. 242
10.några procent, varför sjukintygen de facto är en viktig del av myndighets-s. 242
11.utövningen. – S jukvård: Sjukvård är generellt sett inte myndighetsutövning utan services. 242
12.som tillhandahålls enskilda. Men prioriteringar inom sjukvården kan has. 242
13.livsavgörande konsekvenser för patienterna. Sådana prioriteringar doku-s. 242
14.menteras som regel inte. De ingrepp som blir resultatet dokumenteras is. 242
15.journalen, medan det inte nödvändigtvis gäller uteblivna ingrepp. – U ndervisning: Undervisning är inte myndighetsutövning, men hur ens. 242
16.lärare bedriver sin undervisning har stor betydelse för elevernas inlärnings. 242
17.och deras förutsättningar att nå läromålen. Om en lärare exempelvis avvi-s. 242
18.ker från läroplanen och sedan sätter betyg på elevernas kunskaper utifråns. 242
19.något som avviker från läroplanens krav, blir betygen felaktiga. Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlämnas åt andra juridiska personer endast med stöd av lag. Överlämning av förvaltningsuppgifter till privata subjekt är vanligt förekommande. Ekonomistyrningsverket (ESV) publicerade 2008 en kartläggning över privata organ som fått ansvar inom ramen för det statliga åtagandet. Man identifierade inalles 579 organ med statligt åtagande som inte var myndigheter – mest föreningar (27 procent), därnäst bolag (22 procent) och då huvudsakligen aktiebolag helt eller delvis ägda av staten. En minoritet av organen bedrev myndighetsutövning (föreningar 32 procent, bolag 18 procent, stiftelser 25 procent). Bland bolagen märks privata utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina och bolag med uppgifter inom besiktningskontroll. Det kan noteras att AB Svensk bilprovning hade ett monopol när kartläggningen gjordes men konkurrensutsattes något år senare. Den nu sittande regeringen sålde i december 2024 bolaget till en privat ägare, varigenom staten förlorade den direkta kontakten med verksamheten.s. 242
20.ESV inskränkte sig dock i sin kartläggning till i olika författningar ut pekade organ. Med den valda definitionen av myndighetsutövning (beslut i ärenden som ges skriftlig form) blir gruppen av kommersiella privata subjekt med myndighetsutövning väsentligt större. Några exempel: – L äkare: Läkare utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg, som kan ha stors. 243
21.betydelse för enskilda. Om man bortser från de falska dödsbevis som rap-s. 243
22.porterats i massmedia, kan dateringen av ett dödsfall spela stor roll förs. 243
23.efterlevandes arvsrättigheter. – S kolor: Skolor ägnar sig huvudsakligen åt undervisning, som utgör faktisks. 243
24.verksamhet. I huvudmannens ansvar finns dock ett antal viktiga inslags. 243
25.av myndighetsutövning, såsom antagning, betygsättning och relegering.s. 243
26.Sådana beslut kan ha livsavgörande konsekvenser för de personer de gäller. – B ilprovningsföretag: Provningsföretagen godkänner eller underkänner for-s. 243
27.don, och beslutet kan ha stor ekonomisk betydelse för både privatpersoners. 243
28.och företag.s. 243