När vi använder begreppet insolvensrätt avser vi också rekonstruktionsrätt, trots att inledandegrunden för företagsrekonstruktion i strikt bemärkelse inte är insolvens, utan illikviditet eller risk för insolvens, se 2 kap. 10 § lagen om företagsrekonstruktion. Detta bruk av insolvensbegreppet är vanligt. Se exempelvis Mellqvist & Welamson, Konkurs, 13 uppl., 2022, som har undertiteln Och annan insolvensrätt. I monografin behandlas företagsrekonstruktion. Även HD har anammat den något mer vidsträckta betydelsen av begreppet insolvensrätt: ”Genom lagen om företagsrekonstruktion infördes ett nytt insolvensrättsligt förfarande.”, NJA 2019 s. 731, HD p. 23.
Hänvisas från p. 4 (s. 315)
1.När två olika rättsområden möts uppstår ofta svåra frågor. Det beror inte minst på att två uppsättningar med argument, begrepp, principer, normer och system aktualiseras samtidigt. Tidigare har vi studerat frågor i gränslandet mellan mervärdesskatterätten och konkursrätten. Vi fortsätter nu på den inslagna vägen. I denna artikel är mervärdesskatterätten och rekonstruktionsrätten i blickfånget, då mervärdeskattefordrans status i företagsrekonstruktion undersöks.s. 314
2.Den 1 augusti 2022 infördes en ny lag om företagsrekonstruktion. Tanken är att den ska leda till ett mer effektivt och ändamålsenligt rekonstruktionsförfarande. Lagstiftaren har särskilt betonat att det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp med att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig. Ofta kommer en central del av rekonstruktionen bestå i en skulduppgörelse. Uppgörelsen svarar mot det offentliga ackordet enligt den gamla lagen om företagsrekonstruktion. I skulduppgörelsen kommer vissa fordringar att sättas ned. Det gäller som huvudregel de fordringar som har uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Den centrala frågan för om fordran ska sättas ned blir därmed om fordran har uppkommit före eller efter beslutet om företagsrekonstruktion (den kritiska tidpunkten).s. 314
3.Vad gäller mervärdesskattefordrans uppkomst såvitt avser företagsrekonstruktion har Skatteverket kommit med flera nya ställningstagande som, om de tas för gott, medför att skulduppgörelser kan bli upp till 60 procent dyrare. Praktiskt verksamma rekonstruktörer har sagt att detta i praktiken omöjliggör företagsrekonstruktioner i många fall. Lagstiftarens ambitioner riskerar alltså att gå om intet om ställningstagandet får vägleda rättstillämpningen.s. 315
4.På senare år har det skett en rättsutveckling i frågan om mervärdesskattefordrans status i rekonstruktion på framför allt två sätt: För det första har det kommit praxis från EU-domstolen som förändrat hur vi ska klassificera det offentliga ackordet mervärdesskatterättsligt, vilket har gjort tidigare texter om frågan delvis inaktuella. Denna nya domstolspraxis får också implikationer avseende hur vi ska klassificera skulduppgörelsen. För det andra har det skett en rättsutveckling beträffande hur vi ska avgöra frågor om fordrans uppkomst. Tidigare var det vanligt att utgå från fordringstypen, vilket skulle göra frågan om mervärdesskattefordrans uppkomst till en mervärdesskatterättslig fråga. Numera har i stället HD och HFD framför allt utgått från den bestämmelse som ska tillämpas i det enskilda fallet. Det gör att den här aktuella frågan blir en insolvensrättslig fråga. Det skapar i sin tur en motsättning mellan olika rättskällor när det gäller statusfrågan.s. 315
5.Syftet med artikeln är att undersöka mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion. För att uppnå syftet kommer vi att studera vilka frågor som blir avgörande för denna status, hur bedömningen av frågorna ska ske samt ge potentiella svar på desamma. Vi har valt att begränsa undersökningen till mervärdesskattefordringar som uppkommer vid försäljning av varor och tjänster samt vid justering av tidigare gjorda avdrag som föranleds av nedsättning av beskattningsunderlaget. Det handlar alltså om fordringar som både rör ej inbetald utgående mervärdesskatt och återbetalning av tidigare avdragen ingående skatt. Genom att studera dessa situationer är vår avsikt att kunna ge en övergripande bild av de rättsliga frågor som aktualiseras, vilket förhoppningsvis gör det möjligt att dra generaliserbara slutsatser.s. 316
6.För att besvara vårt syfte har vi valt att använda samma angreppssätt som i vår tidigare artikel om mervärdesskattefordrans status i konkurs, nämligen att låta undersökningen drivas framåt genom att lyfta och analysera ett antal exempel. Våra exempel kan sägas spegla situationer som både från ett rekonstruktionsoch ett mervärdesskatterättsligt perspektiv är praktiskt viktiga och dessutom ofta svårbedömda.s. 316
7.Eftersom den svenska mervärdesskattelagen (ML) bygger på mervärdesskattedirektivet, men till viss del innehåller en annan systematik och terminologi, använder vi såväl den svenska lagen som direktivet i vår undersökning. I artikeln kommer vi dock att bruka de begrepp som förekommer i direktivet i stället för mervärdesskattelagens terminologi. Denna begreppsanvändning motiveras av att det som framgår av EU-rätten får anses ge uttryck för gällande rätt även på nationell nivå, så länge som medlemsstaterna inte har medgivits valfrihet i en specifik fråga. Ett ytterligare skäl till att inte lägga allt för stort fokus på den svenska lagen är att ett reformarbete pågår i syfte att lagen bättre ska spegla direktivet. Ett undantag från detta är att vi använder de svenska begreppen ”nedsättning av priset i efterhand” och ”kundförlust” när det gäller nedsättning av beskattningsunderlaget. Detta begreppspar underlättar beskrivningen av reglerna och mervärdesskattedirektivet saknar motsvarande distinktion.s. 316
8.Vi kommer inledningsvis att ge en rekonstruktionsrättslig bakgrund med utgångspunkt i den nya lagen om företagsrekonstruktion, och då särskilt lägga fokus på skulduppgörelsen. Därefter ges en mervärdesskatterättslig bakgrund, i vilken vi framför allt behandlar tidpunkten för när mervärdesskatt ska betalas till staten. Dessutom diskuterar vi hur bedömningen av statusfrågan i rekonstruktion ska göras mot bakgrund av HD:s och HFD:s allmänna uttalanden i dessa delar. Därpå följer studien av statusfrågan, i vilken vi inleder med fordringar som uppkommer på grund av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster. Efter detta undersöks statusfrågan med anledning av justering av tidigare gjorda avdrag. Avslutningsvis presenteras och problematiseras de väsentligaste slutsatserna från studien.s. 316