Exemplen i huvudtexten fokuserar på relationen lag/prejudikat. Jfr, beträffande förarbetenas ställning, följande uttalande från NJA 2005 s. 385: ”I svensk juridisk doktrin har förts en delvis ganska livlig debatt om på vilket sätt och i vilken utsträckning man bör utnyttja förarbeten i tolkningssyfte (se t.ex. Schmidt i Festskrift tillägnad Nils Herlitz s. 276 ff., Thornstedt i samma arbete s. 358 ff., och Ekelöf i skilda arbeten, däribland Rättegång I, 8 uppl. s. 89 ff.). Även om åsikterna går isär på vissa punkter är det sedan länge allmänt vedertaget att lagmotiv inte är bindande och alltså inte ger underlag för samma absoluta lydnadskrav som själva lagen (jfr Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5 uppl. s. 358 ff.).”
Hänvisas från p. 1 (s. 451)
1.1. En första sak som jag tror att man bör förhålla sig till när man talar om prejudikatbundenhet är frågan om vad bundenhet inom rätten betyder, eller kan betyda, i största allmänhet. Frågeställningen är måhända enklast att ta till sig om man utgår ifrån att frågan om prejudikatbundenhet, bundenhet till prejudikat, inte sällan kontrasteras mot bundenhet till lagregler (som i regel förutsätts vara närmast absolut).s. 451