Alltså sådan som inte grundar sig på lag eller sedvänja utan på en normativ bedömning av vad som vore en lämplig omfattning av den anställdes behörighet. Jfr NJA 2002 s. 244 på s. 253 andra stycket.
Hänvisas från p. 3 (s. 233)
3.Den här angivna alternativa formuleringen av 10 och 11 §§ avtalslagen ansluter således inte bara till skuldebrevslagens legitimationsregler utan även till vad som vad som i engelsk rätt kallas apparent authority, till DCFR II. – 6:103 (3) och till vad som i anslutning till nylig svensk praxis (NJA 2013 s. 659 och 2014 s. 684) kallas eller bör kallas tillitsgrundad fullmakt. Tilliten ska grunda sig på ett beteende som kan hänföras till huvudmannen och är oberoende av fullmäktigen. Genom denna övergripande konstruktion — helt i linje med den s.k. tillitsteorin bakom 32 § första stycket avtalslagen — kan vi numera överge alla mer detaljerade formler om särskild ställningsfullmakt, toleransfullmakt, kombinationsfullmakt, adfærdselfullmakt etc.s. 233