Stycket

27.De två hovrättsbesluten RH 2017:49 och RH 2017:48 avser tvister mellan samma svenska aktiebolag rörande patent för samma uppfinningar. RH 2017:49 avgjordes först och resulterade i en avvisning av talan om kärandens rätt till rättigheter enligt vissa patentansökningar som svaranden gjort i USA och inom PTC-systemet (Patent Cooperation Treaty). Hovrätten hänvisade till registreringslandets exklusiva behörighet enligt Bryssel I-förordningens artikel 22(4) i tvister rörande registrering eller giltighet av bl.a. patent (motsvaras numera av artikel 24(4) Bryssel Ia-förordningen). Enligt hovrätten får denna reglering anses ge uttryck för internationellt vedertagna jurisdiktionsprinciper (jfr NJA 1994 s. 81) och hovrätten valde därför att följa den trots att stadgandet uttryckligen förutsätter att registreringslandet är en medlemsstat. Den aktuella tvisten avsåg visserligen inte registrering eller giltighet utan bara frågor som kan uppstå prejudiciellt i en sådan tvist, men även dylika prejudiciella frågor omfattas enligt EG-domstolens GAT-dom (mål C-4/03) av registreringslandets exklusiva behörighet. Svensk domsrätt saknades därför. I det anslutande målet RH 2017:48 väckte samma kärande talan mot samma svarande avseende samma uppfinningar, men denna gång rörde tvisten bättre rätt till patent enligt vissa europeiska patentansökningar. Hovrätten slog fast att avvisningsbeslutet i RH 2017:49 inte avsåg samma sak och hindrade därför inte ny prövning av svensk domsrätt, som befanns föreligga enligt 1 och 2 §§ lagen (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område. — I Bryssel Ia-förordningens artikel 24(4) har GAT-domen arbetats in i stadgandets text.s. 621