I NJA 1971 s. 474 kom tolkningsuppfattningens oförmånlighet bli avgörande för tolkningen, men inte genom ett tillitsresonemang utan efter en rimlighetsbedömning. Se nedan avsnitt 6.2 om detta rättsfall. Ett undantagsvillkor i ett avtal kan med hänsyn till dess avvikelse från dispositiv rätt vara särskilt förmånligt för en part. Av NJA 1987 s. 553 framgår att det explicita villkoret inte utgör någon grund för att tolkningsvis utfylla avtalet med ytterligare undantag, även om undantaget skulle ha framstått som lika berättigat som det undantag som har gjorts. Om sålunda en part i en uttrycklig avtalsklausul ”bjudit” den andra parten på en förmån saknas det skäl att tolka fram andra förmåner som saknar stöd i avtalstexten. Se även fullmaktsfallet NJA 2013 s. 659 p. 16 och 18.
Hänvisas från p. 43 (s. 85)
I NJA 1971 s. 474 kom tolkningsuppfattningens oförmånlighet bli avgörande för tolkningen, men inte genom ett tillitsresonemang utan efter en rimlighetsbedömning. Se nedan avsnitt 6.2 om detta rättsfall. Ett undantagsvillkor i ett avtal kan med hänsyn till dess avvikelse från dispositiv rätt vara särskilt förmånligt för en part. Av NJA 1987 s. 553 framgår att det explicita villkoret inte utgör någon grund för att tolkningsvis utfylla avtalet med ytterligare undantag, även om undantaget skulle ha framstått som lika berättigat som det undantag som har gjorts. Om sålunda en part i en uttrycklig avtalsklausul ”bjudit” den andra parten på en förmån saknas det skäl att tolka fram andra förmåner som saknar stöd i avtalstexten. Se även fullmaktsfallet NJA 2013 s. 659 p. 16 och 18.s. 85