Stycket

6.I Sverige har det dominerande synsättet länge varit att förfarandet med att begära förhandsavgörande ska tillämpas med återhållsamhet (även om viss öppning kunnat skönjas i NJA 2004 s. 735). Synsättet präglas av bilden av EUD som en prejudikatinstans med ett systemviktigt uppdrag som inte borde belastas med onödiga frågor av mindre betydelse. När den svenska förhandsavgörandelagen togs fram med anledning av kommissionens överträdelseförfarande (som pågick 2004 till 2006) var både HD och Högsta förvaltningsdomstolen öppet avfärdande mot synsättet att det skulle kunna finnas brister i den svenska rättstillämpningen. Unionsrättens betydelse för den inhemska rättstillämpningen tonades ned, särskilt när det gällde förvaltningen. Det noterades även, i en kommentar till förvaltningslagen, att unionsrätten inte torde ha någon större inverkan på hur svenska förvaltningsmyndigheter skulle handlägga sina ärenden. I NJA 2009 s. 667 upprätthöll HD det här synsättet, om än indirekt, och uttalade att den ”närmare tillämpningen i ett enskilt fall inte är en fråga för EGdomstolen”.s. 655