Citat i kontext

Stycket

1.Det finns skäl att särskilt uppmärksamma den fråga som idag är särskilt kontroversiell inom den samiska fastighetsrätten. Enligt Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) har Girjas sameby i strid med 31 § RNL rätt att upplåta jakt- och fiskerätt, en bedömning vilken föranlett flera andra samebyar att föra talan mot staten om en motsvarande rättighet. Frågan om upplåtelserätten är kontroversiell och har medfört en delvis upprörd diskussion i massmedia. Den var ett väsentligt skäl att tillsätta Renmarkskommittén år 2021 och torde ha varit ett likaså väsentligt skäl att återkalla utredningsuppdraget år 2024, sedan kommittén tycktes vara inne på lösningar som utvidgade Girjasregeln till att gälla i flertalet samebyar. Kommitténs omfattande rättshistoriska undersökningar tydde på att rättsläget i varje fall i Norrbotten och Västerbotten i stort sett liknade läget i Girjas och därför motiverade liknande regler. (Se delbetänkandet SOU 2023:46.) Åtminstone för den borgerliga regeringen torde detta ha framstått som oacceptabelt och kan väntas så småningom leda till en ny utredning med nya direktiv. Det synes emellertid inte vara lätt att komma till ett väsentligen annorlunda resultat med en liknande metod som Renmarkskommittén använde. Renskötselrätten med dess åtföljande rättigheter är ju grundlagsskyddad, och en förändring går därför inte att genomföra med vanlig lagstiftning.s. 519