Jfr nedan om Unibet II NJA 2007 s. 718.
Hänvisas från p. 6 (s. 367)
6.I norsk rätt lyfts uttryckligen fram att hypotetiska och framtida anspråk som utgångspunkt inte kan prövas. Att det inte ska vara möjligt att väcka talan om ”framtida möjligheter” förstås i första hand som en fråga om aktualitet. Både rettskrav och aktualitet rymmer med andra ord aspekter som kan knytas till talans konkretion. Trots att ett aktualitetsrekvisit saknas i den svenska rätten återfinns liknande överväganden i svensk doktrin och rättspraxis, där en utgångspunkt är att fastställelsetalan ska ha betydelse för det aktuella rättsl äget. Boman har framhållit att det i och för sig inte behöver innebära att fastställelseyrkandet som sådant behöver avse något i närvarande tid, utan att det är ”tillräckligt, att det som skall fastställas har prejudiciell betydelse för en uppkommen eller latent tvist i nuläget”. Särskilt när en talan rör framtida förhållanden, ligger det i sakens natur att åberopade rättsfakta ofta inte kan förutses med samma säkerhet och därmed inte fullt ut konkretiseras i samma grad som redan inträffade omständigheter. Därmed kan kravet på att talan omfattar konkreta rättsfakta knutna till viss rättsföljd också sägas rymma en tidslig dimension, som i och för sig är än mer framträdande i norsk rätt, genom att talans aktualitet där mer uttryckligen prövas. Jag ska återkomma till tillämpningen av aktualitetskravet nedan. Redan nu kan emellertid nämnas att det i norsk rättspraxis finns fall gällande tillåtligheten av en fastställelsetalan som avser framtida förhållanden, vilka förefaller sakna motsvarighet i Sverige. När en sådan talan i Norge bedömts gälla förhållanden som inte med en ganska hög grad av säkerhet bedöms ska komma att inträffa, har talan avvisats som hypotetisk och alltför abstrakt.s. 367