- Hirschfeldt, a.a., s. 261. Wersäll, a.a., s. 4, Hirschfeldt, a.a., s. 260. 8 Nergelius, Prejudikat(o)bundenhet inom den konstitutionella rätten — var ne bis in idem ett unikum?, SvJT 2017 s. 783. 9 Josefsson, Domstolarna och demokratin, SvJT 2015 s. 40, Nergelius, Domare på vift?, SvJT 2015 s. 85, Schmauch, Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? — Koherens, gällande rätt och skapande dömande, SvJT 2015 s. 521, Josefsson, Vad gör domstolars normkontroll legitim? — Slutreplik, SvJT 2015 s. 539. 10Europarättens grunder För svenska förhållanden se Bernitz och Kjellgren, , femte upplagan, s. 236 ff, Bernitz, Förhandsavgöranden av EU-domstolen — Svenska domstolars hållning och praxis (SIEPS 2010:2), s. 18 ff, och Bernitz, Förhandsavgöranden av EU-domstolen: Utvecklingen av svenska domstolars hållning och praxis 2010-2015 (SIEPS 2016:9), s. 19 ff. 11 De tre viktigaste formerna av talan vid EU-domstolen är förhandsavgöranden från nationella domstolar, direkt talan vid EU-domstolen och överklaganden från Tribunalen. Prejudikatbildningen inom unionsrätten sker i samtliga dessa mål. Viss prejudikatbildning sker även i Tribunalen, t.ex. när det gäller varumärkesrätten och konkurrensrätten. 12 Lenaerts, Maselis och Gutman, EU Procedural Law, s. 13. 13 ”Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten.” 14 EU-domstolens Yttrande 1/09, EU:C:2011:123, p. 66. 15 Yttrande 1/09, p. 69. 16 Den s.k. Foto-Frost-doktrinen, efter EU-domstolens dom i mål 314/85, Foto-Frost mot Hauptzollamt Lübeck-Ost, EU:C:1987:452. Se Bernitz och Kjellgren, a.a., s. 234. 17 Lenaerts m.fl., a.a., s. 215. 18Cartesio EU-domstolens dom C-210/06 , EU:C:2008:723, p. 88. 19 EU-domstolens dom C-617/10 Åkerberg Fransson, EU:C:2013/105, p. 47. 20 Se bl.a. EU-domstolens dom C-160/14 Ferreira da Silva e Brito m.fl., EU:C:2015:565, p. 37, och C-136/12, Consiglio Nazionale dei Geologi och Autorità garante della concorrenza e del mercato, EU:C:2013:489, p. 25. 21 EU-domstolens dom C-99/00 Lyckeskog, EU:C:2002:329, p. 16. 22 Cartesio, p. 75–79, med vidare hänvisningar till Lyckeskog, p. 76. 23 EU-domstolens dom C-3/16 Aquino, EU:C:2017:209, p. 42. 24 EU-domstolens dom 283/81 Cilfit, EU:C:1982:335. Se även Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 38, och Åkerberg Fransson, p. 47. 25 EU-domstolens dom C-379/15 Association France Nature Environnement, EU:C:2016:603, p. 48. 26 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 39, Association France Nature Environnement, p. 50, och EU-domstolens dom C-495/03 Intermodal Transports, EU:C:2005:552, p. 33. 27 Association France Nature Environnement, p. 49. 28 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 40, och Intermodal Transports, p. 37. 29Association France Nature Environnement , p. 51 30 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 41–42. 31 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 44. Målet gällde tolkningen av begreppet ”överlåtelse av verksamhet” i direktiv 2001/23/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter. 32 En fråga som inte ska behandlas vidare här, är statens skadeståndsansvar när en domstol som dömer i sista instans underlåter att begära förhandsavgörande och därmed ger upphov till en ekonomisk skada eller förlust. 33 Aquino, p. 44. 34 Aquino, p. 56. 35 Aquino, p. 45. 36 Lag (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol, som trädde i kraft den 1 juli 2007. Undantag finns bl.a. i 54 kap. 9 § RB avseende justitiekanslern och justitieombudsmannen. Undantagen ska inte behandlas vidare här. 38Processen i hovrätt och Högsta domstolen — Rättegång VI Welamson och Munck, , sjätte upplagan, s. 151. von Essen, Förvaltningsprocesslagen (10 maj 2018, Zeteo), kommentaren till 36 §. Se dock kammarrättens resonemang i RÅ 2000 not. 177. 40 von Essen, a.a.. 41 3 § lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar. 42 Umeå, Östersunds, Nacka, Växjö och Vänersborgs tingsrätter. Se 1 § förordning (2010:984) om mark- och miljödomstolarnas domsområden. 43 Prop. 2009/10:215 s. 209. 44 MÖD 2016:31. 45 A. prop. s. 180. 46 A. prop. s. 180. 47 A. prop. s. 180 ff. 48 EU-domstolens dom C-470/16 North East Pylon Pressure Campaign och Sheehy, EU:C:2018:185, p. 55. 49 1 kap. 4 § lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar. 50 Prop. 2015/16:57 s. 290. 51 A. prop. s. 290. 52 Se t.ex. a. prop. s. 115–117 (patent- och växtförädlingsrätten), s. 120 (konkurrensrätten) och s. 125 (upphandling). 53 A. prop. s. 159. 54 A. prop. s. 287. 55 Den mest grundläggande är rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 19 FEU och artikel 47 i EU-stadgan. 56 EU-domstolens dom C-74/14 Eturas m.fl., EU:C:2016:42, p. 35. 57 Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Luleå är migrationsdomstolar. Se 6 § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. 58 Prop. 2004/05:170. 59 MIG 2007:51. Det finns dock inga tecken på att domstolen har tagit ställning till de krav som följer av Ferreira och Association France Nature Environnement. 60 Aquino, p. 48. AD 1997:69, AD 1999:103, AD 2002:15, AD 2005:59 (det s.k. Laval-målet), AD 2012:10, AD 2014:69 och AD 2016:38. SIEPS 2016:9 s. 62.
- Det finns inga tecken på att HFD har tagit ställning till de krav som följer av Ferreira och Association France Nature Environnement. I avsaknad av tydliga kriterier för prejudikatdispens i HFD finns det således en risk för att tillämpningen av 36 § förvaltningsprocesslagen genom godtycklighet strider mot de krav som följer av artikel 267 FEUF och EU-domstolens rättspraxis. En analog tillämpning av 36 § förvaltningsprocesslagen som motsvarar HD:s tolkning av 54 kap. 10 § RB skulle visserligen ha den fördelen att förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning skulle främjas, men det gäller att ha i minnet att rättsutvecklingen sedan NJA 2004 s. 735 visar att det finns anledning till viss försiktighet och att HD:s avgörande inte ensamt kan lösa frågan. 3.4 Specialdomstolarna 3.4.1 Mark- och miljödomstolarna Mark- och miljödomstolarna handlägger bl.a. mål och ärenden enligt vad som föreskrivs i miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988) samt plan- och bygglagen (2010:900). Det finns i dag fem tingsrätter som är mark- och miljödomstolar. Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar är Svea hovrätt markoch miljööverdomstol (MÖD). Enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar får domar och beslut av MÖD i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol inte överklagas. I avgörandet MÖD 2016:31 har MÖD tillämpat Cilfit-kriterierna i ett avgörande som inte kunde överklagas.
Rättsfall
MÖD 2016:31
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
MÖD 2016:31
BibTeX
@misc{mod-2016-31,
author = {{Mark- och miljööverdomstolen}},
title = {{MÖD 2016:31}},
year = {2016},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
2 hänvisningar i 1 artiklar · 2 stycken/fotnoter