Se NJA 2000 s. 421.
Hänvisas från p. 2 (s. 345)
2.Lydelsen av 30 kap. 5 § brottsbalken ger intryck av att det vid påföljdsvalet görs åtskillnad mellan två skilda kategorier: 15–17-åringar respektive 18–20-åringar. Det finns emellertid ett påtagligt samband mellan 29 kap. 7 § och 30 kap. 5 § brottsbalken. Det straffmätningsvärde som blir resultatet när straffvärdet reduceras med hänsyn till den tilltalades ungdom enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken har direkt betydelse för valet av påföljd. För att undvika s.k. tröskeleffekter är det angeläget att räkneoperationen görs på ett differentierat sätt. I såväl straffmätnings- som påföljdsvalshänseende är det därför fråga om en sammanhängande skala från 15 till 21 års ålder där skälen mot att döma till fängelse blir svagare ju äldre lagöverträdaren är. Av praxis följer att reduktionens storlek inte endast ska påverkas av åldern vid gärningstillfället utan även i viss mån av brottslighetens straffvärde, på det sättet att höga straffvärden kan föranleda ett större procentuellt avdrag än lägre straffvärden.s. 345