Rättsfall

HFD 2019 ref. 43

Rättskälldiskussion

Citera

HFD 2019 ref. 43

BibTeX

@misc{hfd-2019-ref-43,
  author       = {{Högsta förvaltningsdomstolen}},
  title        = {{HFD 2019 ref. 43}},
  year         = {2019},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 4 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Företag i myndighetsrollen1 hänvisning

Tormod Johansen, Per Molander · FVR 2026 s. 237–254 · 1 ställe

12 kap. 4 § RF. Se Åsa Örnberg, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, 2014 och Åsa Örnberg, ”HFD 2019 ref. 43. Privatisering av offentliga förvaltningsuppgifter. Reflektioner med anledning av frågan om förutsättningarna för att ett privaträttsligt subjekts beslut ska kunna prövas av allmän förvaltningsdomstol”, FT 2020, s. 169–178. Förvaltningsrättslig tidskrift 2026, https://doi.org/10.53292/fdd883b8.f806f47ffotnot 20 · s. 242

Kompetensfördelningen mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol – konferens vid Juridiska fakulteten i Lund1 hänvisning

Torvald Larsson · FVR 2025 s. 393–398 · 1 ställe

Efter att Waris bidragit med ett perspektiv från det östra grannlandet, tog Ulrik von Essen vid med ett anförande om kompetensfördelningsproblemet ur den svenska Högsta förvaltningsdomstolens synvinkel. von Essen inledde med en problembeskrivning avseende situationen i svensk rätt. Europakonventionen och unionsrätten kräver i vissa fall en möjlighet till domstolsprövning. Samtidigt uppfyller svensk lagstiftning inte alltid detta, vilket bland annat kan hänga samman med att det finns överklagandeförbud, att överklaganderegler saknas eller att det råder osäkerhet om vad som utgör ett överklagbart beslut. Det sagda kan leda till såväl negativa kompetenskonflikter som positiva kompetenskonflikter. von Essen gick därefter igenom praxis rörande rätten till domstolsprövning enligt artikel 6.1 i Europakonventionen samt rörande kompetensfördelningen mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Särskild uppmärksamhet fäste han vid HFD 2019 ref. 43, som gällde möjligheten att begära domstolsprövning av ett beslut fattat av Riksidrottsförbundet, ett enskilt organ som fått till uppgift att utföra förvaltningsuppgifter (besluta om fördelning av statsbidrag). I avgörandet framhöll Högsta förvaltningsdomstolen att eftersom det i det aktuella fallet förelåg en rätt till domstolsprövning enligt Europakonventionen skulle allmän förvaltningsdomstol vara behörig att pröva ett överklagande av Riksidrottsförbundets beslut, trots att de aktuella föreskrifterna inte hänvisade till bestämmelserna om överklagande i förvaltningslagen (2017:900). von Essen framhöll att HFD 2019 ref. 43 hade inneburit en viss förskjutning av kompetens från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol och diskuterade huruvida denna förskjutning var positiv eller negativ. Han lyfte därvid fram de fördelar för den enskilde som förvaltningsprocessen för med sig, däribland att förvaltningsprocessen är indispositiv, processen kan leda till att det överklagade beslutet upphävs, ändras eller ersätts med ett nytt, samt att den enskilde i grunden kan föra sin process själv och inte riskerar något kostnadsansvar. Avslutningsvis pekade von Essen på vissa kvarvarande problem avseende kompetensfördelningen, bland annat mot bakgrund av att Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2020 ref. 14 och HFD 2021 ref. 8 hade förklarat att det saknades skäl att tillåta prövning i allmän förvaltningsdomstol när det fanns möjlighet att erhålla domstolsprövning i allmän domstol. von Essen diskuterade även den nya regleringen i utsökningsbalken, enligt vilken förvaltningsmyndigheters beslut blir direkt verkställbara förutsatt att beslutet innefattar betalningsskyldighet och får överklagas i annan ordning än den som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), se 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken.p. 9 · s. 396

Reflektioner kring biotopskydd, legalitetsprincipen, äganderätt, skadestånd, kompetensfördelning och besluts överklagbarhet1 hänvisning

Wiweka Warnling Conradson · FVR 2025 s. 541–564 · 1 ställe

saknar författningsstöd? Vad innebär egentligen legalitetsprincipen? Det finns många skogsägare som berörs av tidigare registreringar och som kan vilja få upprättelse genom skadestånd. Problematiken begränsas f.ö. inte till skogsägare och miljörätt, utan den sträcker sig långt längre än så. Den gamla frågan om rätt till domstolsprövning enligt artikel 6 i Europakonventionen gör sig gällande liksom den om kompetensfördelning mellan våra domstolar och hur vi bäst hanterar icke hållbara överklagandeförbud: Är det allmän förvaltningsdomstol eller allmän domstol som ska tillhandahålla erforderlig domstolsprövning? Som professor emerita i offentlig rätt anser jag att förvaltningsbeslut normalt ska kunna överprövas i allmän förvaltningsdomstol genom förvaltningsb esvär. Om ”ribban” för överklagbarhet läggs högt, så kan denna möjlighet till domstolsprövning komma att begränsas. Makarna B ville genom sitt överklagande åstadkomma att Skogsstyrelsens registreringar skulle undanr öjas. Visst kan en talan väckas mot staten i allmän domstol, vilket kan vara ett tillräckligt ”effektivt rättsmedel” (artikel 13 i Europakonventionen). Men bör den enskilde verkligen inte kunna kräva mer än så ur ett rent rättss äkerhetsperspektiv? Förvaltningsdomstolarnas position har förstärkts genom europeiseringen av svensk rätt och den bör, anser jag, inte försvagas. Alltsedan de första fällande domarna i Europadomstolen på 1980-talet avseende kränkningar av artikel 6 i Europakonventionen (t.ex. Sporrong och Lönnroth och Tre Traktörer) har svensk rätt genomgått omfattande förändringar. Instansordningen har ändrats i många specialförfattningar, en allmän kompetensregel för förvaltningsrätten har tillkommit (40 § FL) liksom en rätt till domstolsprövning av regeringsbeslut genom rättsprövning. De allmänna domstolarna är sedan lång tid tillbaka involverade i förvaltningsbeslut, vilket har genererat diverse kompetensproblem att hantera. Problemen har vuxit genom europeiseringen av svensk rätt innebärande utökade krav på domstolsprövning. Vi har haft både positiva och negativa kompetenskonflikter, som i Stallknecht-fallet (NJA 1994 s. 657 och RÅ 1997 ref. 65), där ingendera av domstolarna ansåg sig vara behörig. HFD försökte lösa kompetensfrågan i HFD 2019 ref. 43, men det är svårt att greppa hela problematiken. Överklagandeförbud har vi gott om i svensk rätt och de kan leda till problem som i HFD 2020 ref. 14, om ersättning från en personskadeförsäkring. HFD fann att de allmänna förvaltningsdomstolarna inte var behöriga, utan en skadeståndstalan i allmän domstol anvisades som rättsmedel. Därmed ansågs den klagandes rätt till domstolsprövning vara tillgodosedd. Man kan bara hoppas att de allmänna domstolarna tar emot ”bollen” och anser sig ha kompetens att pröva saken.Problematiken i ett nötskal eller två eller tre … · p. 13 · s. 542

Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet*1 hänvisning

SvJTMARIA REFORS LEGGE · SvJT 2022 s. 627–640 · 1 ställe

Rogvall, Filippa, Här är skolan där alla elever bär skoluniform, Expressen, 2017, www.expressen.se, hämtad 2022-03-10. Se bl.a. Bull, Thomas, Mötes- och demonstrationsfriheten: en statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA, Iustus, 1997, s. 369 ff. och 377 f.; Ruotsi, Mikael, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt: den grundläggande tryck- och yttrandefriheten och dess relation till Europakonventionen, EU-rätten och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Iustus, 2020, s. 48 och Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB?, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2005, s. 301–328. 7 Persson, Vilhelm, Skolkläder och yttrandefrihet, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2009. 8 Enkvist, Victoria, Ordningsregler i skolan, Hans Eklund, Lotta Lerwall och AnnaSara Lind (red.), Vänbok till Sverker Scheutz: Om rätt och att undervisa rätt, Iustus, 2020, s. 126. 9 T.ex. menade Lagrådet att det inte var lämpligt att införa bestämmelser i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och skollagen (2010:800) som skulle innebära att offentlighetsprincipen skulle gälla i fristående skolor då Lagrådet ansåg att det var oklart hur en utvidgad offentlighetsprincip skulle inverka på bl.a. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden. Se Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-21. Se bl.a. Lerwall, Lotta, Fristående skolor och regeringsformen — om innebörden av ”det allmänna”, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2013, s. 280 och Warnling Conradson, Wiweka, Sandström, Lena och Ahlenius, Henrik, Lärare & elev, u. 3, Norstedts juridik, 2020, s. 104–105. Denna typ av problematik diskuteras även i von Essen, Ulrik, Kompetensfördelning mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol, FT, 2021, s. 413 ff. med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2019 ref. 43. Se även Warnling Conradson, Wiweka, Rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut — en tämligen komplicerad historia. Reflektioner kring HFD 2019 ref. 43, FT, 2020, s. 493 ff. och Örnberg, Åsa, HFD 2019 ref. 43. Privatisering av offentliga förvaltningsuppgifter. Reflektioner med anledning av frågan om förutsättningarna för att ett privaträttsligt subjekts beslut ska kunna prövas av allmän förvaltningsdomstol, FT, 2020, s. 169 ff. 11 Örnberg, Åsa, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, Jure, 2014, s. 56 ff. 12 Örnberg, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, 2014, s. 56 ff. Jfr Lerwall, Fristående skolor och regeringsformen, 2013, s. 280 13 ’Tweenagers’ eller ’tweens’ är barn i åldrarna 7–11 år. Se bl.a. Boden, Sharon, Dedicated followers of fashion? The influence of popular culture on children’s social identities, Media, Culture & Society, 2006, s. 291. 14 Balet, Catherine, Identity: Dress Codes In European Schools, Steidl Gottingen, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. 15 Balet, Identity, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. Cassidy, Tracy och van Schijndel, Hannah, Youth identity ownership from a fashion marketing perspective, Journal of Fashion Marketing and Management, 2011, s. 163– 177. 17 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 64. 18 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 64. 19 Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 369 ff. och 377 f. Se även Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 65 och Lagerqvist Veloz Roca, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB?, 2005, s. 301–328. 20 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 65–66. 21 Prop. 1973:90 s. 237-f. Se även prop. 1975/76:209 s. 141 f. och Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 48. 22 Prop. 1975/76:209 s. 141-f. och Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 48-49. Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 364 ff. och 377 f. och Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 24 Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 364 ff. och 377 f. och Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 25 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 26 Balet, Catherine, Identity: Dress Codes In European Schools, Steidl Gottingen, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. 27 Cassidy, Tracy och van Schijndel, Hannah, Youth identity ownership from a fashion marketing perspective, Journal of Fashion Marketing and Management, 2011, s. 163– 177. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59. 29 NJA 1996 s. 577. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 30 Jfr Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49–52. Se även Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997 och Cameron, Ian, Vad är en begränsning av en rättighet?, Karin Åhman (red.), Regeringsformen 40 år: 1974– 2014, iUSTUS, 2014. 31 NJA 1996 s. 577. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 32 I uppskruvade debatter på b.la. Twitter eller på dags- och kvällspressens debattsidor/kommentarsfält görs ibland uttalanden i stil med ”tänk om ett barn kommer till skolan med en kjol som visar halva skinkorna? Omfattas det också av yttrandefriheten?” eller ”om barns kläder omfattas av yttrandefriheten kan ju barnen dyka upp nakna i skolan!” i syfte att argumentera för tillåtligheten/nödvändigheten för skolor att reglera elevernas kläder genom sina ordningsregler. 33 Prop. 2009/10:165, s. 674. 34 Prop. 2009/10:165, s. 322. Prop. 2009/10:165, s. 323. 36 Prop. 2009/10:165, s. 319 ff. 37 Prop. 2009/10:165, s. 319 ff. 38 Prop. 2009/10:165, s. 323. 39 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 40 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. 41 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. Prop. 1973:90 s. 203 och prop. 1975/76:112 s. 66. 43 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. Se även Holmberg, Erik, Stjernquist, Nils, Isberg, Magnus, Eliason, Marianne och Regner, Göran, Grundlagarna, u. 3, Norstedts Juridik, 2012, s. 316. 44 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164 och Holmberg, m.fl., Grundlagarna, 2012, s. 316. 45 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. Jfr Holmberg, m.fl., Grundlagarna, 2012, s. 317. 46 Bull, Thomas och Sterzel, Fredrik, Regeringsformen — en kommentar, Studentlitteratur, 2019, s. 195, 198 och 206. Se även Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. 48 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. 49 Jfr Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49. Se dock argumentationen i Bull, Thomas, Mötes- och demonstrationsfriheten: en statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA, Iustus, 1997 (ak. avh.), s. 485–488. Se även Petrén, Gustaf och Ragnemalm, Hans, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, u. 12, Liber, 1980, s. 77. Prop. 1975/76:209, Om ändring i regeringsformen, s. 142. 51 Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49. 52 Jfr diskussionen i JO 2010/11 s. 509 och JO 2022-02-15 Dnr 413–2020. BN and SN v Sweden, App No 17678/91.fotnot 5 · s. 627