Östberg, ’Om aktieägares lojalitetsplikt’, SvJT 2018, s. 265–303, på s. 291–295, Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’ i Company Law and SMEs, s. 140–144 och Werlauff, E., Selskabsmasken: loyalitetspligt og generalklausul i selskabsretten, GAD 1991, s. 25 f. Se även Högsta domstolens uttalande obiter dicta i NJA 2017 s. 981 p. 23. Högsta domstolen uttalade där: ”En särskild fråga är om denna fortsatta talerätt är beroende av att den strukna aktieägaren så snart han eller hon får reda på strykningen agerar på visst sätt, t.ex. uppmanar styrelsen att på nytt föra in honom eller henne i aktieboken. Vad som talar för det är framför allt att samarbetet inom ett bolag kan ställa krav på viss ömsesidig lojalitet och att det därför kan ankomma på aktieägare att gemensamt verka för att lösa konflikter dem emellan.” Den kontraktuellt grundade lojalitetsplikten mellan aktieägare diskuteras närmare i Del II av denna artikelserie, ’Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten — särskilt om minoritetsmissbruk’.
Hänvisas från p. 3 (s. 96)
3.I fåmansbolag är förhållandena annorlunda, då ägarna i sådana bolag ofta samarbetar nära och samarbetet förutsätter ett stort mått av förtroende, i likhet med vad som är fallet i personbolag. I fåmansbolag kan ägarna ha en lojalitetsplikt som har rent kontraktuell grund, antingen på grund av att de har ingått ett aktieägaravtal, eller på grund av ett nära samarbete. I de fall de har träffat en överenskommelse (muntligen, skriftligen eller konkludent) som utgör ett enkelt bolag har de vidare en lojalitetsplikt mot varandra på associationsrättslig grund. En mer omfattande lojalitetsplikt, motsvarande den som åligger bland annat styrelseledamöter, kan också föreligga i de fall aktieägaren agerar som en shadow director eller de facto director.s. 96