Se bl.a. Andreas Rönnheden, Ansvarsgenombrott och processbolag, JT 2015–16 s. 176–186, Erik Nerep, Ansvarsgenombrott i svensk rättspraxis — numera i s.k. processbolag, NTS 2015:1 s. 21–40, Jan Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag — en kritisk lärobok, s. 406 ff., Håkan Andersson, Ansvarsgenombrott — kvalificering vid processmissbruk, Infotorg Juridik, Johan Adestam, Ansvarsgenombrott och aktieägares personliga ansvarsfrihet — en analys mot bakgrund av NJA 2014 s. 877, Ny Juridik 2:15 s. 7 ff. och Wiktor Brandell, En principiell analys av ansvarsgenombrottets existens i svensk rätt, JT 2018–19 nr 1 s. 3 ff. Brandell analyserar ansvarsgenombrottsinstitutet ur ett principiellt perspektiv med hänvisningar till ett omfattande rättskällematerial.
Hänvisas från p. 5 (s. 1063)
5.Underrätterna talade uttryckligen om principen om ansvarsgenombrott. HD:s domskäl är däremot mer svårtolkade och domen har analyserats och kritiserats i doktrinen. Vad som under alla förhållanden kan konstateras är att HD först och främst har klargjort att det inte är möjligt att kringgå reglerna om rättegångskostnadsansvar genom att starta ett underkapitaliserat aktiebolag och enbart driva en process genom aktiebolaget. Avgörandet sträcker sig dock längre än så. Det kan i och för sig konstateras att utrymmet för domstolarna att åberopa just principen om ansvarsgenombrott sådan den formulerats i förarbeten och doktrin möjligen kan anses ha minskat i och med avgörandet. Det kan dock noteras att såväl underinstanser som HD har hänvisat till principen i efterföljande praxis. Det står under alla förhållanden klart att ansvarsgenombrott kan komma ifråga i vissa särskilt kvalificerade fall. Genom domen har det vidare klargjorts att det under vissa förutsättningar inte är möjligt att utnyttja rätten (till exempel aktiebolagsformen och den därmed följande friheten från personligt betalningsansvar) för ett syfte som står i strid mot ett ändamål som skyddas av rättsordningen genom ett specifikt regelverk. Rättsfallet kan därmed sägas ge uttryck för förbudet mot (eller principen om) rättsmissbruk, en princip som under senare tid vuxit fram alltmer i praxis och doktrin i nordisk rätt och som för övrigt har ansetts ligga till grund för principen om ansvarsgenombrott.s. 1063