Rättsfall
NJA 2004 s. 735
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2004 s. 735
BibTeX
@misc{nja-2004-s-735,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2004 s. 735}},
year = {2004},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
12 hänvisningar i 5 artiklar · 12 stycken/fotnoter
Extraordinära rättsmedel i unionsrättslig belysning3 hänvisningar
- I Sverige har det dominerande synsättet länge varit att förfarandet med att begära förhandsavgörande ska tillämpas med återhållsamhet (även om viss öppning kunnat skönjas i NJA 2004 s. 735). Synsättet präglas av bilden av EUD som en prejudikatinstans med ett systemviktigt uppdrag som inte borde belastas med onödiga frågor av mindre betydelse. När den svenska förhandsavgörandelagen togs fram med anledning av kommissionens överträdelseförfarande (som pågick 2004 till 2006) var både HD och Högsta förvaltningsdomstolen öppet avfärdande mot synsättet att det skulle kunna finnas brister i den svenska rättstillämpningen. Unionsrättens betydelse för den inhemska rättstillämpningen tonades ned, särskilt när det gällde förvaltningen. Det noterades även, i en kommentar till förvaltningslagen, att unionsrätten inte torde ha någon större inverkan på hur svenska förvaltningsmyndigheter skulle handlägga sina ärenden. I NJA 2009 s. 667 upprätthöll HD det här synsättet, om än indirekt, och uttalade att den ”närmare tillämpningen i ett enskilt fall inte är en fråga för EGdomstolen”.
- Sett ur ett unionsrättsligt perspektiv, var det mot bakgrund av likvärdighetsprincipen således riktigt att HD prövade PMÖD:s agerande utifrån reglerna i RB om resning och domvilla. Som HD anger, är artikel 267 FEUF en normerande regel för domstolsförfaranden. Det är en slutsats som framstår som ganska självklar, särskilt mot bakgrund av HD:s tidigare ställningstaganden i NJA 2004 s. 735 (resning) och (indirekt) i NJA 2009 s. 667 (domvilla). I 2004 års avgörande tog HD ställning till hur reglerna om prövningstillstånd i 54 kap. 10 § RB skulle läsas tillsammans med artikel 267 FEUF och slog fast att unionsrätten kan medföra en skyldighet för HD att tillämpa bestämmelserna om prövningstillstånd mer liberalt än som annars skulle ha skett.
- Precis som i NJA 2004 s. 735 noterar HD att förhandsavgörande har ett nära släktskap med avgörandets materiella riktighet. I det avseendet innebär 2022 års beslut ett viktigt klargörande. I NJA 2004 s. 735 kämpar HD med rättegångsbalkens uppdelning i processuella och materiella frågor när reglerna om prövningstillstånd prövas i HD. I 2022 års beslut är det i stället en fråga om lagstiftningens uppdelning i materiella och processuella fel i ett avgörande som har rättskraft.
- Ur ett processrättsligt perspektiv kan man hävda att EU-domstolens prejudikatbildning efter domen Lyckeskog har integrerats som en del av den allmänna prejudikatbildningen i Sverige. I NJA 2004 s. 735 har HD lämnat vägledning för hur artikel 267 FEUF ska förstås inom ramen för den svenska instansordningen. Med hänvisning till Lyckeskog uttalade HD bl.a. följande: Eftersom [artikel 267 FEUF] gäller som svensk rätt ska reglerna om prövningstillstånd i 54 kap. 10 § RB läsas tillsammans med innehållet i artikeln. I de fall skyldighet föreligger för HD att i ett mål begära förhandsavgörande av EU-domstolen bör det regelmässigt vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av domstolen. Även om det någon gång skulle kunna förekomma att 54 kap. 10 § RB inte direkt ger stöd för att meddela prövningstillstånd i ett mål där en EU-rättslig tolkningsfråga nödvändigtvis måste besvaras för att saken skall kunna avgöras ska HD ändå iaktta den skyldighet som följer av tredje stycket i [artikel 267 FEUF]. I ett sådant fall kan HD begära förhandsavgörande innan frågan om prövningstillstånd avgörs. Vid tiden för avgörandet hade EU-domstolen ännu inte meddelat domen Ferreira. HD tog därför endast höjd för två av Cilfit-kriterierna. Av intresse är även att HD i avgörandet också öppnat för att bevilja prövningstillstånd i mål där det visserligen inte finns förutsättningar för att begära förhandsavgörande, men där hovrättens avgörande strider mot unionsrätten. HD utgick från en situation där en hovrätt genom en överklagad dom avgjort ett mål i strid med en unionsrättslig regel och detta framgår vid en jämförelse med EU-domstolens praxis eller av att den korrekta tillämpningen av regeln är uppenbar. I ett sådant fall, ansåg HD, föreligger ingen skyldighet att begära förhandsavgörande av EU-domstolen eftersom det inte förekommer någon oklar tolkningsfråga. Trots det finns i ett sådant fall ändå grund för prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § första stycket 2 RB, eftersom det under dessa förhållanden måste anses föreligga synnerliga skäl för prövning i HD. Det innebär enligt Welamsson och Munck att bestämmelsen i p. 2 i dessa fall ska tillämpas mer liberalt än annars hade skett.
- Efter att HD meddelade avgörandet NJA 2004 s. 735 har EUdomstolen i domarna Cartesio och Ferreira vidareutvecklat Lyckeskogrespektive Cilfit-doktrinen. Det innebär att det finns skäl att anse att såväl frågan om prejudikatdispens som dispens på grund av synnerliga skäl inte ska tolkas alltför strikt. Det finns dock inga tecken på att HD har tagit ställning till de krav som följer av Ferreira och Association France Nature Environnement.
- Rättegångsbalkens regler om prejudikat får emellertid inte ges alltför stort genomslag på hur unionsrätten tolkas. I och med avgörandet Ferreira finns det ett objektivt mått på när det med HD:s ord i NJA 2004 s. 735 finns en unionsrättslig fråga som ”nödvändigtvis måste besvaras för att saken skall kunna avgöras”. Kriterierna för hur prejudikatintresset ska bedömas har sålunda även unionsrättsliga inslag. Det innebär att när unionsrättsliga frågor aktualiseras är HD:s avgörande NJA 2004 s. 735 inte den enda vägledande källan för att avgöra hur dispensreglerna i 54 kap. 10 § RB ska tillämpas. 3.3. Förvaltningsdomstolarna Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291) den instans vars avgöranden inte kan överklagas. Precis som i HD gäller att prövningstillstånd krävs vid överklagande till HFD. Enligt 36 § förvaltningsprocesslagen får prövningstillstånd endast meddelas i form av prejudikatdispens eller om det finns synnerliga skäl.
Europeisk internationell insolvensjurisdiktion1 hänvisning