För svensk rätt hänvisas här till NJA 2016 s. 719, ”Flyktingpojkens ålder”, där åldersfrågan behandlas ur ett straffrättsligt perspektiv men inte utifrån utlänningsrättsliga utgångspunkter.
Hänvisas från p. 10 (s. 883)
10.Ett tredje skäl som är tätt förknippat med frågan om landkunskap är de särskilda utmaningar som uppkommer vid bevisvärderingen i utlänningsärenden. Den inledande och helt centrala frågan är hur en utlännings identitet ska fastställas, både medborgarskap, namn och ålder, och alltså en bedömning av bland annat personens ID-dokumentation. Medborgarskapet och åldern är avgörande för den fortsatta bedömningen av både asylskäl och verkställighetshinder, och det blir relevant att känna till hur en främmande stats administrativa och rättsliga traditioner och strukturer samt den inrikespolitiska situationen påverkar förvaltningens faktiska funktionssätt. Om det t.ex. råder utbredd korruption påverkar det tillförlitligheten till skriftlig dokumentation, och därmed hur utländska dokument ska betraktas och vilket bevisvärde de kan tillmätas. ID-dokument och intyg kan bli föremål för forensisk granskning i både Sverige och Norge, och utöver det kompletteras bedömningen mot bakgrund av kunskap om ett visst land och hur t.ex. dokumentsituationen ser ut just där. Som exempel kan nämnas hur inbördeskriget i Syrien har påverkat den tidigare väl fungerande folkbokföringen negativt så att det är svagare kontroll och mer utbredda förfalskningar, Irak med många års inbördes konflikter och omfattande korruption i statsapparaten, och slutligen Somalia med så svaga samhällsstrukturer att det inte har funnits en fungerande folkbokföring på decennier. För just Somalia blir därför andra faktorer avgörande för att kunna bedöma identiteten och således skyddsbehovet, såsom klantillhörighet och hemort.s. 883