Stycket

4.Högsta domstolens beslut NJA 2021 s. 850 handlar om främmande statsorgans (Kazakstans nationalbanks) immunitet mot verkställighet av en skiljedom. HD noterade att dylik immunitet går längre än immunitet mot domsrätt, eftersom den är mer ingripande mot den främmande statens suveränitet. Sverige har ratificerat FN-konventionen på detta område och inkorporerat den i svensk rätt genom lagen (2009:1514), men varken konventionen eller lagen har trätt i kraft. Konventionen kan enligt HD trots detta vara av betydelse i den mån den belyser innehållet i internationell sedvanerätt. En närmare folkrättslig analys av domstolens resonemang ryms inte inom denna rättsfallsöversikt. Det räcker att nämna att den utmätta egendomen inte ansågs ha ett klart samband med nationalbankens centrala penningpolitiska funktion, utan utgjorde en vanlig långsiktig kapitalförvaltning avsedd att bevara och öka den kazakiska statens förmögenhet utan tydlig koppling till ändamål av höghetskaraktär. Immunitetsinvändningen underkändes därför. — Avgörandet kommenteras närmare av Yllli Dautai i JT 2021-22 s. 975-991.s. 290