Stycket

9.Det finns inga tecken på att HFD har tagit ställning till de krav som följer av Ferreira och Association France Nature Environnement. I avsaknad av tydliga kriterier för prejudikatdispens i HFD finns det således en risk för att tillämpningen av 36 § förvaltningsprocesslagen genom godtycklighet strider mot de krav som följer av artikel 267 FEUF och EU-domstolens rättspraxis. En analog tillämpning av 36 § förvaltningsprocesslagen som motsvarar HD:s tolkning av 54 kap. 10 § RB skulle visserligen ha den fördelen att förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning skulle främjas, men det gäller att ha i minnet att rättsutvecklingen sedan NJA 2004 s. 735 visar att det finns anledning till viss försiktighet och att HD:s avgörande inte ensamt kan lösa frågan. 3.4 Specialdomstolarna 3.4.1 Mark- och miljödomstolarna Mark- och miljödomstolarna handlägger bl.a. mål och ärenden enligt vad som föreskrivs i miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988) samt plan- och bygglagen (2010:900). Det finns i dag fem tingsrätter som är mark- och miljödomstolar. Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar är Svea hovrätt markoch miljööverdomstol (MÖD). Enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar får domar och beslut av MÖD i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol inte överklagas. I avgörandet MÖD 2016:31 har MÖD tillämpat Cilfit-kriterierna i ett avgörande som inte kunde överklagas.s. 667