1.Vilka faktorer som ska vara avgörande i samband med avtalstolkning i allmänhet kan inte klart bestämmas utan måste besvaras i varje enskilt fall där helheten får bli avgörande, inte minst avtalets ordalydelse och systematik. Det är naturligt att samma utgångspunkt gäller vid tolkningen av upphandlade avtal — vilket däremot inte betyder att samma faktorer alltid kan tillmätas betydelse. Det kan vid tolkningen av ett upphandlat avtal också vara svårt att helt bortse från den indispositiva och i viss mån rigorösa reglering som omgärdar upphandlingsrätten och innebörden av de allmänna upphandlingsrättsliga principerna.s. 308
2.Vid avtalstolkning är ofta den gemensamma partsviljan en given utgångspunkt, men vid upphandlade avtal saknas oftast en gemensam partsvilja då såväl upphandlingsdokumenten som det efterföljande avtalet är ensidigt upprättade av den upphandlande myndigheten. Precis som vid tolkning av standardavtal samt vid avtal med ett stort antal parter är utrymmet för individuell förhandling av avtalsvillkor många gånger begränsat. Tolkningen av upphandlande avtal måste följaktligen kännetecknas av ett stort mått av objektivitet, där innebörden av ett omtvistat villkor bestäms utifrån hur det framstår för andra, primärt andra leverantörer. Hade det varit känt för andra leverantörer att ett visst villkor skulle ges en annan innebörd än den i avtalet beskrivna, hade det kunnat resultera i att de lämnat andra anbud, varmed utgången av upphandlingen hade kunnat bli en annan. Med bortseende från de undantagssituationer när ett förhandlat förfarande är tillåtet enligt upphandlingsreglerna torde det i allmänhet vara svårt att fastställa någon gemensam partsavsikt. Betydelsen av den gemensamma partsviljan måste därför i de allra flesta fallen anses vara begränsad vad gäller tolkningen av avtal som slutits efter ett upphandlingsförfarande. Avtalsinnehållet får då i stället fastställas med ledning av avtalets ordalydelse, avtalets ändamål och andra objektiva kriterier som följer av upphandlingsdokumenten, exempelvis förfrågningsunderlag och andra bilagor. Skulle ordalydelsen ge utrymme för olika tolkningar, liksom i de fall när ordalydelsen inte ger något besked alls, måste ledning sökas i andra faktorer, jfr NJA 2015 s. 741, p. 10–11, och NJA 2021 s. 643, p. 11.s. 308
3.Andra relevanta tolkningsdata kan vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor och bakgrunden till regleringen, dvs. villkorets syfte, avtalsföremålets natur och eventuellt parternas ställning. Vid tolkning av ett upphandlat avtal kan, utöver själva avtalstexten, därför innehållet i upphandlingsdokumenten bilda en viktig utgångspunkt. Om ordalydelsen inte ger något svar kan man behöva titta på de tvistiga momentens samband med övriga villkor, själva avtalsföremålets natur, om leveransen enligt avtalet fyller en förnuftig funktion och utgör en rimlig reglering mellan den upphandlande myndigheten och leverantören samt om de tvistiga momenten ingår eller om de inte ingår.s. 308
4.Vid en offentlig upphandling finns ofta ett visst mått av osäkerhet, i varierande grad beroende på varans, tjänstens eller entreprenadens karaktär. Det är därför naturligt att det vid en anbudsgivning dels föreligger ofullständig information om det som upphandlas både vad gäller kostnader och kvalitet, dels att det föreligger en asymmetrisk information om det som upphandlas, där olika parter har olika mycket kunskap. Skulle det emellertid vara så att den upphandlande myndigheten utnyttjar sitt kunskapsövertag avseende vilka behov som verksamheten har på ett sätt som underminerar förutsättningarna för ett upphandlat avtal kan den lojalitetsprincip som normalt följer mellan avtalsparter aktualiseras, se Hovrättens för Västra Sverige dom 2017-02-22 i mål nr T 5190-15.s. 309
5.På motsvarande sätt gäller att det även vid offentliga avtal kan bli aktuellt att låta en part som ensidigt utformat ett avtalsvillkor får bära risken för oklarheter i utformningen av villkoren, i synnerhet om avtalsvillkoren reglerar detaljer som inte behövde beröras i upphandlingsdokumenten. I Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2014-04-30 i mål nr T 536-13 var det de upphandlande myndigheterna som hade utformat förfrågningsunderlaget och avtalsvillkoren. Visserligen hade leverantören haft möjlighet att ställa frågor med anledning av oklarheter i upphandlingsdokumenten, men möjligheterna för leverantören att ha något inflytande ansågs trots allt ha varit begränsade. Med hänsyn härtill ansåg hovrätten att det låg närmast till hands att de upphandlande myndigheterna fick bära risken för oklarheter i utformningen av avtalsvillkoren. En sådan slutsats är rimlig då det faktiskt är den upphandlande myndigheten som bestämmer upphandlingsföremålet och de villkor som ska gälla för detta. Oklarhetsregeln kan därför bli aktuell att tillämpa vid tolkning av upphandlade avtal för det fall att inga andra tolkningsprinciper går att använda.s. 309
6.Högsta domstolens majoritet konstaterade i NJA 2021 s. 643 att det i de fall en leverantör slutit ett avtal efter ett upphandlingsförfarande och det inte finns några kontakter under anbudstiden mellan upphandlaren och potentiella anbudsgivare som kan belysa avtalsinnehållet kan avtalssituation vara sådan att det inte är relevant att försöka fastställa en gemensam partsavsikt. Ett sådant avtalsinnehåll får då i stället fastställas med ledning av ramavtalets ordalydelse och andra objektiva kriterier som exempelvis upphandlingsdokument och administrativa föreskrifter. Det ter sig därför som en rimlig slutsats att en tolkning och utfyllnad av ett ramavtal får utgå från en helhetsbedömning av avtalet och dess syfte efter beaktande av dess upphandlingsrättsliga sammanhang och att en tolkning bör harmoniera med avtalet i övrigt och även utgå från att avtalet ska fylla en förnuftig funktion och även utgöra en rimlig reglering av parternas intressen. En avtalstolkning bör alltså enligt majoriteten bygga på en rimlig balans mellan de olika intressena i avtalet, även om minoritetens uppfattning innehåller en generellt viktig minnesregel: centrala frågor bör regleras uttryckligen i ett avtal.s. 309
7.Vilken betydelse har då den bakomliggande regleringen som ligger till grund för den offentliga upphandlingen, inte minst den yttre ram som enligt upphandlingsrätten reglerar för hur mycket ett avtal får ändras innan det blir fråga om så väsentliga förändringar att upphandlingen måste göras om? Skulle ett avtal till sin karaktär vara utformat på ett sätt som medger att en tolkning leder till en väsentlig förändring i förhållande till vad andra leverantörer hade kunna förvänta sig kan det knappast vara ett ansvar för en domstol att genom en avtalstolkning rätta till det felet. Förutsättningarna för att komma tillrätta med sådana missförhållanden bör hållas separerade från avtalstolkningen och dessa rättsverkningar får i stället sökas i det upphandlingsrättsliga regelverket.s. 310