Som tidigare angetts hänvisas till nu gällande lydelse av bestämmelserna i TF. 1 1 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 331. 12 Det kan anmärkas att reportern respektive fotografen även skulle kunna kategoriseras som författare respektive upphovsman till en framställning avsedd att införas i en tryckt skrift, se 7 kap. 22 § andra stycket TF. 1 3 Se Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 308. 14 Prop. 1975/76:204 s. 160. 15 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 331. 1 6 Jfr NJA 2018 s. 562 (Facebookmålet) p. 19. 17 I sammanhanget kan det noteras att Justitiekanslern väckte de aktuella åtalen, att de tilltalade företräddes av på området specialiserade advokater och att avgörandena har kommenterats i den juridiska doktrinen utan att den problematik uppmärksammats, som det görs ett stort nummer av i denna artikel. Se t.ex. Funcke, Tryckfrihetsbrott och anonymitetsskydd vid ”ändrat nyhetsläge”, JT 2012–13 s. 901, Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt (Iustus 2020) s. 71 och Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (Norstedts Juridik 2023) s. 166–167. 18 Angående IB-affären se bl.a. NJA 1973 C 295, NJA 1975 s. 588, SOU 1975:49 s. 112 ff. och Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 298 ff. 19 SOU 1975:49, prop. 1975/76:204, bet. 1975/76:KU54 och bet. 1976/77:KU1. 2 0 Se prop. 1975/76:204 s. 144 och s. 139. 21 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 308. 22 Se prop. 1975/76:204 s. 144 och s. 139. 23 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 307. 24 SOU 1975:49 s. 117 och s. 261. Se även utredningens förslag till hur en sådan bestämmelse skulle utformas, a. bet. s. 26. 2 5 Prop. 1975/76:204 s. 130, där det till stöd för slutsatsen hänvisas till prop. 1948:230 s. 87 och s. 119. 26 Det kan även noteras att den särskilda minoritetsskyddsregeln i 2 kap. 22 § första stycket RF är tillämplig när riksdagen beslutar om kvalificerad sekretess, se 7 kap. 22 § tredje stycket TF, till skillnad från vad som gäller vid beslut om vanlig sekretess, se 2 kap. 22 § andra stycket RF. 27 SOU 1975:49 s. 117 f. och s. 267 ff. 28 Prop. 1975/76:204 s. 64. 29 A. prop. s. 63. 3 0 A. prop. s. 94. 31 A. prop. s. 95. 32 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 348–351. 33 A. a. s. 349. 34 A. a. s. 351. 3 5 Jfr Ruotsi, Public officials as news sources; constitutionally protected corruption or disclosures in the public interest?, i Lind m.fl. (red.), Transparency in the Future (Ragulka 2016), s. 243. 36 Schultz, Är meddelarfriheten värd vilket pris som helst?, FT 2001 s. 117. 37 A. prop. s. 73. 38 A. prop. s. 105. 3 9 I samband med en sådan ändring måste det även övervägas vilken rättegångsordning som ska vara tillämplig. Brott mot tystnadsplikten enligt 3 kap. 3 § TF handläggs inte idag som tryckfrihetsmål, vilket däremot brott enligt 7 kap. 20 § och 22 § TF gör.
Hänvisas från p. 1 (s. 477)
Som tidigare angetts hänvisas till nu gällande lydelse av bestämmelserna i TF. 1 1 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 331. 12 Det kan anmärkas att reportern respektive fotografen även skulle kunna kategoriseras som författare respektive upphovsman till en framställning avsedd att införas i en tryckt skrift, se 7 kap. 22 § andra stycket TF. 1 3 Se Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 308. 14 Prop. 1975/76:204 s. 160. 15 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 331. 1 6 Jfr NJA 2018 s. 562 (Facebookmålet) p. 19. 17 I sammanhanget kan det noteras att Justitiekanslern väckte de aktuella åtalen, att de tilltalade företräddes av på området specialiserade advokater och att avgörandena har kommenterats i den juridiska doktrinen utan att den problematik uppmärksammats, som det görs ett stort nummer av i denna artikel. Se t.ex. Funcke, Tryckfrihetsbrott och anonymitetsskydd vid ”ändrat nyhetsläge”, JT 2012–13 s. 901, Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt (Iustus 2020) s. 71 och Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (Norstedts Juridik 2023) s. 166–167. 18 Angående IB-affären se bl.a. NJA 1973 C 295, NJA 1975 s. 588, SOU 1975:49 s. 112 ff. och Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 298 ff. 19 SOU 1975:49, prop. 1975/76:204, bet. 1975/76:KU54 och bet. 1976/77:KU1. 2 0 Se prop. 1975/76:204 s. 144 och s. 139. 21 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 308. 22 Se prop. 1975/76:204 s. 144 och s. 139. 23 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 307. 24 SOU 1975:49 s. 117 och s. 261. Se även utredningens förslag till hur en sådan bestämmelse skulle utformas, a. bet. s. 26. 2 5 Prop. 1975/76:204 s. 130, där det till stöd för slutsatsen hänvisas till prop. 1948:230 s. 87 och s. 119. 26 Det kan även noteras att den särskilda minoritetsskyddsregeln i 2 kap. 22 § första stycket RF är tillämplig när riksdagen beslutar om kvalificerad sekretess, se 7 kap. 22 § tredje stycket TF, till skillnad från vad som gäller vid beslut om vanlig sekretess, se 2 kap. 22 § andra stycket RF. 27 SOU 1975:49 s. 117 f. och s. 267 ff. 28 Prop. 1975/76:204 s. 64. 29 A. prop. s. 63. 3 0 A. prop. s. 94. 31 A. prop. s. 95. 32 Axberger, Tryckfrihetens gränser (Liber 1984) s. 348–351. 33 A. a. s. 349. 34 A. a. s. 351. 3 5 Jfr Ruotsi, Public officials as news sources; constitutionally protected corruption or disclosures in the public interest?, i Lind m.fl. (red.), Transparency in the Future (Ragulka 2016), s. 243. 36 Schultz, Är meddelarfriheten värd vilket pris som helst?, FT 2001 s. 117. 37 A. prop. s. 73. 38 A. prop. s. 105. 3 9 I samband med en sådan ändring måste det även övervägas vilken rättegångsordning som ska vara tillämplig. Brott mot tystnadsplikten enligt 3 kap. 3 § TF handläggs inte idag som tryckfrihetsmål, vilket däremot brott enligt 7 kap. 20 § och 22 § TF gör.s. 477