1.I svensk praxis utgick man som sagt länge från ordalydelsen. I den tyska BGB från 1896 stadgas i § 133 att vid tolkning av en avsiktsförklaring är det partsviljan och inte en bokstavstolkning som ska följas. Tidigare, i den franska Code Civil från 1803, hade stadgats att det är den gemensamma partsviljan som ska ges prioritet framför bokstavstolkningen. Adlercreutz konstaterar att avtalstolkning inte var särskilt uppmärksammad inom rättsvetenskapen innan 1800-talets senare del och att tendenserna att lita till mera subjektiva eller objektiva tolkningshjälpmedel därefter har varit varierande. Vad man torde kunna konstatera är, att partsviljan kan ha stor betydelse i fall där objektet angivits otydligt, felaktigt eller ofullständigt.s. 383
2.För tolkning av avtal måste ofta beaktas vad som framkommit vid förhandlingarna, även om avtalets lydelse enligt Vahlén får en särskild betydelse vid fastighetsöverlåtelser. Det som framkommit vid förhandlingarna torde vara parternas intentioner, deras egentliga önskemål eller syfte med avtalet, med andra ord partsviljan. Partsviljan kan sägas styra avtalstolkningen, även om denna motsäger en allmänt vedertagen tolkning av avtalets ordalydelse, vilket uttrycks av den romerska principen ”falsa demonstratio non nocet”. Principen falsa demonstratio non nocet innebär att i de fall det går att visa att partsavsikten varit annan än den som kommit till uttryck i kontraktet ska detta bestämmas till det innehåll som överensstämmer med den bakomliggande partsavsikten.s. 383
3.I fallet Kartskissen NJA 1986 s. 366, där en fastighetsägare sålde ett torp med tillhörande mark till den familj som tidigare hyrt torpet som sommarstuga, uppkom tvist om vilken mark som ingick i överlåtelsen och om innebörden av ”rätt till väg” på säljarens mark skulle tolkas som rätten att använda en befintlig väg. Till överlåtelsen hade fogats en karta och då säljaren inte mot kartans utmärkta område kunnat visa en gemensam partsavsikt rörande ett mindre område än det utmärkta, ansågs det överlåtna området vara det område som utmärkts på kartan. I andra sammanhang, som vid avsöndringar, har partsviljan fått företräde framför häremot stridande kartor.s. 383
4.Högsta domstolen uttalar i NJA 2016 s. 689 att avtalstolkning i första hand syftar till att utröna vad parterna gemensamt har avsett med avtalet, den gemensamma partsviljan. Nedan följer ett par exempel på hur partsviljan har tillämpats vid tolkning av avtal om fastighetsöverlåtelse.s. 384