För en översiktlig beskrivning av de vanligaste rättskällorna i svensk rätt, se exempelvis Ramberg, Christina et. al. Rättskällor, 2 uppl., Stockholm, 2024. 1 0 HD:s lösning har kritiserats. Ett utförligt exempel på denna kritik utgör justitierådet Håstads skiljaktiga mening i samma NJA-fall. 1 1 För ytterligare analys av fallet, se t.ex. Ingvarsson, Torbjörn, Obehörig vinst (Fordringsrättsliga studier, nr 2), Stockholm, 2024, s. 107 f. 1 2 Jfr NJA 2016 s. 1074 där tingsrätten diskuterar relationen mellan solutio och condictio indebiti. 13 Se prop. 1993/94:130 s. 17 ff. 1 4 Jfr ovan om dikotomin enkla och svåra fall och olika definitioner av den. 15 Se Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Heuman, Lars och Pauli, Mikael, Rättegång — första häftet, 9 uppl., Stockholm, 2016, s. 105 ff. I löptext hänvisas till författarna med angivande av endast ”Ekelöf” eller ”författarna”. 1 6 Ekelöf, Rättegång — första häftet, s. 105 ff. 17 Ekelöf, Rättegång — första häftet, s. 106. 18 Se t.ex. Munck, Johan, Rättskällor förr och nu, Juridisk Publikation, Jubileumsnummer, 2014, s. 199–208, s. 199 och Strömholm, Stig, Lyles, Max och Valguarnera, Filippo, Rätt, rättskällor och rättstillämpning — en lärobok i allmän rättslära, 6 uppl., Stockholm, 2020, s. 480 ff. 19 Se t.ex. NJA 1995 s. 478 där HD talade om en ”analogisk utvidgning” av lagregeln och i NJA 2016 s. 799 om att ”tillämpningsområdet utvidgas” genom en analogisk tillämpning av lagregeln. 2 0 Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Göteborg, 1995, s. 341. 21 Peczenik, Vad är rätt?, s. 341. 22 Peczenik, Vad är rätt?, s. 341. 2 3 Peczenik, Vad är rätt?, s. 349. 24 Peczenik, Vad är rätt?, s. 349. 25 Strömholm m.fl., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 477. I löptext hänvisas till författarna med angivande av endast ”Strömholm” eller ”författarna”. 26 Strömholm m.fl., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 476 ff. 2 7 Jfr Heuman, Lars, Metoder för rättstillämpning och lagtolkning — generaliseringar, logik och argumentation, Stockholm, 2018, s. 159 där Heuman skriver att ett rekvisit modifierats, tillagts eller uteslutits. 28 Se även Heuman, Metoder för rättstillämpning och lagtolkning, s. 107. 2 9 Strömholm m.fl., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 480. 3 0 Hellner, Rättsteori, s. 74 f. 31 Hellner, Rättsteori, s. 110 f.
Hänvisas från p. 7 (s. 1012)
För en översiktlig beskrivning av de vanligaste rättskällorna i svensk rätt, se exempelvis Ramberg, Christina et. al. Rättskällor, 2 uppl., Stockholm, 2024. 1 0 HD:s lösning har kritiserats. Ett utförligt exempel på denna kritik utgör justitierådet Håstads skiljaktiga mening i samma NJA-fall. 1 1 För ytterligare analys av fallet, se t.ex. Ingvarsson, Torbjörn, Obehörig vinst (Fordringsrättsliga studier, nr 2), Stockholm, 2024, s. 107 f. 1 2 Jfr NJA 2016 s. 1074 där tingsrätten diskuterar relationen mellan solutio och condictio indebiti. 13 Se prop. 1993/94:130 s. 17 ff. 1 4 Jfr ovan om dikotomin enkla och svåra fall och olika definitioner av den. 15 Se Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Heuman, Lars och Pauli, Mikael, Rättegång — första häftet, 9 uppl., Stockholm, 2016, s. 105 ff. I löptext hänvisas till författarna med angivande av endast ”Ekelöf” eller ”författarna”. 1 6 Ekelöf, Rättegång — första häftet, s. 105 ff. 17 Ekelöf, Rättegång — första häftet, s. 106. 18 Se t.ex. Munck, Johan, Rättskällor förr och nu, Juridisk Publikation, Jubileumsnummer, 2014, s. 199–208, s. 199 och Strömholm, Stig, Lyles, Max och Valguarnera, Filippo, Rätt, rättskällor och rättstillämpning — en lärobok i allmän rättslära, 6 uppl., Stockholm, 2020, s. 480 ff. 19 Se t.ex. NJA 1995 s. 478 där HD talade om en ”analogisk utvidgning” av lagregeln och i NJA 2016 s. 799 om att ”tillämpningsområdet utvidgas” genom en analogisk tillämpning av lagregeln. 2 0 Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Göteborg, 1995, s. 341. 21 Peczenik, Vad är rätt?, s. 341. 22 Peczenik, Vad är rätt?, s. 341. 2 3 Peczenik, Vad är rätt?, s. 349. 24 Peczenik, Vad är rätt?, s. 349. 25 Strömholm m.fl., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 477. I löptext hänvisas till författarna med angivande av endast ”Strömholm” eller ”författarna”. 26 Strömholm m.fl., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 476 ff. 2 7 Jfr Heuman, Lars, Metoder för rättstillämpning och lagtolkning — generaliseringar, logik och argumentation, Stockholm, 2018, s. 159 där Heuman skriver att ett rekvisit modifierats, tillagts eller uteslutits. 28 Se även Heuman, Metoder för rättstillämpning och lagtolkning, s. 107. 2 9 Strömholm m.fl., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 480. 3 0 Hellner, Rättsteori, s. 74 f. 31 Hellner, Rättsteori, s. 110 f.s. 1012