Se NJA 2011 s. 843 p. 8–10 och NJA 2009 N 65.
Hänvisas från p. 4 (s. 554)
1.Högsta domstolens främsta uppgift är att vägleda rättstillämpningen. I stor utsträckning sker detta genom rättsbildning i mål som har handlagts av tingsrätter och hovrätter i sedvanlig sammansättning. Det gäller materiella och processuella frågor som uppkommer i brottmål och tvistemål men också i domstolsärenden.s. 554
2.En ganska betydande del av rättsutvecklingen hänför sig emellertid till mål som inte följer den vanliga gången i allmänna domstolar. Inte sällan finns då begränsningar i möjligheterna att överklaga ett avgörande till Högsta domstolen. Det kan röra mål där det är hovrätten som avgör om ett överklagande ska tillåtas och där överklagande annars inte får ske. Men det kan också vara fråga om måltyper eller beslut som inte alls får fullföljas till Högsta domstolen.s. 554
3.Ett förhållandevis stort ansvar för prejudikatbildningen kan inom en del rättsområden ligga hos andra instanser än Högsta domstolen. Det hindrar inte att Högsta domstolen ibland kommer in på frågor som mera sällan kan överklagas dit. Främst gäller det förstås fall där hovrätten tillåter ett överklagande. Men det finns ytterligare situationer där andra frågor än de vanliga når Högsta domstolen, inom ramen för extraordinära ärenden eller som moment i ett mål, till exempel när ett tvistemål innehåller arbetsrättsliga inslag och bedömningar.s. 554
4.Till detta kommer hovrätternas allmänna vägledningsansvar, något som inte minst har kommit till uttryck som en grund för prövningstillstånd vid överklagande från tingsrätt. Högsta domstolen har i sin rättstillämpning uttalat att kraven för prejudikatdispens är lägre i hovrätt än i Högsta domstolen. Hovrätternas praxis utvecklas inte sällan genom att ett antal avgöranden på ett visst rättsområde bildar ett mönster till ledning för rättstillämpningen. Ett ytterligare motiv för prövningstillstånd i hovrätt är att Högsta domstolen ska få ett tillräckligt urval för sin prejudikatbildning, låt vara att domstolen genom språngdispens har möjlighet att skilja ut och pröva en prejudikatfråga i ett mål där hovrätten inte har gett prövningstillstånd.s. 554
5.Inom en del rättsområden finns det alltså ganska många källor till vägledning genom prejudikat, utöver Högsta domstolens avgöranden. Högsta domstolen har direkt eller indirekt gett sin syn på prejudikatbildningen inom vissa områden. I den här artikeln sker en översiktlig genomgång av några avgöranden från Högsta domstolen under senare tid med begränsning till tre rättsområden, nämligen mark- och miljörätten, arbetsrätten och hyresrätten. Det bör dock tilläggas att det finns ytterligare skärningspunkter, i förhållande exempelvis till patent- och marknadsdomstolarna samt till de allmänna förvaltningsdomstolarna och de internationella domstolarna.s. 555
6.Först, dock, en kortfattad genomgång av några begränsningar som gäller för överklagande till Högsta domstolen.s. 555