Frågan om överlämnande av en e-legitimation till annan i syfte att den skulle användas för vissa ändamål skulle bedömas som en fullmakt och i så fall vilken behörighet en sådan fullmakt gett prövades av Högsta domstolen i NJA 2021 s. 1017. En man hade lämnat sin e-legitimation till sin sambo för att hon skulle betala hushållets räkningar. Sambon ingick ett låneavtal utan hans tillåtelse. Domstolen kom fram till att en s.k. tillitsfullmakt uppkommit och avgörande var om tredje man hade befogad tillit till att rättshandlingen vidtogs av en behörig person. Mannen ansågs bunden med hänsyn till att den aktuella transaktionen bedömdes vara ordinär.
Hänvisas från p. 10 (s. 591)
10.Vad gäller de situationer när någon beställt nya kreditkort i någon annans namn är det inte troligt att en sådan transaktion överhuvudtaget omfattas av betaltjänstlagen. Avtalet har ju i dessa situationer ingåtts mellan kontohavaren och banken och det nya kortet beställs med stöd av det befintliga avtalet. Skulle kreditkortsavtalet däremot ha ingåtts obehörigen blir situationen en annan. De transaktioner som genomförs med det nya kreditkortet kan däremot vara obehöriga enligt betaltjänstlagen och frågan blir då i vilken omfattning kontohavaren skyddat sina behörighetsfunktioner mot obehörig användning. Återkrav på avtalsrättslig grund och misstagsbetalningar En kreditgivare som beviljat ett lån och som därefter inte får betalt i enlighet med kreditavtalet kommer med stor sannolikhet att vända sig mot den vars BankID med tillhörande behörighetskod har använts för att godkänna avtalet, för att få pengarna tillbaka. En förutsättning för att det ska uppkomma en bindande rättshandling är dock att det inte är fråga om obehörig användning av e-legitimationen. För de fall att legitimationen använts obehörigt, och det inte finns någon fullmakt eller annan form av samtycke för att ingå det aktuella avtalet, saknas gemensam partsvilja och avtalet är inte rättsligt bindande.s. 591