Kapitel

Förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. ”Det råder allmän enighet om att den som åberopar ett avtal har bevisbördan för att ett sådant verkligen slutits.” Ekelöf, PO, Rättegång: fjärde häftet, P. A. Norstedt & Söners Förlag 1963 s. 88. Se också Roos, F, Standardavtal i elektronisk miljö, Kihlman, J (red.), Elektronisk signering: en antologi s. 45–53, Nordstedts juridik 2013 s. 52, Schöldström, P, E-post, sms och annan elektronisk kommunikation som bevismaterial i domstol, Kihlman, J (red.), Elektronisk signering: en antologi s. 60– 66, Nordstedts juridik 2013 s. 63, samt Ekelöf, PO, Edelstam, H, Heuman, L, Rättegång: fjärde häftet, sjunde upplagan, Nordstedts juridik 2009 s. 109. 4 Ekelöf, PO, Edelstam, H, Heuman, L, Rättegång: fjärde häftet, sjunde upplagan, Nordstedts juridik 2009 s. 81. Se också exempelvis NJA 1975 s. 577, NJA 2009 s. 64 och NJA 2017 s. 1105 p. 7 i HD:s domskäl. Det finns dock vissa oklarheter kring vad som gäller vid påstådd underskriftsförfalskning. Jfr art. 3.10 eIDAS-förordningen. 6 Prop. 2015/16:72 s. 34. 7 SOU 2021:9 s. 47. Se även Lindblom, P, Uppdragsforskningsrapport 2019:4 — Blockkedjeteknik utifrån ett konkurrensperspektiv, Konkurrensverket s. 16 f. 8 Skäl 2 och 5. 9 ”Elektronisk underskrift” är också ett samlingsnamn för alla tre typer. Kihlman, J, Formfrihet, formkrav och kvalificerade elektroniska signaturer, Kihlman, J (red.), Elektronisk signering: en antologi s. 15–24, Nordstedts juridik 2013 s. 20 f. Se dock SOU 2021:13 s. 19–24 för en problematisering av denna hållning. 11 Prop. 2015/16:72 s. 54, SOU 2019:14 s. 337 samt SOU 2021:9 s. 213 f. 12 Artikel 3.10 eIDAS-förordningen. 13 Jfr Fastighetsöverlåtelser i en digital tid, 2018-05-31, Dnr 519-2018/565, Lantmäteriet s. 63. 14 Standarder kan underlätta förutsägbarheten av vad som utgör en avancerad elektronisk underskrift, men friskriver inte domstolen från att pröva underskriften mot rekvisiten i artikel 26 i varje givet fall. 15 SOU 2021:9 s. 86 f. Jfr skäl 27. Se också Fastighetsöverlåtelser i en digital tid, 2018-05-31, Dnr 5192018/565, Lantmäteriet s. 63. 17 Artiklarna 3.10-12 eIDAS-förordningen. Normalt går det till så att en person först blir kund hos en bank och i samband med detta genomförs en fysisk identifikationskontroll. Den nya kunden får tillgång till en bankdosa och kan sedan använda den för att få ett BankID utställt till sin dator eller mobiltelefon. Se även Fastighetsöverlåtelser i en digital tid, 2018-05-31, Dnr 519-2018/565, Lantmäteriet s. 58. 19 Det är dock möjligt att på olika sätt kapa ett telefonnummer, vilket skapar stor osäkerhet om huruvida SMS kan användas för att på det sätt som föreskrivs i artikel 26 säkerställa identiteten på underskrivande part. Se exempelvis After years of warnings, mobile network hackers exploit SS7 flaws to drain bank accounts, The Register, https://www.theregister.com/2017/05/03/hackers_fire_up_ss7_flaw/, läst 2023-02-28. 20 9 kap. 24 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. 21 Artikel 3.12 eIDAS-förordningen. 22 Bilaga II eIDAS-förordningen. 23 Bilaga I eIDAS-förordningen. Artikel 17.2 och artikel 21.1 eIDAS-förordningen. I Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS) som är tillsynsmyndighet, se 4 § förordningen (2016:576) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. 25 Artiklarna 21.1–2 eIDAS-förordningen. 26 Prop. 2015/16:72 s. 37. 27 Eftersom det medför merkostnader att uppnå kraven för att få tillhandahålla kvalificerade elektroniska underskrifter. 28 EU/EEA Trusted List Browser, https://eidas.ec.europa.eu/efda/tl-browser/#/ screen/tl/SE, läst 2023-02-26. I talan påstods det att låneansökan undertecknats med en teknisk lösning som motsvarar BankID och/eller en avancerad elektronisk underskrift. Till stöd för detta hänvisade 4Finance till en intern promemoria från Finansinspektionen (FI) som behandlade frågan om huruvida 4Finance genom sin lösning uppfyllde de krav som ställs på en bank kring kundkännedom och antipenningtvättsarbete. 30 Högsta domstolen, dom 2017-12-22, mål nr T 435-17, aktbilaga 11. 31 Genom att a) inhämta uppgift om kundens namn, personnummer eller motsvarade och adress, b) kontrollera uppgifterna mot externa register, intyg, annan dokumentation, eller c) kontakta kunden genom att skicka en bekräftelse till kundens folkbokföringsadress, se till att kunden skickar in en kopia av id-handling, eller motsvarande. Ljunggren, F, Säkerhet vid elektronisk legitimering och underskrift, Kirei 2019 s. 30, https://www.kirei.se/xfiles/kirei-2018-11.pdf, läst 2023-02-26. Väldigt förenklat kan detta beskrivas som att det tillkommer block efter tiden när kontrollsumman inkluderades i blockkedjan. De senare tillkomna blocken kräver ackumulerat en så hög beräkningskraft att lägga till att sannolikheten att alla efterföljande block har förändrats med tiden hamnar synnerligen nära obefintlighet. Dokumentets integritetsskydd blir därför starkare allt eftersom. 34 Det vanligaste är en certifikatbaserad lösning, men dessa innebär vissa utmaningar gällande långtidsbevarande och det fall då en certifikatutfärdare blivit utsatt för dataintrång. Se SOU 2021:9 s. 187–188 och 228–229. En blockkedjebaserad lösning har inte samma utmaningar. 35 Jfr Ds 1998:14 s. 135 f och Bengtsson, H, Bevisbörda och beviskrav vid invändning om underskriftsförfalskning — särskilt om elektroniska signaturer, Kihlman, J (red), Elektronisk signering: en antologi s. 67–78, Nordstedts juridik 2013 s. 73. 36 Observera att det är något oklart om det faktiskt var BankID eller koddosa som användes. Enligt domskälen tycks det vara BankID, men enligt en inlaga från käranden var det en koddosa som använts. I samma inlaga bygger käranden dock sina argument på BankID:s förträfflighet. Högsta domstolen, dom 2017-12-22, mål nr T 435-17, aktbilaga 10. 37 Högsta domstolen, dom 2017-12-22, mål nr T 435-17, aktbilaga 10 s. 7. Observera att detta är samma avgörande vars referat återfinns i NJA 2017 s. 1105. 38 Jfr Lindell, B, Civilprocessen: rättegång samt skiljeförfarande och medling, Iustus 2017 s. 616. 39 Jfr SOU 2019:14 s. 143. Det går att fråga sig om det hade varit lämpligt att Högsta domstolen begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i fråga om hur rekvisiten för en avancerad elektronisk underskrift ska tolkas. 41 Göta hovrätt, dom 2019-12-12, mål nr FT 1589-19, Göta hovrätt dom 2019-12-12, mål nr FT 1590-19, Göta hovrätt, dom 2019-12-12, mål nr T 1591-19, Attunda tingsrätt, dom 2020-09-08, mål nr T 6092-19, Malmö tingsrätt, dom 2020-07-06, mål nr T 1957-20, Södertörns tingsrätt, dom 2021-01-21, mål nr T 11532-20, Uppsala tingsrätt, dom 2020-03-04, mål nr T 1698-19, Växjö tingsrätt, dom 2020-05-29, mål nr T 5247-19. Ds 1998:14 s. 185. 43 Prop. 1999/2000:117 s. 18. Observera att termen elektroniska signaturer används, men som redogjorts för innan har den äldre terminologin samma faktiska betydelse som den nya. 44 Ds 1998:14 s. 186. Observera att termen digital signatur används i Ds 1998:14, men att jag har uppfattat detta motsvara elektronisk underskrift. Se diskussion om elektronisk underskrift, elektronisk signatur och digital signatur ovan. 45 Bengtsson, H, Bevisbörda och beviskrav vid invändning om underskriftsförfalskning — särskilt om elektroniska signaturer, Kihlman, J (red.), Elektronisk signering: en antologi s. 67–78, Nordstedts juridik 2013 s. 76. Artikeln skrevs dock innan NJA 2017 s. 1105. 46 A.a. s. 73. Prop. 1999/2000:117 s. 18 och SOU 2010:54 s. 124. 48 Ds 1998:14 s. 186. 49 Jfr Bengtsson, H, Bevisbörda och beviskrav vid invändning om underskriftsförfalskning — särskilt om elektroniska signaturer, Kihlman, J (red.), Elektronisk signering: en antologi s. 67–78, Nordstedts juridik 2013 s. 75. 50 35 kap. 6 § rättegångsbalken och Ekelöf, PO, Edelstam, H, Heuman, L, Rättegång: fjärde häftet, sjunde upplagan, Nordstedts juridik 2009 s. 284 f. 51 Ekelöf, PO, Edelstam, H, Heuman, L, Rättegång: fjärde häftet, sjunde upplagan, Nordstedts juridik 2009 s. 298. 52 2 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Ekelöf, PO, Edelstam, H, Heuman, L, Rättegång: fjärde häftet, sjunde upplagan, Nordstedts juridik 2009 s. 282. 54 Jfr med principen om jura novit curia.

Hänvisas från p. 7 (s. 562)