Flodgren, JT 2019–20 s. 3–24 (4). Där möter man i NJA 2015 s. 98 (Det felparkerade fordonsvraket) frågan om den ”som är registrerad ägare av ett fordon är ansvarig för kontrollavgift som tas ut på grund av olovlig parkering, även om någon annan ägde bilen vid den tidpunkt då parkeringen skedde.” HD konstaterade med stöd i lagstiftningens konstruktion att man som nybliven ägare ansvarar för en felparkering som skedde samma dygn, dvs. också innan man ens blivit registrerad ägare.48 Administrativ enkelhet lyftes fram som en motivering för reglernas konstruktion – och HD överlämnade en eventuell ändring av eftergiftsregleringen till lagstiftaren.49 Man kan kanske tycka att regleringen är en aning fyrkantig med tanke på med vilken precision man idag kan fastställa en transaktion på exempelvis börsen. I NJA 2019 s. 480 (Den ofrivillige bilägaren) möter vi inte endast personen KH som felaktigt har fått 119 bilar registrerade på sig, utan även säljaren av en av dessa bilar och som får den återregistrerad på sig själv med retroaktiv verkan och med påförda parkeringsböter. I utkanten figurerar även köparen som utgav sig för att vara KH och erlade full betalning. Frågan hos HD var om säljaren var betalningsansvarig för parkeringsböterna enligt 4 § felparkeringslagen. I behandlingen av felparkeringsreglerna lyfte HD avvägningen mellan rättssäkerheten och ”intresset av ett snabbt och smidigt förfarande”.50 Den inledande frågan och möjliga undantaget om säljaren frånhänts fordonet genom brott (4 § 1 st.) besvarades nekande av HD.51 Därefter handlade det om tolkningen av 4 § 2 st. 1 p. i lagen52 och ägaren i den mening som avses i bestämmelsen.53 Ägaren hade av effektivitetsskäl fått en särskild innebörd med typfallet äganderättsövergång genom ett förvärv i åtanke. Enligt HD väckte det frågan om regleringen, ”särskilt andra ledet i 4 § första stycket 1 lagen om felparkeringsavgift”54 lät sig ”tillämpas i alla sammanhang där ägarregistreringen bygger
Hänvisas från p. 20 (s. 293)
20.praxis och målvaktsproblematiken Nedanstående text inleds med en kort introduktion till rättsområdet och ägarhanteringen i HD-praxis (2.2) innan vi når fram till en grundläggande presentation av målvaktsproblematiken (2.3), som i sin tur har sin grund i en otydlighet i ägarförhållandena i och med att reglerna öppnar upp för dubbla ägare i form av en osynlig verklig ägare och en annan synlig ägare enligt vägtrafikregistret. Sistnämnde är målvakten. Fordonsrelaterade frågor berör många privatpersoner, inte endast rättsligt, utan kanske framförallt ekonomiskt. S.k. p-böter är något många kan relatera till som onödiga och irriterande extrautgifter. Rättsområdet felparkeringsrätt har fått en utförlig vetenskaplig behandling av Flodgren. Vi befinner oss enligt henne ”i gränslandet mellan straffrätt/offentlig rätt och civilrätt”. Ett rättsområde utan tydligt hemvist förbigås gärna, för samtidigt som det berör flera är ingen direkt ansvarig för det. Och att det i normalfallet i tillägg inte handlar om stora pengar, något nytt och trendigt eller något behjärtansvärt och skyddsvärt ökar typiskt sett inte heller intresset. Nåväl, den kunskapsbristen har Flodgren botat.s. 293