Några anknytningspunkter kommer det ofrånkomligt att bli, men valet av perspektiv innebär att den som förväntar sig heltäckande eller djupa fullmaktsteoretiska analyser kommer att bli besviken. Denne rekommenderas istället att läsa Unnersjö, Kriterierna för tillitsfullmakt. Låneavtalet med Svea Ekonomi NJA 2021 s. 1017, JT 2022–23 s. 647–663 [Unnersjö JT 2022–23] och Samuelsson, Fullmaktsläran, Uppsala 2023 [Samuelsson (2023)].
Hänvisas från p. 3 (s. 541)
1.Att människor inte alltid låter förnuftet styra de beslut som fattas i nära relationer är inget nytt. Eller, kanske är det just någon form av förnuft som styr, för visst skulle tillvaron bli minst sagt utmanande om man i alla lägen behandlade sina närmaste som om de vore inte bara främmande, utan även närmast kriminella. Det som ur vardagliga aspekter kan framstå som acceptabla och förnuftiga handlingsalternativ, kan emellertid bära med sig stor potential för rättsliga konflikter och ekonomiska problem. Omständigheterna i NJA 2021 s. 1017 (”Låneavtalet med Svea Ekonomi”) är ett exempel på en situation där något som i en djupt tillitsfull relation kan framstå som en lämplig lösning på ett praktiskt behov, visat sig vara allt annat än oproblematiskt.s. 541
2.I målet hade en man lämnat över sin e-legitimation till sin sambo för att denna skulle sköta betalningen av deras gemensamma utgifter. Sambon hade emellertid också använt e-legitimationen för att låna pengar i innehavarens namn, och tvist uppkom mellan kreditgivaren och innehavaren om betalningsansvaret för krediten. Den huvudsakliga rättsliga frågan i målet var om den som lämnar över sin e-legitimation till någon annan i avsikt att denna ska användas, får anses ha gett mottagaren behörighet att rättshandla för innehavarens räkning och hur långt behörigheten i så fall sträcker sig.s. 541
3.Avgörandet kan analyseras ur olika perspektiv. För mig är intresset främst knutet till att domen ger ett bidrag till några av de civilrättsliga frågor som kan uppkomma till följd av användning av e-legitimation, och särskilt hur problem som uppkommer i delvis ny tappning till följd av en mer modern och digital teknik ska hanteras. Syftet med denna text är därför att se närmare på hur HD:s dom kan förstås och vilken ledning den kan anses ge för bedömningen av senare fall där någon annan än innehavaren har använt en e-legitimation. Syftet är alltså inte att analysera hur domen passar in i fullmaktsläran som sådan.s. 541