6 · Förnufts- och rimlighetsargumenten

1.6.1 En semantisk undersökning av termerna förnuft och rimlig Vid avtalstolkning och sådan utfyllande tolkning som innebär att en dispositiv regel tillämpas eller att en norm skapas tillmäts förnuftsargument betydelse enligt HD:s praxis. Det som är förnuftigt becknas ofta inom rättsvetenskapen som rationellt. Detta begrepp har blivit föremål för omfattande utläggningar i litteraturen.s. 88

2.Rationalitet utgör ett begrepp som kan brytas ned i många beståndsdelar. Det kan röra sig om olika delresonemang och underliggande begrepp och de kan förhöja begripligheten och övertygelsekraften. Delarna kan också påvisa oklarheter, intellektuella brister och svagheter. En blank helt outvecklad rationalitetsförklaring kan sålunda leda läsaren fel när förklaringen görs i övertygelsesyfte men är omotiverad. Vid en sönderdelande analys kan osakligheter tydliggöras, t.ex. sådana som ska undvikas vid rationell argumentation. Analysen kan sålunda avslöja cirkelresonemang, fiktioner, glidningar och framför allt ofullständiga motiveringar. Ett rationellt resonemang kräver att satslogikens och den praktiska logikens krav uppfylls och att framförda uppfattningar stöds av argument som är hållbara och relevanta. Det finns en strävan att göra generaliseringar, t.ex. för att prejudikat ska få en god och långtgående vägledande verkan. En högre grad av generalisering är emellertid inte något kriterium på att en uppfattning är rationellt grundad. En osaklig ickerationell beståndsdel kan bestå just i att en generaliserad uppfattning drivits för långt och därmed delvis saknar stöd i den framförda argumentationen. När ett generaliserat uttalande kan brytas ned i ett antal uppfattningar är det möjligt att varje uppfattning vinner stöd genom olika specifika rättskälleuttalanden. Generaliseringen framstår då som en mer rationell uppfattning än ett påstående som enbart uttrycker en del av det som utsägs med generaliseringen.s. 88

3.Rationalitetsbegreppet kan definieras på många sätt t.ex. genom att man anger att något är ändamålsenligt, effektivt eller praktiskt. Ibland sägs det att en uppfattning eller en handling är rationell om någon medvetet och metodiskt sökt svar på en fråga. I denna definition ligger krav på att man sökt fastställa empiriska fakta i tillräcklig omfattning och på ett säkert sätt. I definitionen ligger också att man ska behandla dessa fakta med goda metoder. Optimism och kortsiktighet är inte uttryck för rationalitet.s. 89

4.I det skadeståndsrättsliga fallet ”Landskronabranden” ansåg HD att ett besluts innehåll bör godtas om beslutet har fattats efter en för beslutssituationen god metodologisk ordning. Här använder HD inte förnuftsbegreppet. Man kan tycka att uttalandet om en god metodologisk ordning är mera upplysande än ett uttalande om krav på ett förnuftigt beslutsfattande. Ståndpunkten kan motiveras med att olika metoder och metodologiska steg lämnar utförligare förklaringar än blotta termen "förnuftigt beslutsfattande."s. 89

5.Olika metoder kan användas då rättsliga problem ska lösas. Den juridiska metodologin utgör en del av det rationella tänkandet. Användningen av rationalitetsbegreppet innebär sålunda inte att man undgår de metodologiska frågorna. Det betyder att en outförd inventering av relevanta argument och en outförd avvägning av dem ofta medför att en sådan bedömning ska betecknas som oförnuftig och irrationell.s. 89

6.Man kan tycka att förnuftsargument i regel skulle övertrumfa andra argument. Respekten för individens integritet och självbestämmanderätt kan emellertid leda till att en person ges rätt att handla oförnuftigt och avstå från nödvändiga förmåner.s. 89

7.Som exempel på ett fall där förnuftsmässigheten brutits ned i olika argument kan nämnas ett prejudikat där HD uttalat sig om sedvanlig avtalstolkning och förklarat att en förnuftsmässig bedömning var avgörande för bestämningen av ändamålet med ett avtal. HD angav sju olika typer av tolkningsdata som då kan vara av betydelse, utan att någon av dessa faktorer nödvändigtvis behöver vara avgörande för tolkningen.s. 89

8.Rimlighet kan utgöra en motiveringsdöljande term i högre utsträckning än de tidigare berörda termerna. Det framgår av SAOB att rimlighetsbetydelserna skiljer sig åt i betydande mån. När HD använder rimlighet som en tolkningsanvisning skulle man behöva veta vilken rimlighetsbetydelse som avses. Ordet rimlig (det som rimmar med och överensstämmer med något) kan också betyda antaglig, tänkbar, möjlig, sannolik, befogad, passande, lagom, skälig, välavvägd, förnuftig, rättvis, måttlig, godtagbar m.m. Ovan har behandlats tillit, förutsättning och förväntan som är befogad. Man kan fråga sig om termen rimlig används av HD för att beteckna att en förutsättning, förväntan, tillit eller uppfattning är befogad. Vidare uppkommer fråga om en rimlig uppfattning är det samma som en förnuftig uppfattning. När HD säger att en tolkning ska vara rimlig och förnuftig skulle således termerna uttrycka samma sak. Det är emellertid möjligt att det förnuftiga begränsar rimligheten, dvs. att allt som är rimligt inte får vara oförnuftigt. I vart fall kan man tycka att de båda termerna kräver två separata tolkningsprövningar och inte enbart en s.k. samlad och omotiverad bedömning. Det finns HD-fall som utvisar att en rimlighetsbedömning ger uttryck för vem av två parter som ska vara riskbärare.s. 90

9.Förhållandet mellan termerna rimlig och skälig kan vålla juridiska problem. Om dessa båda ord tillåts ha en vag betydelse i rättskällor och avtal kan termerna var utbytbara. Preciseras de uppstår svårigheter. I ett fall uppkom fråga om den som parkerat en bil kan undgå sanktion om han eller hon angett mellanrum och bindestreck mellan bilnumrets siffror och bokstäver på sådant sätt att betalningen inte registrerats. HD konstaterade att lagen om felparkering saknade en regel som ger domstol rätt att undanröja betalningsansvar på grund av att ett ansvar framstår som oskäligt. HD tillade att det följer av allmänna rättsgrundsatser att en domstol kan undanröja ansvaret i vissa undantagsfall. Av ett omnämnt tidigare avgjort fall framgår att undanröjande kan komma ifråga då faktisk omöjlighet eller en nödsituation utgjort hinder för bilföraren att följa parkeringsbestämmelserna. Det rör sig inte om en generell rättsgrundsats som medger att betalningsansvaret faller bort efter en prövning av vad som är (o)skäligt eller (o)rimligt.s. 90

10.Rättsfallet lämnar flera anvisningar för rättstillämpningen och två av dem är rimlighetsbedömningar. Enligt HD kräver ett betalningsansvar att utformningen av systemen för betalning och registrering är tydliga och enkla. HD ansåg för det första att hänsyn i rimlig och begränsad utsträckning kunde behöva tas till variationer när det gäller hur registreringsnumren anges. För det andra uttalade HD som en sammanfattande slutsats att betalningsskyldigheten fick anses vara fullgjord om den enskilde gjort vad som objektivt sett rimligen kan krävas av honom. Den första rimlighetsbedömningen rörande bilnummerangivelse kan kanske vara ansvarsbegränsande och den andra mera generella rimlighetsbedömningen kan vara ansvarsbefriande genom kravet på en objektiverad bedömning. Man frågar sig vilket betydelsetillskott som ordet rimlig tillför och om ordet skulle ha kunnat bytas ut mot "skäligen" för det fall en måttlighetsbetydelse var åsyftad. Kanske skulle ordet rimlig ha kunnat uteslutas utan att det skulle ha medfört någon förändrad betydelse.s. 91

11.Argument för och emot rimlighetsbedömningar redovisas ofta inte. Som exempel kan nämnas ett fingerat uttalande att det är rimligt att anställda inom äldrevården ska förmås att vaccinera sig. Många kan acceptera den omotiverade bedömningen därför att de själva inser att de äldre inte ska bli utsatta för förhöjda risker för att bli smittade av covid-19. Det kanske inte tänker på att man också måste väga in betydelsen av regeln i RF 2:6 att var och en är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp från det allmännas sida. Rimlighetsbedömningar får inte bli ett sätt att undvika intresseavvägningar och motiveringar. Det är möjligt att den som gett uttryck för en rimlighetsbedömning inte gjort klart för sig vilka skäl som ligger bakom ställningstagandet. I de många fall då argumentation rymmer en avslutande rimlighetsavvägning kan kanske rimlighetstermen preciseras så att det ska ha förekommit en väl avvägd bedömning av argumenten. Oret ”väl” ställer något längre gående krav på avvägningen än termen rimlig gör när den tilläggs betydelsen ”skälig” eller ”godtagbar”.s. 91

12.Ibland uttrycker rimlighetspåståenden värderingar och diskretionära bedömningar. Enligt HD ska en helhetsbedömning grundas på vissa rättsligt relevanta omständigheter för vilka en redogörelse ska ges i domen. HD har tillagt att den rättsliga prövningen ska bygga på kriterier som tillämpas likformigt; kriterierna och hur de värderas bör enligt HD redovisas i domskäl. Så långt innebär HD:s uttalanden att rimlighetsbedömningar måste motiveras genom förklaringar om hur olika kriterier och argument talar för eller emot det gjorda rimlighetspåståendet. HD har emellertid senare uttalat att det många gånger får godtas att det görs en friare bedömning, men inom vissa ramar. 6.2 Användning av rimlighetsargumentet Rimligheten kan ibland preciseras genom underargument. Det förekommer också att HD anger argument som sedan sägs leda till att en viss bedömning är rimlig.s. 91

13.Ett äldre fall rörande mäklarprovision belyser på en konkret sätt varför rimlighetsargumentet tillmätts stor betydelsen. Nedan ska visas att en ökad klarhet skulle ha vunnits om rimlighetsbedömningen ersatts med en bedömning varför avtalsregleringen språkligt sett ansågs vara ofullständig och varför denna ofullständighet motiverade en utvidgande tolkning.s. 92

14.HD uttalade att provisionsklausulen inte kunde antas vara avfattad med sikte på att alla tänkbara fall skulle vara reglerade enligt ordalagen. HD tillade att det inte kunde antas att mäklaren i dessa oreglerade fall aldrig skulle ha rätt till provision. HD konstaterade att klausulen sålunda inte rimligen kunde tolkas så att mäklaren skulle gå miste om rätten till provision då bortfraktaren rättsstridigt häver avtalet.s. 92

15.Rimlighetsbedömningen görs sedan HD slagit fast att det skriftliga avtalet var ofullständigt och att provision kunde utgå i vissa fall då det saknades stöd i avtalstexten för detta. Det kan vara svårt att avgöra om avtalets ordalydelse sätter gränser för en parts ersättningsskyldighet eller om denna skyldighet kan gå längre än vad som följer av avtalstexten. När det väl konstaterats att avtalstexten är ofullständig finns det en risk för att en utvidgande tolkning görs med hjälp av en löslig rimlighetsbedömning. Rimligheten ger inte något bestämt besked, men kanske de skäl som anförts för att avtalsregleringen var ofullständig i ett specifikt avseende. Det kan t.ex. bero på att det inte varit möjligt att på ett uttömmande sätt förutse och reglera alla de talrika fall som skulle utlösa skyldighet att betala provision. Om avtalet anger ett tiotal provisionsgrundande situationer utan att något tilläggs om ”liknande fall” kan det finnas hållpunkter för att göra en utvidgande tolkning. Denna bör inte grundas på godtyckliga eller skäliga bedömningar som betecknas som rimliga. Rimlighetsbedömningen bör ersättas med en bedömning som utgår från skälen för att avtalsregleringen var språkligt ofullständig.s. 92

16.Denna uppfattning om betydelsen av avtalstextens ofullständighet vinner visst stöd av ett senare avgjort fall. HD uttalade att det ytterst och sist ska göras en mer övergripande rimlighetsbedömning som undantagsvis kan innebära att en avtalslucka fylls med en till det specifika avtalet tillpassad regel. Talet om en avtalslucka skapar en viss klarhet. Den utvidgande tolkning som ska göras ska ta sikte på det specifika avtalet, vilket tyder på att någon utfyllnad inte ska utföras. Genom HD:s uttalande reduceras dock rimlighetsbedömningens betydelse genom att rimlighetsargumentet placeras sist i en hierarkisk avtalstolkning. Det är emellertid tveksamt om en sådan allmän rangordningsprincip gäller enligt HD:s praxis.s. 92

17.Ett HD-fall berör frågan om vad som kan utgöra förutsättningar enligt köplagen 17 §. Av HD:s domskäl framgår att uppgifter som lämnats av en säljare i samband med köpet och som avser mer än den skrivna kontraktstexten kan vara av betydelse när avtalsinnehållet ska fastställas. Ett villkor för detta är att en domstol efter en rimlighetsbedömning finner att de lämnade uppgifterna utgjort underlag för vad parterna har kommit överens om. Rimlighetsbedömningen skapar vissa svårigheter när det ska avgöras vad som utgjort beslutsunderlag för avtalsparterna. Domskälen visar att såväl skriftliga som muntliga uppgifter kan ha utgjort beslutsunderlag. Förmodligen kan det ställas upp särskilda krav för att också muntligt lämnade uppgifter ska ha utgjort beslutsunderlag när säljaren skriftligen lämnat upplysningar om betydelsefulla förhållanden (exkluderande verkan).s. 93

18.I ett fall som gällde tolkning av ett villkor i en rättsskyddsförsäkring beskrev HD den ena tolkningsuppfattningen siffermässigt med att självrisken inledningsvis är 100 %, därefter 0 % upp till cirka 36 000 kronor och slutligen 20 % av överskjutande belopp. Ser man till självriskreglernas funktion är det är svårt att logisk förklara varför självrisken ska vara noll procent i ett beloppsmässigt mittenskick. HD uttalade att denna lösning framstår som mindre rimlig. Trots att HD tog fasta på rimlighetsargumentet skulle kanske argumentet kunna preciseras så att en tolkning inte kan godtas om den framstår som ologisk och svårförklarlig. Ordet logiskt kan betyda förnuftsenligt som här utgör ett alternativt uttryck för att beteckna rimlighet.s. 93

19.En tolkningsuppfattning av en avtalsbestämmelse kan underkännas om bestämmelsen med denna tolkning inte skulle fylla någon rimlig funktion. Ordet rimlig skulle här ha kunnat uteslutas. Meningen kan vara att tolkningen inte skulle fylla någon vettig funktion, dvs. förnuftig eller godtagbar funktion. Om termen ”rimlig” skulle ha ett slags kvantitativ innebörd och betyda ”tillräckligt betydelsefull” funktion hade ett annat uttryckssätt än rimlighet varit att föredra. Det finns en risk att det lösliga ordet rimlig läggs till för att ge sken av en ökad precision som det vaga ordet inte kan ge texten; författaren och läsaren kan tycka att ordet ”låter bra” men kan inte ange varför. 6.3 Samtidig användning av begreppen rimlighet och förnuftsmässighet I det skiljerättsliga prejudikatet Belgor beskriver HD partsuppfattningar av betydelse för tolkningen av ett skiljeavtal utan att använda begreppen förutsättningar och förväntningar. HD använder de vaga förnufts- och rimlighetsargumenten vid sin tolkning. De kan fylla en funktion som liknar den som eftersträvas med begreppen förutsättningar och förväntningar. Vid sidan av rimlighetsargument bygger HD sin tolkning på ett förnuftsargument. Detta argument kan t.ex. syfta på hur förnuftiga parter handlar i allmänhet eller på hur förnuftiga domare och skiljemän tänker. Förnuftsargumentet kan vara lika obestämt som begreppen förutsättning och förväntan. Förnuftsargumentet får ett mer bestämt innehåll då det fylls ut med en slutsats om hur förnuftiga parter handlar och tänker i specifika avtalssituationer.s. 93

20.Belgor rör frågan om en skiljeklausul i ett entreprenadavtal kan gälla för senare ingångna tilläggsavtal. Fallet tar enligt HD sikte på standardiserade skiljeavtal där ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar och andra relevanta tolkningsdata inte ger ledning. HD ansåg att det då är naturligt att utgå från att skiljeavtalet ska fylla en förnuftig funktion och en rimlig reglering av parternas intressen. Härtill kan fogas kommentaren att uttalandet inte tar sikte på en gemensam partsavsikt, utan avser två abstrakta argument av betydelse för tolkningen. Fortsättningsvis uttalade HD emellertid att parterna då fick antas ha avsett att uppkomna tvister ska lösas snabbt och i ett sammanhållet förfarande. Den tillbakasyftande betydelse som följer av ordet då, tyder på att här avses parter i allmänhet, inte parterna i det föreliggande fallet. Det innebär att normen om att klausulen omfattar tilläggsavtal motiveras av två argument (förnuftsmässighet och rimlighet) och inte av att det förelegat en gemensam partsuppfattning i enlighet med principen om partsautonomi. Möjligen kan man säga att dessa båda argument talar för förekomsten av en genomsnittlig partsvilja.s. 94

21.Talet om ett sammanhållet förfarande utgör inte ett argument utan ett slutsatsgrundat uttalande om en norm att skiljeklausulen i entreprenadavtalet omfattar tilläggsavtal. Något längre fram i domen gör HD uttalanden som antyder att det som parterna eftersträvar i ett kommersiellt avtalsförhållande inte utgör en tillräcklig grund för en norm om ett sammanhållet förfarande. HD anförde nämligen utöver förnufts- och rimlighetsargumenten tre andra viktiga underargument till stöd för att tvister ska avgöras i ett och samma forum. HD åberopade risken för tidsutdräkt, ökade kostnader och motstridiga avgöranden för det fall att tvister skulle kunna avgöras inför flera fora. Det är möjligt att dessa tre argument endast uttrycker vad som ligger i en förnuftsmässig och rimlig bedömning. Helt allmänt finns det skäl att tillmäta de vaga förnufts- och rimlighetsargumenten betydelse först sedan det angetts på ett konkret sätt varför och på vad sätt parter i allmänhet eftersträvar vissa lösningar och handläggningsformer. Tyngdpunkten i tolkningen förskjuts då till de slutsatser som HD säger att man kan dra av att parter handlar förnuftigt i olika avseenden. De tre underargumenten skapar en viss konkretion som ger förnufts- och rimlighetsargumenten övertygelsekraft.s. 94

22.Av några avtalstolkningsfall som inte rör skiljeförfarande framgår att HD flera gånger fäst avseende vid förnufts- och rimlighetsargument. Det skulle vara en fördel om praxis på lång sikt inte grundades på dessa båda argument utan i stället på olika konkretiseringar av begreppen. Ett skäl till det är att dessa konkretiseringar kan vara av helt olika art och att en gjord konkretisering bidrar till förståelsen av andra konkretiseringar. Om man gör en fördjupad tolkning som går utöver HD:s uttryckliga domskäl skulle förnufts- och rimlighetsargumenten kunna preciseras. I det följande ska sådana utläggningar tillfogas vid analysen av HD-fallen.s. 95

23.Rättsfallet ”Partneravtalet” rör tolkning av ett avtal med ett stort antal partners som var anställda i ett bolag. Ett avtal reglerade frågan om skadeståndsskyldighet för den som lämnade bolaget och tog anställning hos någon som bedrev konkurrerande verksamhet. Det fanns sålunda ett motpartsförhållande mellan kvarvarande partners och den som lämnat bolaget och därmed kunde dra på sig skadeståndsskyldighet. HD anförde omständigheter av betydelse för avtalstolkningen och uttalade avslutningsvis att det i allmänhet också är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen. HD:s avgörande bedömningar bygger på en förnuftig och funktionsmässig avvägning av motstående intressen. Den förnuftsmässiga bedömningen utgör här en intresseavvägning.s. 95

24.I det ovan berörda fallet ”Ramavtalet” hade en beställare efter genomförd upphandling för en fyraårsperiod ingått ett ramavtal med en konsult som vunnit upphandlingen. I målet uppkom fråga om ramavtalet var exklusivt och gav konsulten ensamrätt att utföra sådana tjänster som avtalet omfattade, när behov av sådana tjänster uppkom. Beställaren ansåg att ramavtalet inte innebar en ensamrätt för konsulten att utföra sådana tjänster som avtalet omfattade. HD uttalade att tolkningen bör harmoniseras med avtalet i övrigt och utgå från att avtalet ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen.s. 95

25.Vid den följande tolkningen sköt HD fram ett företagsekonomiskt lönsamhetsargument. Konsultens kostnadskrävande åtaganden beskrevs. Därefter uttalade HD att ramavtalet helt skulle sakna värde för konsulten om beställaren hade rätt att vända sig till andra leverantörer. Denna avtalstolkningsuppfattning och beställarens rätt att frånträda avtalet talade enligt HD med tyngd för att avtalet innebar en ensamrätt för konsulten vid en avtalstolkning baserad på en helhetsbedömning och bedömningar som utgick från att avtalet ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen. Också i detta fall förtydligas de förnuftsmässiga bedömningarna och rimlighetsbedömningarna med hänvisning till att de ska göras en intresseavvägning (en avvägning av argument). Lönsamhetsargumentet spelade en stor roll vid intresseavvägningen.s. 96

26.Efter denna genomgång kan konstateras att HD inte utvecklat vad som är ett förnuftigt handlande och en rimlig bedömning. Rimligheten skulle kunna uppfattas som en värderande verksamhet. HD-fallen befäster på intet sätt denna uppfattning. Av fallen framgår att förnufts- och rimlighetsargumenten kan konkretiseras och att de kan ta sikte på olika mer eller mindre bestämda förhållanden. Det kan röra sig om en bedömning av närmast logisk art, en bedömning att avtalsregleringen är ofullständig, en bedömning av vad som utgjort beslutsunderlag för avtalsparterna, en bedömning som innefattar en avvägning av beskrivna intressen, en bedömning av ett företagsekonomiskt lönsamhetsargument eller en bedömning att en tolkningsuppfattning som gör avtalsregleringen funktionslös.s. 96