1 · Inledning

1.Följande bidrag handlar om äganderätt, målvaktsproblematik och exekutionsrättsliga utmaningar. Inkörsporten till temat var NJA 2018 s. 913 (Den flyttade bilen). I målet hade en överlåtelse av ett fordon med tillhörande rådighetsavskärande ägt rum. Dagen efter överlåtelsen flyttades fordonet p.g.a. säljarens förfallna och obetalda felparkeringsskulder. Tvist uppstod mellan köparen och parkeringsbolaget som hade flyttat fordonet. Ostridigt i målet var att säljaren vid flyttningen fortfarande var registrerad som ägare av fordonet samtidigt som köparen var verklig ägare. För HD blev frågan vem som avsågs med ordet ägare i den då tämligen nya 2 a § flyttningslagen. Avsågs ”fordonets verkliga ägare eller den som var registrerad som ägare i vägtrafikregistret den dag som fordonet flyttades, oavsett vem som senare registrerats som ägare den dagen?”s. 285

2.Ämnesmässigt kan bidraget tyckas vara smalt och endast handla om fordonsjuridik – i tillägg en liten del av den: målvaktsjuridiken eller snarare målvakts­ problematiken. Målet illustrerar att flera möjliga ägare kan skapa problem. Den rättsliga grunden till målvaktsproblematiken är just flera möjliga ägare: en verklig ägare och en registrerad ägare.s. 286

3.Frågan om indrivning av skulder är en tydlig del av målvaktsproblematiken. Exekutionsrätten med de tillhörande sak- och äganderättsliga aspekterna hör följaktligen hit. UB och KonkL är centrala lagar. På fordonsjuridikens område handlar det delvis om mindre bekanta författningar än så, och även om författningar och ändringar med anledning av just målvaktsproblematiken. Vidare finns målvaktsrelaterad exekutionsrättslig lagstiftning av tydlig sui generisnatur: den är en nyskapelse för fordonsområdet och går uttryckligen på tvärs mot de sak- och exekutionsrättsliga grunderna avseende äganderätten. Lagstiftningen kan därför även sägas vara tydligt kontraintuitiv.s. 286

4.Mötet mellan fordonsjuridikens målvaktsproblematik och exekutionsrätten har knappt uppmärksammats i litteraturen. Mot den bakgrunden skulle man kunna säga att vi befinner oss i exekutionsrättens periferi eller tala om specialspecialprocessrätt. Vissa ändringar träder i kraft den 1 januari 2023. Andra ändringsförslag har ännu inte nått så långt, men åtskilliga av dessa lär snart bli verklighet. Att äga något kan ha betydelse på många olika sätt. På ett personligt plan kan ägandet vara en statusmarkör eller en del av den egna identiteten. Man är exempelvis häst-, båt-, bil- eller motorcykelägare. Sakrättaren tänker kanske på ägandet och egendomen som en del av den potentielle gäldenärens förmögenhet, eller förpliktelseunderlaget med Hesslers ord. Man kan även tänka i termer av ägarens positiva och negativa befogenheter, dvs. å ena sidan vad ägaren får göra med sin egendom och å andra sidan ägarens skydd mot andra avseende egendomen. Men själva äganderätten kan även innebära ansvar och förpliktelser. Och då upphör det positiva med ägandet för vissa.s. 286

5.För viss egendom förs register. Sedan sent 1800-tal gäller det för fastigheter. Enligt tidigare regler och även enligt den nu gällande JB uppnår en förvärvare visserligen borgenärsskydd (och blir ägare) redan genom det skriftliga avtalet; däremot är vissa rättsverkningar kopplade till lagfartsansökan och inskrivning i fastighetsregistret. Det handlar främst om omsättningsskyddsfrågor, dvs. skydd mot senare förvärvare, mot överlåtarens pantsättning efter överlåtelsen, men även om hävd – och i tillägg handlar det även om exekutionsrättsliga frågor. Förvärvaren är inte endast skyldig att söka inskrivning av sitt förvärv enligt 20:1 JB, utan har som visats även andra rättsliga incitament att göra det. I fastighetsfallet är registreringen knuten till egendom som är lätt att finna. Fastigheter är – uttryckt på engelska – Immovables, inte Movables.s. 287

6.Detta gäller även för finansiella instrument. Det som tidigare representerades av fysiska värdepapper (aktiebrev t.ex.) är numera s.k. dematerialiserade tillgångar. Sakrättsmomentet är registrering eller denuntiation.s. 287

7.Även för fordon finns ett register. De fordon som räknas upp i 5 § fordonsregistreringslagen måste som utgångspunkt vara registrerade i vägtrafikregistret för att få användas i trafik i Sverige. Även fordonets ägare ska registreras. Ägarregistreringen medför i sig knappt några positiva rättsverkningar för ägaren – det är inget sakrättsligt register med en slags konstitutiv verkan. Men registreringen kan ha betydelse i bevishänseende, t.ex. vid bedömningen av ett eventuellt godtrosförvärv. Framförallt är en hel del förpliktelser och ansvar förbundna med fordonsägandet och ofta sker kopplingen till den registrerade ägaren. Den kopplingen är administrativt enkel och främjar effektiviteten, men förutsätter att fordonsägarna är lydiga och gör rätt för sig. Att registerobjekten i högsta grad är Movables öppnar upp för oönskade, men samtidigt smidiga lösningar för den kreative med rymligt samvete. Något som har varit bristfälligt, men ändå har fungerat någorlunda, visar sig till slut innebära problem. Bidraget handlar om målvaktsproblematik och exekutionsrättsliga utmaningar och dessa frågor är inte endast kopplade till varandra utan i allra högsta grad även till äganderätten och möjligheten till olika ägare. Därför måste något sägas om sistnämnda, även om det i viss mån innebär att gå händelserna i förväg. Vi kommer att möta många olika ägare och distinktioner.s. 287

8.Vi kan inleda med det bekanta, nämligen den civilrättsliga/verkliga ägaren. I denna fråga finns ett par möjligheter till fördjupning (eller kaninhål), dels den mer komparativrättsligt färgade frågan om nordisk funktionalism vs. kontinental substantialism och dels den mer rättsfilosofiskt färgade frågan om rättigheters existens i Norden. Detta förbigås här. Med tanke på bidragets exekutions-, sakoch äganderättsliga fokus är det viktigt att här lyfta fram att i den verkliga ägarens äganderätt ingår sakrättsligt skydd och att objektet för äganderätten ingår i ägarens förmögenhet, eller förpliktelseunderlaget. Och det är i samband med den verkliga ägarens äganderätt man kan tala om positiva och negativa befogenheter. Vem som är ägare får därmed anses vara en sakrättslig fråga. Att äganderätten upplevs som svårfångad av många – begreppsrelativitet är ett ord i sammanhanget, funktionalism eller rättsrealism är andra – kan inte förnekas, men det nu anförda torde överensstämma med HD:s tal om ”äganderätt i vanlig mening” i NJA 1993 s. 324. Det sakrättsliga skyddet hör hit och att egendomen utgör den verkliga ägarens förpliktelseunderlag hör hit. I en utomstående besittares konkurs eller vid utmätning har den verkliga ägaren separationsrätt och i den omvända situationen ska den verkliga ägarens förpliktelseunderlag kunna tas i anspråk av borgenärerna.s. 289

9.Vid sidan av den verkliga ägaren har vi den registrerade ägaren. För fordon finns som påpekats ett register, vägtrafikregistret, och vid ett förvärv ska den nya ägaren registreras. Någon egentlig kontroll sker inte och registret har inte ambitionen att ange den verkliga ägaren. Ansvar och förpliktelser är ofta kopplade till den registrerade ägaren. I ägarregistreringsreglerna finns även en möjlighet till retroaktiv ägarregistrering, den s.k. tiodagarsregeln. Ägarterminologin kan skapa felaktiga associationer här. I de fall den verkliga ägaren och den registrerade ägaren är samma person, vilket normalt är fallet, är det inget problem.s. 289

10.Man kan säga att vi har dubbla ägare – och samtidigt en osynlig och en synlig ägare. Genom att den verkliga ägaren och den registrerade ägaren kan vara två olika personer och den förstnämnde är osynlig samtidigt som den sistnämnde är synlig har vi plötsligt även en fordonsmålvakt.s. 290

11.Vid sidan av dessa ägare kommer vi även kunna tala om en flyttningslags­ ägare, som är avsedd att gälla för bl.a. flyttningslagen. Med flyttningslagsägare avses den registrerade ägaren, men utan de generella reglernas retroaktivitetsmöjlighet.s. 290

12.Med ändringen i flyttningslagen kommer vi t.o.m. kunna tala om trippla ägare. Om ingripande och exekutiv försäljning av ett fordon sker mot någon som uttryckligen inte är verklig ägare, utan endast registrerad ägare (eller flyttningslagsägare) avseende skulder som denne är betalningsskyldig för, så får det anses vara ett tydligt avsteg från grundläggande sak- och exekutionsrättsliga principer. Den verkliga ägarens förpliktelseunderlag används för att betala skulder som formellt sett är någon annans, när denne egentligen borde ha varit separationsberättigad istället. Lagstiftningen är mot den bakgrunden tydligt kontraintuitiv. Frågan är vilka eller vilket redskap man kan använda sig av för att hantera de olika tänkbara kollisionerna.s. 290

13.Här bör man enligt min uppfattning skilja på i utgångspunkten två grundläggande olika intressesituationer: (1) förhållandet till den verkliga ägarens borgenärer och (2) situationer när den verkliga ägaren vill åtnjuta ägandets fördelar, men hitintills har varit osynlig genom att undvika att registrera sin äganderätt.s. 291

14.Beträffande (1), dvs. i förhållande till den verklige ägarens borgenärer bör de verkliga ägarförhållandena få genomslag. Här handlar det om borgenärernas intressen och de kan ju knappast lastas för den egna gäldenärens förehavanden. Förpliktelseunderlaget ska tjäna till att täcka deras fordringar. Beträffande (2) vill den verkliga ägaren åtnjuta ägandets fördelar, dvs. ägarens intressen. Ofta handlar det om äganderättens negativa befogenheter, dvs. skyddet mot tredje man. I den nyaste propositionen på området uttalas följande om målvaktssituationen och den verkliga ägaren:s. 291

15.”Det aktuella förslaget syftar till att förhindra att civilrättsliga ägare av målvaktsfordon kringgår regelverket, och på så sätt ger upphov till den aktuella problematiken med fordonsmålvakter.”s. 291

16.Uttalandet är lite obestämt, men det är samtidigt inte svårt att hålla med. Men vad ska man rent juridiskt göra med uttalandet? Man skulle kunna få uttalandet att rymmas under venire contra factum proprium; på svenska kanske man skulle kunna tala om läran om kontrafaktiskt handlande och eventuellt med tillägget ”för egen fördel”. Den verklige ägaren ska inte i strid med sitt tidigare handlande – nämligen att låta någon annan uppträda som ägare – kunna göra gällande eget skydd som ägare. Den argumentationen är inte heller främmande i svensk rätt i ägarsammanhang. Och den innebär samtidigt ett möjligt incitament för den verkliga ägaren att inte förbli osynlig. Även det är positivt. Med föreliggande bidrag kommer inte målvaktsproblematiken att lösas – för det krävs faktiska resurser och insatser. Syftet är istället att bidra med kunskap på området, framförallt genom att undersöka målvaktsproblematiken ur ett något annorlunda, men samtidigt mer generellt perspektiv med ett särskilt intresse för de exekutionsrättsliga frågorna och deras normala samband med den äganderättsliga frågan. Kreditköpares och leasetagares eventuella ägarstatus enligt de fordonsjuridiska författningarna behandlas inte – och detsamma gäller för barns eventuella ägande. Effektivitet och rättssäkerhet är två storheter som normalt placeras i motsatta vågskålar. Dessa aspekter får även ett visst uttryckligt beaktande här, men kan i jämförelse med andra bidrag framstå som underkommunicerade. Här är perspektivet ett annat och andra frågor hamnar då explicit i centrum.s. 291

17.Bidraget skrivs mot bakgrund av självklarheten att rättsregler i sig inte är självutförande, utan måste upprätthållas av olika myndigheter och att dessa myndigheter då även behöver de resurser som uppgiften kräver, både vad gäller personal och utrustning. Annars riskerar diskrepansen mellan författningarnas ordning (man kan kanske tala om ”law in books”) och verklighetens oordning (som då får sägas vara ”law in action”) att bli för stor. Det uppkomna problemet löses vidare inte genom ny lagstiftning om inte heller den upprätthålls. Målvaktsproblematiken är ett aktuellt exempel.s. 292

18.Några ord om dispositionen. I avsnitt 2 följer en inledande text om rättsområdet, ägarhanteringen i HD-praxis och målvaktsproblematiken. I avsnitt 3 blir det mer konkret och specifikt avseende den rättsliga kontexten. Där avhandlas reglerna om ägarregistrering, flyttning, den kontraintuitiva nyskapelsen ianspråktagandelagen, företrädesordningen för kostnader och skulder vid de olika förfarandena och avslutande sammanfattande kommentarer. Bidraget behandlar ett dynamiskt rättsområde med många ändringar och även pågående lagstiftningsärenden. Av den grunden är också framställningen dynamisk och skildrar något pågående istället för att försöka fånga en ögonblicksbild av gällande rätt. I avsnitt 4 riktas blicken mot de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023, främst ändringar i flyttningslagen. Där behandlas även pågående ärenden, nämligen frågan om att vägra registrera ägarbyte eller om att istället införa ett ägarbundet användningsförbud och förslag om ytterligare en nyskapelse, lag om omhändertagande av vissa fordon. Det avslutas med sammanfattande kommentarer. I avsnitt 5 följer en avslutande diskussion.s. 292

19.2. Kort om rättsområdet, ägarhanteringen i HD-s. 293

20.praxis och målvaktsproblematiken Nedanstående text inleds med en kort introduktion till rättsområdet och ägarhanteringen i HD-praxis (2.2) innan vi når fram till en grundläggande presentation av målvaktsproblematiken (2.3), som i sin tur har sin grund i en otydlighet i ägarförhållandena i och med att reglerna öppnar upp för dubbla ägare i form av en osynlig verklig ägare och en annan synlig ägare enligt vägtrafikregistret. Sistnämnde är målvakten. Fordonsrelaterade frågor berör många privatpersoner, inte endast rättsligt, utan kanske framförallt ekonomiskt. S.k. p-böter är något många kan relatera till som onödiga och irriterande extrautgifter. Rättsområdet felparkeringsrätt har fått en utförlig vetenskaplig behandling av Flodgren. Vi befinner oss enligt henne ”i gränslandet mellan straffrätt/offentlig rätt och civilrätt”. Ett rättsområde utan tydligt hemvist förbigås gärna, för samtidigt som det berör flera är ingen direkt ansvarig för det. Och att det i normalfallet i tillägg inte handlar om stora pengar, något nytt och trendigt eller något behjärtansvärt och skyddsvärt ökar typiskt sett inte heller intresset. Nåväl, den kunskapsbristen har Flodgren botat.s. 293

21.Vid sidan av Flodgrens bidrag kan rättspraxis vara en bra inkörsport till fordonsjuridiken. De nämnda domarna kan sägas ha vissa problem att fånga äganderätten och tycks befinna sig i en fordonsjuridisk sui generis-värld.s. 294

22.Även det inledningsvis behandlade målet NJA 2018 s. 913 hamnar i den fordonsjuridiska genren och här aktualiserades målvaktsproblematikens nya lagstiftning (2 a § flyttningslagen). Vem avsågs med ordet ägare? Detta mål är som påpekats inkörsporten till bidraget och förklarar tillsammans med 2015 och 2019 års mål förhoppningsvis även bidragets äganderättsliga perspektiv, även om det måste sägas att målen och framförallt lagstiftningen först väckte en mer allmän förundran över hanteringen av äganderättsfrågorna oberoende av de exekutionsrättsliga aspekterna.s. 295

23.2018 års mål rör sig i utkanterna av felparkeringsrätten. Om felparkeringsrätten genom p-boten med Flodgrens ord kan sägas handla om ”vardagslivets små förtretligheter” för den enskilde, så handlar föreliggande bidrag om ett annat slags problem, nämligen att vissa personer tämligen enkelt kan undkomma kostnader och ansvar, som det normala fordonsägandet är förenat med, genom användandet av en s.k. fordonsmålvakt. Det kräver, som påpekats, några ord om målvaktsproblematiken. För fordon finns ett register och där registreras vid sidan av fordonet även fordonets ägare. Det normala fordonsägandet är förenat med en hel del olika kostnader och skyldigheter och dessa kopplas inte sällan till ägarregistreringen. Som fordonsägare kan man tämligen enkelt undkomma dessa ägarförpliktelser genom användandet av en fordonsmålvakt, som följaktligen får agera registrerad ägare istället för fordonets verkliga ägare, det påpekade problemet med dubbla ägare.s. 295

24.Hos det stora fordonsägarkollektivet som gör rätt för sig genom att betala trängselskatt, fordonsskatt, infrastrukturavgift, p-böter, försäkring och besiktiga fordonet väcker det berättigade känslor av orättvisa när andra kan smita undan. Och detta kan givetvis påverka den allmänna betalningsmoralen. Att reglerna kan kringgås förhållandevis enkelt sticker givetvis i ögonen och får den gällande regleringen att framstå som naiv och skriven för en helt annan tid.s. 295

25.NJA 2018 s. 913 berör indirekt lagstiftarens ambition att komma till rätta med fordonsmålvaktsproblematiken. Många har nog en aning om vad som avses med en målvakt också utanför sportsammanhanget, även om en legaldefinition saknas. HD uttalade följande i det nu aktuella målet: Genom användandet av en målvakt placeras de ovan nämnda ägarförpliktelserna hos en person som genom att sakna utmätningsbara tillgångar också saknar ekonomisk förmåga (och även vilja) att uppfylla dem. Den verkliga ägaren förblir osynlig och undgår på detta sätt dessa förpliktelser – och det är också själva syftet med användandet av en fordonsmålvakt.s. 296

26.Till bilden hör inte sällan att den registrerade ägaren kan vara svår att nå och kanske t.o.m. bor utomlands, eller att det aktuella fordonet för det mesta sägs ha sålts och inte kan hittas när utmätning aktualiseras. Samordningsnummer och oklara identiteter är också en del av problematiken – och även att dessa fordon kan vara betydelsefulla hjälpmedel i kriminell verksamhet.s. 296

27.En viss minimikvantitet fordon är inte nödvändigtvis kopplad till målvaktsbeskrivningen, men man kan finna flera exempel där en enskild har haft över tusen bilar registrerade på sig och samtidigt saknat utmätningsbara tillgångar, vilket kan uppfattas som paradoxalt. Att målvakten får betalt för uppdraget torde inte heller vara ovanligt. Målvakterna befinner sig i ett slags parallellsamhälle, där de i princip är ekonomiskt och rättsligt immuna mot statens tvångsmedel; personalexekution och bysättning hör som bekant till historien.s. 296

28.Det är den nu nämnda målvaktsanvändningen som behandlas här. Men bevekelsegrunden kan även vara att man genom att låta en vän eller anhörig på en mindre ort vara registrerad ägare får en lägre försäkringspremie. Det är även tänkbart att den verkliga fordonsägaren inte vill skylta med sitt fordonsinnehav, kanske av säkerhets- eller imageskäl. Det kan exempelvis handla om s.k. greenwashing. Även om dessa fall också är tänkta att omfattas av den nya målvaktsrelaterade lagstiftningen, ligger fokus som påpekats på den inledningsvis presenterade målvaktsproblematiken.s. 296