Se prop. 1993/94:130 s. 31 och NJA 1994 s. 48.
Hänvisas från p. 7 (s. 792)
7.Nödvärnsgärningen behöver vara ägnad att avvärja det brottsliga angreppet, även om detta inte anges explicit i lagtexten. En gärning som inte ens potentiellt kan påverka den uppkomna nödvärnssituationen kan därmed inte leda till ansvarsfrihet, eftersom rätt till nödvärn föreligger mot ett brottsligt angrepp. Viss riktadhet i gärningen krävs således — på så vis att det går att tala om att gärningen också behöver vara en nödvärnsgärning. För att en nödvärnssituation ska föreligga krävs däremot inte att den som agerar i nödvärn vet om att det föreligger en nödvärnssituation eller agerar i nödvärnssyfte. Det förklaras av att nödvärn utgör en rättfärdigande ansvarsfrihetsgrund — hänförlig till gärningen som sådan.s. 792