Se vid sidan av uttalandena i prop. 2021/22:239 (Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter) s. 16 exempelvis uttalandena i prop. 2018/19:33 (Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet) s. 165: ”Den registrerade fordonsägaren är bl.a. skattskyldig för fordonsskatt enligt 2 kap. 4 § vägtrafikskattelagen och trängselskatt enligt 8 § lagen om trängselskatt. Som ytterligare exempel kan nämnas att betalningsansvaret för felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgifter åvilar den som äger det felparkerade fordonet vid tiden för överträdelsen. Vidare är den registrerade fordonsägaren skyldig att fullgöra försäkringsplikten i fråga om trafikförsäkring för ett motordrivet fordon enligt trafikskadelagen (1975:1410).” Uttalandet strax innan i propositionen att ”[e]nligt praxis presumeras den registrerade fordonsägaren också vara fordonets verklige ägare” kan väl sägas ha viss bäring på godtrosförvärvsfallet, men inte avseende borgenärsskyddsfallet, se NJA 2019 s. 765 I–III. En sådan presumtion yttrades dock i RH 2015:24. Målet handlade om kostnadsansvar enligt flyttningslagen. Om presumtionsfrågan och nyare rättspraxis, se även Ds 2020:20 (Översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m.) s. 70 ff.
Hänvisas från p. 7 (s. 287)
Se vid sidan av uttalandena i prop. 2021/22:239 (Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter) s. 16 exempelvis uttalandena i prop. 2018/19:33 (Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet) s. 165: ”Den registrerade fordonsägaren är bl.a. skattskyldig för fordonsskatt enligt 2 kap. 4 § vägtrafikskattelagen och trängselskatt enligt 8 § lagen om trängselskatt. Som ytterligare exempel kan nämnas att betalningsansvaret för felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgifter åvilar den som äger det felparkerade fordonet vid tiden för överträdelsen. Vidare är den registrerade fordonsägaren skyldig att fullgöra försäkringsplikten i fråga om trafikförsäkring för ett motordrivet fordon enligt trafikskadelagen (1975:1410).” Uttalandet strax innan i propositionen att ”[e]nligt praxis presumeras den registrerade fordonsägaren också vara fordonets verklige ägare” kan väl sägas ha viss bäring på godtrosförvärvsfallet, men inte avseende borgenärsskyddsfallet, se NJA 2019 s. 765 I–III. En sådan presumtion yttrades dock i RH 2015:24. Målet handlade om kostnadsansvar enligt flyttningslagen. Om presumtionsfrågan och nyare rättspraxis, se även Ds 2020:20 (Översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m.) s. 70 ff.s. 288