Budskapet av Royal NJA 2008 s. 392 är att god eller ond tro inte är en faktor vid bedömningen av om rätt till avkastningsränta föreligger enligt 2 § andra stycket räntelagen. Men bestämmelsen är endast analogiskt tillämplig vid återbetalning till följd av rättsgrundsavsaknad, vilket öppnar upp för ett visst utrymme för andra bedömningar, vilket HD på ett försiktigt sätt har konstaterat i NJA 2016 s. 799 p. 15.
Hänvisas från p. 7 (s. 438)
7.Till skillnad från ogiltighetsperspektivet följer inte av äganderättsperspektivet att en överföring ska vara oåterkallelig bara för att betalaren har betalat i vetskap om att hen inte haft en skuld till betalaren eller varit likgiltig i frågan. Det innefattar även betalningar till följd av osedliga avtal. Även om misstagssituationen alltjämt ohotat är det viktigaste typfallet, så är misstag varken en tillräcklig eller nödvändig betingelse för återkravsrätt. Så länge det inte finns någon rättsgrund för mottagaren att behålla pengarna spelar det i princip ingen roll att betalaren avsiktligt har fört över pengarna. En avsiktlig besittningsöverföring är inte detsamma som en gåva av det överförda, och en principiell återkravsrätt föreligger, låt vara att utfallet i det konkreta fallet i praktiken ofta kommer att dikteras av hur bevisbördan är placerad. Men visst kan det ifrågasättas om den som avsiktligen överför pengar till annan i vetskap om att det inte finns en betalningsförpliktelse bör kunna utnyttja mottagaren som ett slags depåkonto där betalaren har fri lyftningsrätt och eventuell rätt till legal avkastningsränta från betalningsdagen. Vad ska det vara bra för? En lösning skulle kanske kunna vara att gåvoavsikt presumeras föreligga ifall mottagaren förmår bevisa att betalaren har gjort överföringen i vetskap om att betalningsskyldighet saknades. En annan lösning är att betalarens insikt beaktas till mottagarens fördel vid den godtrosbedömning som ska göras inom ramen för en prövning enligt läran om condictio indebiti, alternativt – om godtrosbedömningen redan av andra skäl fallit ut till mottagarens fördel – vid den avslutande övergripande intresseavvägningen. Ett ytterligare, men kanske något krystat, alternativ är att betalaren genom den avsiktliga överföringen betraktas ha övergett medlen och att mottagaren anses ha förvärvat äganderätt till denna res derelicta genom ockupation.s. 438