Rättsfall

NJA 2011 s. 843

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2011 s. 843

BibTeX

@misc{nja-2011-s-843,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2011 s. 843}},
  year         = {2011},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden1 hänvisning

Gudmund Toijer · SvJT 2022 s. 554–563 · 1 ställe

Se NJA 2011 s. 843 p. 8–10 och NJA 2009 N 65.fotnot 2 · s. 554

Mord, prejudikattolkning och lagtolkning1 hänvisning

Martin Sunnqvist · SvJT 2016 s. 541–553 · 1 ställe

54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken. 1 3 Se NJA 2011 s. 843. 14 Se bl.a. NJA 2012 s. 105. 15 NJA 2011 s. 89. 16 NJA 2000 s. 612. 17 Stig Strömholm, ”Behövs en prejudikatlära” i Festskrift till Jan Hellner, 1984, s. 645–657 på s. 648 och 652, jfr även Stig Strömholm, ”En svensk prejudikatlära: behov och möjligheter” i SvJT 1984 s. 923 på s. 940. Det första uttalandet finns i Arthur Goodhart, ”Determining the Ratio Decidendi of a Case” i 40 Yale Law Jou rnal 1930 s. 161–183 på s. 162 och det andra i Arthur Goodhart, ”The Ratio Decidendi of a Case” i 22 Modern Law Review 1959 s. 117–124 på s. 119. 18 Stig Strömholm i Fskr. till Hellner s. 648–649 och i SvJT 1984 s. 938; bygger på Arthur Goodhart i 40 Yale Law Journal 1930 s. 182. 19 Neil Duxbury, The Nature and Authority of Precedent, Cambridge: Cambridge University Press, 2008, s. 76–90. 20 Se, utöver Duxbury, Neil MacCormick, Rhetoric and the Rule of Law. A Theory of Legal Reasoning, Oxford: Oxford University Press, 2005, s. 143–161. 21 Se t.ex. Lars Hjerner, Om rättsfallstolkning, 2 uppl., Stockholm 1973, Peter Westberg, ”Prejudikattolkningens ABC” i Normativa perspektiv, Festskrift till Anna Christensen, Lund: Juristförlaget, 2000, s. 583–617, Bert Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 8 uppl., Uppsala: Iusté, 2015, s. 175–200, och Torkel Gregow, ”Obiter dictum — något att uppmuntra eller motarbeta?” i JT 2015–16 s. 36. 22 Aleksander Peczenik, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Stockholm: Norstedts Juridik, 1995, s. 232–241. 23 Hans Thornstedt, Om rättsvillfarelse, Stockholm: Norstedts, 1956, s. 18–19. 2 4 Gunnar Bergholtz och Aleksander Peczenik, ”Precedent in Sweden” i D. Neil MacCormick och Robert S. Summers (red.) Interpreting precedents: a comparative study, Aldershot: Dartmouth, 1997, s. 293–314, ssk. s. 304–307 — citatet från s. 304. 25 Jfr Stig Strömholm SvJT 1984 s. 934. 26 29 kap. 1 § första stycket brottsbalken. 27 Jfr Duxbury s. 90 och 93 samt Lehrberg s. 175–178. 2 8 Jfr Strömholm i SvJT 1984 s. 945 samt Goodhart i 40 Yale Law Journal 1930 s. 180–181 och i 22 Modern Law Review 1959 s. 124. Jfr också vad Peter Westberg säger om prejudikatet som pusselbit i ”Prejudikattolkningens ABC”. 29 Se Peter Westberg, ”Prejudikattolkningens ABC”, s. 609–611. 30 Se till rättens olika skikt Kaarlo Tuori, Critical Legal Positivism, Aldershot: Ashgate, 2002. 31 Jfr Dag Victor, ”Högsta domstolen och prejudikaten — särskilt på straffrättens område” i Fskr. till Nils Jareborg, 2002, s. 717–741, ssk. s. 738–740. 32 Torkel Gregow, ”Obiter dictum — något att uppmuntra eller motarbeta?” i JT 2015–16 s. 36, använder den vidare definitionen av ratio decidendi. 33 Jfr t.ex. de olika situationer av knivinnehav som diskuteras i NJA 2016 s. 30. 3 4 Lars Heuman, ”Prejudikat som innehåller konkretiseringar av rekvisit eller rättsgrundsatser som består av tillräckliga eller nödvändiga betingelser” i JT 2015– 16 s. 757 på s. 757–758. 35 Peter Westberg, ”Prejudikattolkningens ABC”, s. 592–593. 36 Se numera 4 kap. 11 § rättegångsbalken. 3 7 Se till sammanhanget mellan reglerna Gerhard Schmidt, Die Richterregeln des Olavus Petri. Ihre Bedeutung im allgemeinen und für die Entwicklung des schwedischen Strafprozeßrechts vom 14. bis 16. Jahrundert, Göttingen/Stockholm: Vandenhoeck & Ruprecht/Norstedts, 1966, s. 123–130. 38 Friedrich Karl von Savigny, System des heutigen Römischen Rechts, Bd 1, Berlin: Veit und Comp., 1840, s. 212–216. 39 Se Jan Schröder, Recht als Wissenschaft. Geschichte der juristischen Methodenlehre in der Neuzeit (1500–1933), 2 uppl., München: C. H. Beck, 2012, ssk. s. 216–217 och 223–225. 40 Antonin Scalia, A Matter of Interpretation. Federal Courts and the Law, Princeton. Princeton University Press, 1997, s. 3–47. 41 Philipp Heck, ”Gesetzesauslegung und Interessenjurisprudenz” i Archiv für die civilistische Praxis, 1914, s. 1–318. 42 Per Olof Ekelöf och Henrik Edelstam, Rättegång. Första häftet, 8 uppl., Stockholm: Norstedts, 2002, s. 79–95. 4 3 Se NJA 2003 s. 144. 4 4 Se beträffande lagtolkning bl.a. Aleksander Peczenik, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Stockholm: Norstedts Juridik, 1995, s. 289–377 och Bert Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 8 uppl., Uppsala: Iusté, 2015, s. 135–146. 45 Se NJA 2005 s. 712 och 2008 s. 946.fotnot 12 · s. 544