Rättsfall

NJA 2017 s. 981

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2017 s. 981

BibTeX

@misc{nja-2017-s-981,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2017 s. 981}},
  year         = {2017},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

10 hänvisningar i 5 artiklar · 10 stycken/fotnoter

Ett snävt aktiebolagsrättsligt perspektiv eller en bred utgångspunkt om likabehandling av lika fall?2 hänvisningar

Alexander Unnersjö · SvJT 2026 s. 1–6 · 2 ställen

När aktiebolagsrätt möter fordringsrätt: Högsta domstolens dom 14 november 2024, mål nr T 7245-23 De inlösta preferensaktierna1 hänvisning

Ingrid Arnesdotter, Jakob Heidbrink · SvJT 2025 s. 836–858 · 1 ställe

på utdelning är villkorad av den underliggande aktiens existens? 4.1 Majoritetens uppfattning Majoriteten tar avstamp i 4 kap. 37 § aktiebolagslagen. Bestämmelsen lyder i relevanta delar: En aktieägare får inte utöva de rättigheter gentemot bolaget som aktierna ger förrän han eller hon är införd i aktieboken. […]. Enligt majoriteten: utgår bestämmelsen ifrån en mera allmän princip om att den som vill göra gällande en aktierättighet måste stå med i aktieboken [och att detta även] kommer till uttryck i legitimationsreglerna i 39 och 41 §§, enligt vilka bolaget med befriande verkan i princip kan utbetala en aktieutdelning till den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken och antecknad i avstämningsregistret. Enligt Högsta domstolens majoritet är innebörden av 4 kap. 37 § aktiebolagslagen att alla ur aktierätten härflytande ekonomiska rättigheter är villkorade rättigheter och därför inte behöver infrias med mindre än att villkoret (att mottagaren är införd i aktieboken) är uppfyllt vid den tidpunkt rättigheten ”förfaller till infriande”. Det centrala argumentet för majoritetens syn är det förhållandet att lagstiftaren i 4 kap. 37 § aktiebolagslagen nära knutit rätten att göra aktierättigheter gällande mot bolaget till att den som gör gällande sådan rätt är införd i aktieboken. I rättspraxis har detta krav på registrering i aktieboken i många avseenden fått karaktär av en kvasi-materiell regel, så att den som inte är införd i aktieboken över huvud taget inte kan göra gällande rättigheter som härflyter ur aktien, alldeles oavsett hur materiellt berättigad som aktieägare vederbörande må vara. Att regeln i många avseenden fått en sådan karaktär är dock inte detsamma som att regeln i alla avseenden fått sådan karaktär. Enligt NJA 2017 s. 981 kan bland annat hänsyn till missbruksrisker medföra att den regel för praktisk hantering som en aktivlegitimationsregel i grunden utgör inte heller i aktiebolagsrätten får materiell verkan, utan förblir just en hanteringsregel.Stöder utformningen av 4 kap. 37 § aktiebolagslagen tesen att fordran · p. 1 · s. 847

Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten*2 hänvisningar

Hanna Almlöf, Jessica Östberg · SvJT 2024 s. 167–194 · 2 ställen

Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten1 hänvisning

Jessica Östberg, Hanna Almlöf · SvJT 2024 s. 83–112 · 1 ställe

Östberg, ’Om aktieägares lojalitetsplikt’, SvJT 2018, s. 265–303, på s. 291–295, Engsig Sørensen, ‘Duty of loyalty for shareholders — a possible remedy for conflicts in SMEs?’ i Company Law and SMEs, s. 140–144 och Werlauff, E., Selskabsmasken: loyalitetspligt og generalklausul i selskabsretten, GAD 1991, s. 25 f. Se även Högsta domstolens uttalande obiter dicta i NJA 2017 s. 981 p. 23. Högsta domstolen uttalade där: ”En särskild fråga är om denna fortsatta talerätt är beroende av att den strukna aktieägaren så snart han eller hon får reda på strykningen agerar på visst sätt, t.ex. uppmanar styrelsen att på nytt föra in honom eller henne i aktieboken. Vad som talar för det är framför allt att samarbetet inom ett bolag kan ställa krav på viss ömsesidig lojalitet och att det därför kan ankomma på aktieägare att gemensamt verka för att lösa konflikter dem emellan.” Den kontraktuellt grundade lojalitetsplikten mellan aktieägare diskuteras närmare i Del II av denna artikelserie, ’Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten — särskilt om minoritetsmissbruk’.fotnot 87 · s. 96

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20204 hänvisningar

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 4 ställen